Fördröjda drömmar - Konsekvenserna av ojämlikhet i utbildning för bolivianska kvinnor
Kvinnor och flickor i Bolivia kämpar för rättvisa och jämlikhet - men på vilket sätt påverkar ojämlikhet kvinnors liv och landets utveckling? År 2022 hade kvinnor 27% mindre sannolikhet än män att ha lika möjligheter. Trots att klyftan mellan kvinnor och mäns utbildning minskar, kvarstår stora skillnader för främst urfolk och kvinnor på landsbygden.
I århundraden har Latinamerika kämpat med frågor om jämställdhet och våld mot kvinnor. Bolivia är ett av de mest ojämlika samhällena i Latinamerika. År 2022 fick Bolivia 0,734 i Gender gap Index. Ojämlikhet mellan könen utgör en utmaning för bolivianska kvinnor som kämpar för att få samma tillgång till utbildning och andra mänskliga rättigeheter.
Konsekvenserna av ojämlikhet mellan könen gällande utbildning är allvarliga och omfattande. Här är några av de vanligaste konsekvenserna:
Kvinnor lever i större fattigdom än män.
Kvinnor står längre från arbetsmarknaden och får sämre betalda arbeten än män.
Kvinnor exkluderas från politiska processer, ekonomiska beslutsprocesser och hälsobeslutsprocesser.
Kvinnor möter olika former av diskriminering, de vanligaste formerna av könsbaserad diskriminering finns inom utbildning, hälsa och sysselsättning.
Kvinnor och flickor som blir gravida kan inte fortsätta sin skolgång
Kvinnor och flickor löper en hög risk för sexuellt våld. De vanligaste formerna av sexuellt våld är våldtäkt, tjatsex, incest och barnsexhandel.
Flickor och kvinnor tvingas ofta in i tidiga äktenskap på grund av samhällsnormer.
Ojämlikhet inom utbildning i Bolivia
Förutom att kränka kvinnors mänskliga rättigheter till utbildning och ett liv som de själva kan styra över. - kan skillnader mellan könen även hindra ekonomisk tillväxt och utvecklingen av hela samhället. På grund av högre nivåer av fattigdom och lägre nivåer av kvinnligt deltagande i arbetsmarknaden så kan det leda till att Bolivias och många andra länders ekonomier växer långsammare. Utbildningsklyftan är ett exempel på utmaningarna när det gäller kvinnors rättigheter i Bolivia. En undersökning från 2014 visade till exempel att en av fem kvinnliga studenter i åldrarna 15 till 24 rapporterade att de känt sig diskriminerade i akademiska miljöer. Oavsett ekonomiska konsekvenser på grund av könsskillnader har många bolivianska män, inklusive politiker, fortsatt att lägga in fysiskt och psykiskt våld mot kvinnor för att hindra dem från att ta politiska positioner för att förbättra sådana frågor.
Jämställdhetsklyftor i utbildning är ett stort problem i Bolivia, med betydande konsekvenser både för enskilda kvinnor och flickor, men även för landet som helhet. Trotts de senaste deceniernas stora satsningar på utbildning för alla finns stora regionala skillnader och ojämlikheter kvar. värst drabbade är kvinnor från urfolk som bor på landsbygden. Större skillnader i utbildning i vissa områden begränsar inte bara möjligheterna för kvinnor och flickor, utan påverkar också hela landets utveckling negativt.
Könsskillnader i slutförandet av grundskoleutbildning i Bolivia har nästan helt försvunnit över tiden, det samma gäller slutförandet av gymnasieutbildning. Däremot kvarstår skillnader i utbildning på eftergymnasial nivå, även om den har minskat: 25,3% av männen jämfört med 22,7% av kvinnorna hade eftergymnasial utbildning 2012.
Detta beror på en mängd olika faktorer, inklusive fattigdom, tidigt äktenskap och graviditet och brist på tillgång till kvalitativ utbildning. Brist på representation i högre utbildning begränsar möjligheterna för kvinnor att ta på sig ledarroller i landet och bidra till Bolivias ekonomiska utveckling. Jämställdhetsklyftor i utbildning i Bolivia påverkar också hälsa och välbefinnande hos kvinnor och flickor negativt. Till exempel är kvinnor och flickor som inte får en kvalitativ utbildning mer benägna att gifta sig och få barn tidigt, vilket kan leda till hälsoproblem och begränsade möjligheter för personlig och professionell utveckling.
Muralmålning i La Paz. Texten lyder "flickor, inte mammor".
Urfolk särskilt utsatta
Urfolken i Bolivia har diskriminerats strukturellt under hela landets moderna historia. De är stor ojämlikhet i till gång till och kvalitet i utbildning, hälsovård och andra former av sociala och ekonomiska kapital. De utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden och har begränsad tillgång till resurser. Att tillhöra ett urfolk och att vara kvinna innebär en ännu mer utsatt situation. Trots att klyftan mellan mäns och kvinnors utbildning blir mindre, finns det fortfarande stora skillnader inom befolkningen. Även mellan olika urfolk, där kvinnor från Aymara folket har sämre tillgång till utbildning än kvinnor från Quechua folket.
Kvinnor från urfolksgrupper löper också en större risk att bli offer för våld, inklusive våld i hemmet och sexuella övergrepp. Dessutom har de ofta inte tillgång till rättvisa för att rapportera övergrepp på grund av språkbarriärer, brist på resurser eller social stigma. Vidare är kvinnor från urfolk brett underrepresenterade i Boliviansk politik och regering. Endast ett fåtal kvinnor från urfolksgrupper har haft positioner i den bolivianska senaten och representanthuset de senaste åren.
