PERU: Jag är stolt över allt som livet lärt mig!

På det soliga torget i byn Machagüay har Louisa Teresa Waldez suttit stilla större delen av förmiddagen och lyssnat koncentrerat. Hennes 3-åriga barnbarn Sebastian är inte lika engagerad i den politiska debatten framme på scenen, men verkar nöjd med att få sitta i mormors knä.

- Jag har bott här i Machagüay nästan hela mitt liv, men det har aldrig förr hållits en sån här diskussion inför distrikts- och regionvalen. Det är intressant att höra vad de olika representanterna säger att de vill göra. Jag tyckte nog bäst om kandidat nummer tre (Wilfred Castro Pachao), särskilt eftersom han lät sin yngre kvinnliga kollega hålla slutsummeringen.

Wilfredo Castro Pachao, ordförande i föreningen Asociación de ganaderos de Machagüay, håller tal inför Machagüayborna.

- Vi är rätt många kvinnor som varit med i de olika aktiviteterna som Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation har haft här i byn de senaste åren. Jag tyckte särskilt om den lilla ekologiska odlingen vi hade tillsammans. Men när pandemin kom gick det inte att hålla uppe det arbetet, och nu känner jag mig för gammal för att börja om från början.

- När jag var ung lämnade jag faktiskt byn under två år och åkte till Lima. På den tiden hade inte vanliga flickor från Andinska byar tillträde till några högre skolor, så jag fick ta ett vanligt jobb. Men jag var där, jag fick se mer av världen och jag lärde mig mycket ändå! Det har jag alltid varit stolt över, precis som de sex barn som jag fött här i byn sen. Alla har utbildat sig och två bor i Lima. Men min dotter har valt att komma tillbaka och arbeta här i byn, säger hon och nickar mot Sebastians mamma som pilar mellan stolsraderna av åskådare och delar ut frågeformulär om debatten. Vi behöver släppa fram nya unga krafter för att ta över nu.

Utsikt från Mirador de Machagüay.

Först 1908 fick den peruanska kvinnan rätt att ansöka om universitetsexamina, men denna förordning gynnade främst de små flickor och unga damer som tillhörde den privilegierade delen av landets befolkning. I själva verket var det mindre än 10 procent av den kvinnliga befolkningen i Peru som kunde studera. Fortfarande är ojämlikheten påtaglig bland den fattigaste landsortsbefolkning i Anderna och Amazonas där 19 % av alla kvinnor mellan 25-30 är analfabeter. 

Kvinna klädd i traditionell folkdräkt i Machaguay.

Text: Andrea Törnlund, praktikant, Peru. Foto: Andrea Törnlund och Martin Bengtsson.