Filmvisning och samtal om hotet mot kvinnliga människorättsaktivister
Filmvisning och samtal 25/11 - Internationella dagen mot våld mot kvinnor
Våldet mot människorätt- och miljöförsvarare världen över fortsätter att öka. Senaste rapporten från Global Witness visar att 2020 var det värsta året som uppmätts någonsin då 227 aktivister dödades. Detta innebär att mer än 4 personer i veckan dödas för att de kämpar för rätten till sina åsikter, sina hem, sin mark, sin försörjning och sina kroppar.
Latinamerika är den region som drabbats värst av det dödliga våldet. Av de tio länder med flest registrerade attacker låg sju i Latinamerika. Det är också den dödligaste regionen, där tre av fyra mord begicks. De som faller offer för just det dödliga våldet mot miljö- och människorättsförsvarare är i nio av tio fall män. Men det innebär inte att kvinnor inte är utsatta, utan snarare att våldet tar olika uttryck beroende på kön.
Kvinnor har alltid tagit en aktiv roll i kampen för mänskliga rättigheter, även om de sällan fått den uppmärksamhet de förtjänat. Inget samhälle hade uppnått det sociala välstånd det idag har om det inte vore för kvinnor som kämpat för sina egna och sina familjers rättigheter. Det är tack vare decennier av feministisk kamp som kvinnor och män är mer jämställda både inom det offentliga och inom den privata sfären. Kvinnor har kämpat sig till rösträtt, arvsrätt, rätten till sin kropp, rätt till utbildning, rätt till vård och många, många fler rättigheter som ofta idag tas förgivna. Det var ingen ofarlig kamp- varken då eller nu.
Kvinnor utsätter sig för stora risker i sin kamp för mänskliga rättigheter. De utsätter sig för samma risker som män men drabbas också för risker av en annan karaktär. Kvinnor är mer utsatta enbart för att de är kvinnor. De stigmatiseras för sådant som män hyllas för. De måste förhålla sig till de samhällsnormer som anser att kvinnor inte är aktiva förändringsaktörer utan enbart offer. De ska inte ha för mycket åsikter, hålla sig till de feminint kodade domänerna som familjen och hemmet. De utsätts för andra typer av hatkampanjer i offentligheten som oftare går till attack på deras privata liv och familjen. I samband med det som nu är en generell tillbakagång för mänskliga rättigheter är kvinnor de första att tystas.
Dessa stigman slår ännu hårdare mot kvinnor ur urfolksgrupper. En tredjedel av de klimataktivister som mördades under 2020 tillhörde något urfolk. Kvinnor spelar en nyckelroll såväl ekonomiskt som socialt i dessa samhällen, då det till stor del är de som odlar och distribuerar både mat och vatten. I många av dessa samhällen har det blivit vanligt att män migrerar till städerna för att arbeta, medan kvinnorna stannar på landsbygden. Trots detta har kvinnorna ändå få möjligheter att påverka eller delta i beslutsfattande. De har ofta mycket lägre inkomst än män och äger sällan marken de brukar - vilket innebär att de ofta hamnar i en beroendeställning.
Mordet på den honduranska miljöaktivisten Berta Carcarés år 2016 är ett av de mer uppmärksammade morden på en aktivist på senare år. Hon grundade Council of Popular and Indigenous Organizations of Honduras år 1993, en organisation som arbetar för urfolkens rättigheter. Gruppen drev kampanjer mot illegal rivning av skog, exploatering av mark och bygget av militära baser på mark som tillhörde urfolket. Berta var drivande i upproren mot ett samarbete mellan den honduranska staten, ett kinesiskt företag och världsbanken som skulle innebära en konstruktion av ett antal dammar vid en sjö som urfolkssamhällen i närheten länge använt för att livnära sig. Projektet påbörjades men stoppades till följd av hårda protester. Kampen fortsatte för Berta fram till 2016, då hon sköts till döds i sitt hem. Att företag exploaterar naturresurser utan att ta hänsyn till de som bor i närheten är en vanlig orsak till hot och våld mot miljöförsvarare i regionen.