För att hantera konsekvenserna av jämställdhetsklyftor i utbildningen i Bolivia menar flera aktörer att det är viktigt att regeringen och andra organisationer investerar i program och initiativ som specifikt riktar sig till kvinnors och flickors behov. Det kan innebära att öka finansiering för skolor och program som serverar flickor, erbjuda stipendier och ekonomiskt stöd för kvinnor och flickor att gå på universitet och stärka policyer och program för att bekämpa diskriminering mot kvinnor och flickor i utbildningssystemet.
Dessutom uppmuntras ett ökat fokus på genusmedveten pedagogik i skolorna. En reformering av lärarutbildning och utveckling av genusmedveten läroplan och material.
Orsaker till ojämlikhet mellan könen i Bolivia
Orsakerna till ojämlikhet i Bolivia är komplexa, men härstammar ofta från samhällsnormer, könsdiskriminering och våld. De sociala normerna i ett samhälle är de beteenden, seder och övertygelser som anses vara normala eller acceptabla av samhället. Till exempel traditionella könsroller. I många hushåll är mannen ansvarig för att försörja familjen. Kvinnan ansvarar för att ta hand om barnen, familjens hälsa och hem. Dessa normer förändras dock långsamt i takt med att fler och fler kvinnor flyttar in i arbetskraften och blir ekonomiskt oberoende.
Men kvinnor blir fortfarande diskriminerade på grund av sitt kön. Till exempel kan en boliviansk kvinna få mindre betalt än en man för samma jobb, bli orättvist behandlad i en butik, få ett rum med en trasig toalett istället för den hon begärt, eller bli respektlöst behandlad av en polis. Transpersoner och intersexuella personer riskerar också att utsättas för könsdiskriminering.
Den lokala organisationen Chasqui håller i en workshop om könsbaserat våld för föräldrar på skolan Unificada Chua Norte i Chua Norte efter invigning av växthus som finansierats av organisationen.
Samarbete med lokalsamhället- en nyckel till förändring
För att ändra sociala normer och kulturella attityder som begränsar möjligheterna för kvinnor och flickor är det avgörande att arbeta med civilsamhället och lokala feministiska organisationer som genom utbildningar och kampanjer arbetar för att öka medvetandet samhällsengagemanget och samarbetet mellan olika aktörer för att förändra normer och värderingar. En lokal organisation som bland annat jobbar med detta är Chasqui, en av Svalorna Latinamerikas (LA) samarbetspartners i El Alto -Bolivia. Organisationen arbetar för att få in jämställdhetsarbete i skolor och för att förebygga könsrelaterat våld och främja hållbar utveckling. Genom utbildningsaktiviteter, mässor, workshops, ekonomiskt stöd, utbildning och kurser främst riktat till kvinnor och barn i lokala skolor arbetar det med att förändra synen på utbildning och vad en kvinna kan göra med sitt liv.
Ojämlikhet mellan könen och kvinnors egenmakt är en stor fråga i El Alto. Trots att den bolivianska konstitutionen garanterar lika rättigheter för kvinnor och män, möter kvinnor i El Alto motstånd och diskriminering i olika aspekter av sina liv. För att ta itu med denna fråga lanserades det nya programmet "Safe City" i El Alto, med syftet att öka säkerheten och förbättra kvinnors livskvalitet. Programmet syftar till att utveckla och implementera ett lokalt system av genuskänsliga offentliga tjänster och policyer. Detta inkluderar ökad tillgång till rättvisa, utbildning för polis och annan personal inom rättsväsendet, förbättrad tillgång till hälsa och utbildning, samt att skydda och främja rättigheterna för kvinnor med urfolks- eller afro-bakgrund.
Fanny Chaves Sumi, 24 år, är volontär inom Chasqui där hon har fått gå utbildningar för att utföra workshops med barn och ungdomar om frågor som rör jämställdhet, normer och mänskliga rättigheter.
Fanny Chavez Sumi, volontär på Chasqui.
“Som volontär på Chasqui har jag lärt mig mycket om kvinnors och barns rättigheter för att sedan kunna prata om det med barnen. Jag tror också att den här erfarenheten verkligen kommer att hjälpa mig i framtiden”
Muralmålning med texten “Utbildning är vaccinet mot våldet”.
Marknad hållbar utveckling och jämställdhet i Tacachira, El Alto. Chasquis dansgrupp framför ett dansnummer om könsbaserat våld för eleverna.
Workshop om könsroller och jämställdhet på skolan Repúplica del Uruguay, Tacachira, El Alto. Två studenter håller upp papper med stereotypen “dockor är bara för tjejer”.
Stötta vårt arbete genom att ge oss en gåva: Var med och förändra framtiden för barn, unga och kvinnor i Latinamerika
Vi kan tillsammans bidra till att gräsrotsrörelser i Latinamerika stärks. Varje krona vi samlar in bidrar till att fler kan ansluta till kampen för sexuella rättigheter, ett liv fritt från våld och en hållbar demokratisk utveckling.
Swisha valfritt belopp till nummer 9009 127
Text: Andrea Thorgren
Bild: Andrea Thorgren, Marcus Wetterskog, Eila Strandmark och Nora Engvall Olmås