Ny rapport! Barnkommittéerna i Bolivia
Barnkommittéernas uppkomst och funktion i Bolivias civilsamhälle och politiska sektor.
Svalorna Latinamerikas tidigare utlandspraktikant, Sofia Jimenez, skrev sitt fördjupningsarbete om barnkommittéerna i Bolivia. I sin rapport skriver hon om barnkommittéernas uppkomst & funktion i Bolivias civilsamhälle och politiska sektor. Vi får även fördjupa oss i deras viktiga roll för Agenda 2030 och att förbättra barn och ungas livskvalitet och möjlighet att åtnjuta sina rättigheter.
Barnkommitté och politiker från Huarina, städdag 20/06/23. Fotograf: Sofia Jimenez
Vad är en barnkommitté? En barnkommitté är en grupp barn och ungdomar som samlas frivilligt för att dela sina idéer nödvändigheter samt för att försvara sina rättigheter. Barnen och ungdomarna väljs in och organiseras utifrån inkluderande och demokratiska principer. Det är ett utrymme för socialt och politiskt deltagande på kommunal, regional och nationell nivå. De skapar och presenterar politik och planer utifrån sina egna behov och krav. Barnkommittéerna skapas alltså för och av barn och ungdomar i Bolivia. Barnkommittéerna finns på tre olika nivåer i landet; kommunal, regional och nationell nivå.
Sammanfattning av rapporten
Barnkommittéernas existens säkerställer att barn och ungdomars aktiva deltagande i Bolivia sker på ett lyhört, inkluderande, representativt, legitimt och demokratiskt sätt. Lag 549 – Código Niña, Niño y Adolescente finns så att barn och ungdomar kan erkänna, utveckla och utöva sina rättigheter på alla nivåer. I lagen definieras barnkommittéerna som instanser av socialt och politiskt deltagande på alla nivåer inom landet. Lagen säkerställer en jämställd fördelning mellan flickor och pojkar vilket resulterar i att barnkommittéerna följer de riktlinjer som Agenda 2030 uppmanar. Barnkonventionen arbetar tillsammans med lag 548 och lägger en grund för hur stater bör skydda barn och ungdomar för att garantera dem ett gott liv. Det sker genom att garantera åsiktsfrihet, yttrandefrihet, förenings- och associationsfrihet och informationsfrihet.
När barnkommittéerna skapas är det viktigt att det finns ett nätverk av lokala institutioner och organisationer som kan fe stöd till hela processen. Det gemensamma målet för det institutionella nätverket tillsammans med kommunen är att barnkommittén skapas på ett legitimt och demokratiskt sätt. Det innebär att en valnämnd bestående av barn och ungdomar som önskar garantera en transparent valprocess skapas. Valnämnden ska dessutom samarbeta med nätverket av organisationer och kommunen för att garantera en legitim, deltagande och demokratisk valprocess. Valnämnden ska dessutom lansera en kallelse som skickas ut till kommunens alla barn och ungdomar. Barn och ungdomar som önskar delta i barnkommittén får delta på workshops där de får lära sig nödvändiga teman som behövs för att vara del av en kommitté. Kommittén väljs sedan enligt demokratiska principer för att lägga en demokratisk grund för arbetet som kommer ske inom den bildade kommittén. Valprocessen avslutas sedan med att valnämnden publicerar resultatet för allmänheten.
När kommittén väl är skapad är det dags att skapa arbetsgrupper och arbetsplaner inom specifika områden som är relevanta för kommunen. Det kan exempelvis handla om våldsprevention, klimatet och barn och ungdomars deltagande. Det är dessutom viktigt att det institutionella nätverket skapar en säkerhetspolitik som garanterar att alla involverade personer är säkra under alla processer.
Barnkommittéerna arbetar hårt med att försvara sina rättigheter och skapa aktiviteter för att förbättra utövandet av sina rättigheter och livskvaliteten för barn och ungdomar i landet. Det innebär att de skapar informativa dokument, handlingsplaner, policyer och aktiviteter som gynnar barn och ungdomars behov och intressen.
De 9 regionala barnkommittéerna har exempelvis skapat ett dokument kring 11 rättigheter de anser bör prioriteras inom politiken. Escuchen Nuestra Voz skapades för att de ville presentera sina problem och drömmar, utöva sin yttrandefrihet och lyfta sina röster. Dokumentet inkluderar rätten till familj, rätten till identitet, rätten till icke-diskrimination, rätten till utbildning, rätten till god hälsa, rätten till skydd, rätten till ett liv fritt från våld, rätten till fritid och lek, rätten till deltagande, rätten till information och rätten till miljön.
Barnkommittéerna från Huarina, Huatajata och Chua Cucani, tillsammans med barnkommittén för La Paz regionen, har exempelvis samarbetat för att anordnat en städdag i kommunerna. Målet med dagen var att fler i kommunerna skulle bli medvetna om hur sopor på gatorna förorenar miljön. Genom att göra fler medvetna om problemet hoppas barnkommittéerna att fler kommer starta källsortera och skräpa ner mindre utomhus. Barnkommittéerna är därför en viktig del av både den politiska men även den civila sektorn då många av planerna och aktiviteterna riktar sig till båda. De arbetar aktivt för att lyfta sina röster, för att göra en förändring. Politiker och organisationer i landet är även öppna för att arbeta med och lyssna på barnen och ungdomarna när de presenterar sina idéer, drömmar och behov.
Text: Sofia Jimenez, tidigare utlandspraktikant i Bolivia