Ett annat uppmärksammat fall är mordet på den brasilianska politikern och människorättsaktivisten Marielle Franco, som engagerade sig för kvinnors och HBTQ-personers rättigheter både som aktivist och senare även som tjänstgörande politiker i Rio de Jaineros beslutande församling. Ett drygt år efter att hon fått sitt politiska uppdrag blev hon skjuten till döds. Enligt rapporter har ökningen av kvinnofientliga, sexistiska och homofobiska uttalanden från politiska ledare de senaste åren ytterligare normaliserat våldet mot kvinnliga människorättsförsvarare.
Men även i länder där politiker varit positiva till att ändra lagstiftning till kvinnors fördel har man inte lyckats eliminera problemen. År 2012 blev Bolivia det första landet i världen att anta en specifik lag mot trakasserier och politiskt våld mot kvinnor. Men den juridiska reformen förändrade inte det patriarkala systemet och den machismokultur som fortfarande råder i landet. Politiska trakasserier och våld mot kvinnor är normaliserade inom politiken och är en del av den politiska kulturen, precis som i samhället i stort. Man behöver därför också arbeta för att förändra de normer som utesluter kvinnor från beslutsfattandet.
Svalorna Latinamerika arbetar i olika program i Latinamerika för att förändra de normer som begränsar kvinnors möjligheter till inflytande i samhället. I Bolivia arbetar vi med frågor kring maskulinitetsnormer och våld i samhället och dess begränsande påföljder på såväl individ- som samhällsnivå. Programmet syftar till att stärka deltagande och aktivism hos de unga, för att de ska bli förändringsaktörer med makt att påverka sitt eget liv och samhället i stort. Vi arbetar enligt en modell där tidigare deltagare själva blir utbildare i nästkommande fas av programmen. Ungdomarna får genom programmet ökad kunskap om frågor kopplade till jämställdhet, machism och könsroller samtidigt som de utbildas i att själva bli demokratiska ledare och påverkansaktörer. I Peru arbetar Svalorna Latinamerika tillsammans med våra samarbetsorganisationer för ökat demokratiskt inflytande och delaktighet av kvinnor och unga. Ett av de främsta målen i projektet är att stärka kvinnor och ungas ekonomiska självständighet på längre sikt, bland annat genom aktiviteter som syftar till att stödja befolkningen i hur effektiva entreprenörskap bedrivs, samt hur klimatanpassade jordbrukstekniker kan öka självförsörjningen i ett hushåll.
Ett fungerande civilsamhälle är en förutsättning för att människor som är utsatta för strukturell diskriminering ska kunna göra sina röster hörda. Kvinnliga aktivister i Latinamerika upplever starka hot både från de politiska krafter och de sociala normer som säger att kvinnor ska hållas utanför beslutsfattandet. Detta påverkar kvinnor som engagerar sig såväl för kvinnorättsfrågor och de kvinnor som engagerar sig för miljön. De mänskliga rättigheterna är många gånger en förutsättning för att vi ska kunna försvara naturen. Jämställdhet är en katalysator för hållbar utveckling. Därför är det viktigt att kvinnor kan och får delta i beslutsfattande, utan att utsättas för hot eller våld.
Torsdagen den 25:e november arrangerar vi filmvisning och samtal med fokus på våld mot kvinnliga människorättsförsvarare. Spelfilmen In the time of the butterflies kommer att visas med efterföljande samtal. Filmen handlar om systrarna Mirabal som mördades den 25:e november 1960, efter en lång kamp mot den grymma diktaturen i Dominikanska Republiken; internationella dagen mot våld mot kvinnor instiftades just den 25:e november för att hylla systrarnas kamp för rättvisa.
Information om eventet:
Var? Solidaritetshuset, Stockholm
När? Torsdag 25 nov, kl. 17.30
Hur? Lättare fika & mackor kommer att finnas till självkostnadspris. Filmvisningen startar kl. 18.00.
Varmt välkomna!