Bolivia: Pride gör comeback i La Paz

Efter två år av pandemi kunde Pride återigen inta La Paz gator. Under de senaste åren har det skett visa framsteg i HBTQI+-frågor och rättigheter, men ännu återstår en hel del arbete. Högerfalanger och religiösa politiska partier slår mot queerpersoner genom homofobiska och transfobiska kampanjer, utan att lida några repressalier .

Den 25 juni kunde färgsprakandde caravaner, aktivister och organisationer dansa längs centrala La Paz huvudgator El prado och Camacho, till tonerna av Aquas "Barbie girl" och Britney Spears "Toxic". Prideparaden kunde återigen äga rum, efter två års uppehåll till följd av coronapandemin.

“Jag är så stolt över att få vara här i paraden för att kunna vara den jag är; en transkvinna med värdighet. Pridetåget är viktigt för att visa upp vårt community och kulturen som omger den” säger Camila, som deltagit i den bolivianska paraden i 25 år.

Boliviansk lag förbjuder och straffar diskriminering av sexuell läggning och könsidentitet men ämnena är fortfarande tabu i landet. Inom vissa områden kan rättigheter för HBTQI+-personer ses som progressiva, till exempel att; transpersoner får ändra sitt namn och könsdata eller att samkönade förhållanden erkänns. Samtidigt hindrar rättssystemet just transpersoner och homosexuella från att gifta sig eller adoptera.

Hatbrott värderas inte
Människorättsorganisationer kritiserar den bolivianska statens agerande mot hatbrott som bristfällig, det finns inget ordentligt system som samlar information om brott specifikt riktade mot HBTQI+-personer. Ombudsmannens kansli i Bolivia (La defensoria del pueblo) registrerade mellan 2021 och 2022 (till april), 68 hatbrottsärenden, enligt nyhetsmediet ATB. Dessutom är det bara en av tio personer som väljer att anmäla hatbrott. Många räds för att bli avslöjade.

Transkvinnor räknas inte in i den bolivianska lagen om våldsprevention mot kvinnor, (ley 348). Sker det ett kvinnomord i Bolivia ("feminicidio") ingår inte transkvinnor i den kvoten.

Daniel Díaz, praktikant Bolivia