Del 2: En artikelserie om mäns våld mot kvinnor i Guatemala

Att arbeta mot mäns våld mot kvinnor

Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Agims har sedan 2001 arbetat med att främja organisering och stärka rättigheterna hos urfolkskvinnor i Mayagruppen Kaqchikel i San Juan Sacatepéquez i Guatemala. I den här artikeln berättar Evelyn Santos arbetar som advokat på Agims om arbetet och sina upplevelser.

Evelyn Santos, advokat på Agims

Agims arbetar bland annat med att förebygga mot könsbaserat våld, ge juridiskt stöd till våldsutsatta kvinnor och informera om mänskliga rättigheter. Exempelvis besöker Agims orter i landsbygden för att informera om olika typer av våld då många kvinnor känner till fysiskt våld, men inte psykiskt eller ekonomiskt våld. Kvinnorna uppmärksammas bland annat om att sexuellt våld även kan begås i relationer, där många inte vet om att ens partner kan vara ens förövare och begå övergrepp. 

Agims juridiska team arbetar med att hjälpa kvinnor anmäla sina förövare genom gratis stöd, från första mötet till att domen fallit mot förövaren. Fram tills juni 2023 har Agims cirka 250 aktiva ärenden gällande våldsutsatta kvinnor. Evelyn Santos arbetar som advokat på Agims och har lång erfarenhet av att arbeta med mäns våld mot kvinnor. Hon berättar att ekonomiskt våld dominerar ärendena på Agims, där det ofta handlar om män som inte vill betala underhållsbidrag till gemensamma barn. 

Sedan 2008, när lagen mot femicidio och andra former av våld mot kvinnor godtogs, har landets rättssystem i långsam takt utvecklat specialinsatser med fokus på just våld och femicidios. Exempelvis har alla 22 departement (motsvarande län) i landet speciella domstolar med fokus på femicidios och mäns våld mot kvinnor för att säkerställa att den kompetens som krävs finns tillgänglig i domstolen (Solórzano, 2022). Det finns även en domstol i departementet Guatemala med specifik kompetens gällande familjerätt och underhållsbidrag. 

Trots utvecklingen finns fortfarande flera hinder för kvinnor, särskilt urfolkskvinnor, att anmäla våld i Guatemala. Exempelvis innebär bristen på geografisk tillgänglighet och långsamma processer höjda trösklar för att anmäla våld:

“Kvinnorna behöver lämna sina orter och ofta åka in till huvudstaden för att anmäla. Det kostar pengar och innebär en förlorad arbetsdag. Samtidigt har åklagarna, som specialiserar sig på mäns våld mot kvinnor, flera tusen ärenden vilket innebär att processen tar lång tid, ibland flera år. Kvinnorna behöver alltså åka in till åklagaren fler än en gång för att följa upp sitt ärende, vilket höjer tröskeln ytterligare för dem ”, problematiserar Evelyn. 

Ännu en försvårande omständighet är diskrimineringen mot urfolk som genomsyrar landet. Evelyn berättar att rasismen och diskrimineringen är institutionaliserad i Guatemala och slår hårdast mot urfolkskvinnor som exempelvis är analfabeter och som inte pratar bra spanska.

“De vill inte ens förstå kvinnans situation. Om jag följer med en Mayakvinna till domstolen behandlar de mig lika illa. En gång bad jag en domstol om underlag för ett ärende, och då sa receptionisten ‘Vem är ni? Ni måste komma hit mer er advokat, annars kommer jag inte ge er information‘. Varav jag svarade ‘Jag är advokaten’ och visade min legitimation. “

Även den utbredda straffriheten och korruptionen i landet försvårar arbetet, där Guatemala rankas på plats 150 av 180 i 2022 års korruptionsindex (Transparency International, i.d.). Exempelvis finns en oro för att ärendenas utfall påverkas av korrupta domare: “När vi är i en process vet vi aldrig vad som händer bakom låsta dörrar”, berättar Evelyn frustrerat.

Trots att lagen mot femicidio och andra former av våld mot kvinnor röstades igenom för över femton år sedan finns det fortfarande mycket arbete kvar. Evelyn menar att rättssystemet, inklusive polisen och Åklagarmyndigheten, behöver kompetensutvecklas om våldets olika former och uttryckssätt. Ekonomiskt våld misstas exempelvis ibland för relationsproblem som bör lösas inom familjen, trots att ekonomiskt våld innefattas av tidigare nämnda lag. “Våldet osynliggörs av många aktörer och rättssystemet fullföljer inte sin skyldighet att arbeta efter lagen”, berättar hon. “Det finns många program och projekt som driver utvecklingen och implementeringen av lagen framåt i landet, men i grund och botten bromsas arbetet av politikernas avsaknad av vilja. Vi har analyserat utmaningarna med många kollegor och sammantaget kan man säga att frågan om kvinnor inte betyder något för regeringen", avslutar Evelyn.

Utmaningarna är många och stora för en advokat som arbetar med mäns våld mot kvinnorna i Guatemala, men alternativet, att sluta kämpa, finns inte på kartan för Evelyn och kollegorna på Agims. 

Text: Sanaz Charbaf, tidigare Utlandspraktikant i Guatemala

Källor:

Solórzano, Sara  (2022). Solo el 10% de la denuncias por violencia y femicidio logran llegar a juzgados, Presa Libre. Tillgänglig: https://www.prensalibre.com/guatemala/justicia/solo-el-10-de-la-denuncias-por-violencia-y-femicidio-logran-llegar-a-juzgados/ [2023-09-25]

Transparency International (icke daterad). Guatemala. Tillgänglig:  https://www.transparency.org/en/countries/guatemala  [2023-09-25]