Tag Archives: könsrelateratvåld

Våldet i hemmet har eskalerat under pandemin!

jämställdhet, Könsbaserat våld, Kvinnors Rättigheter, Våldsbekämpning | svalornauser | 12-10-2020

I den pågående pandemin är ingenting sig likt. Vi kan se hur samhället drabbas av viruset och hur människor fått sämre levnadsförhållanden. Det vi dock inte ser lika tydligt är vad som sker bakom stängda dörrar – våldet mot kvinnor i hemmet – vilket har eskalerat sedan pandemins start. Vi vill därför driva kampanjen “I karantän med machismen” för att uppmärksamma det könsbaserade våldet och dess orsaker. 


Könsbaserat våld, eller mäns våld mot kvinnor, är en grundläggande kränkning av de mänskliga rättigheterna och utgör ett allvarligt hot mot kvinnor och flickors liv, säkerhet och hälsa världen över. Våldet kan ta många olika former men begreppet innefattas bland annat av fysiskt eller hot om fysiskt våld, sexuella övergrepp, trakasserier, kvinnlig könsstympning, trafficking och kvinnomord. Enligt FN kan könsbaserat våld definieras som: 

”varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet”.

Våldet kan alltså röra sig om såväl fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld och termen används som ett samlingsbegrepp för det våld som bottnar i den rådande könsmaktsordningen och som försvarar patriarkala maktstrukturer och som syftar till att upprätthålla den underordnade ställning kvinnor har i förhållande till män.

Även om både män och kvinnor kan vara offer såväl som våldsöverträdare skiljer sig kännetecknen för våld som oftast begås mot kvinnor i kritiskt avseende från våld som ofta begås mot män. Kvinnor är mer benägna att bli fysiskt angripna eller mördade av någon de känner, ofta en familjemedlem eller en intim partner. Medans män oftast utsätts för våld utanför familjen är kvinnor och flickor framför allt offer för våld i hemmen och inom familjen. Detta har gjort våldet osynligt, grupperna sårbara och försvårat skydd mot det omfattande och systematiska våld och förtryck som könsbaserat våld innebär. Med detta sagt förekommer våldet mot kvinnor på flera arenor: inom familjen och i hemmet, men också på olika håll i samhället. Våldet kan utövas av en närstående men också av bekanta eller okända män. Det utövas eller tolereras ibland även av staten.

Våld mot kvinnor betraktades länge som en privat angelägenhet.
Men under de senaste decennierna har denna syn förändrats i grunden. Mäns våld mot kvinnor erkänns i dag som en kränkning av de mänskliga rättigheterna, ett globalt samhällsproblem och ett allvarligt folkhälsoproblem. Kartläggning visar att en mängd åtgärder vidtagits internationellt de senaste 10–15 åren för att börja bryta tystanden kring patriarkalt våld och förtryck. Kvinnors rätt att leva ett liv fritt från våld upprätthålls idag genom flertalet internationella avtal såsom Kvinnokonventionen och FNs deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor från 1993 (UN Declaration on the Elimination of Violence against Women). Vid FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 markerades att våld mot kvinnor och flickor, som länge definierats som en hälsofråga, är en fråga om rättigheter och ska behandlas ur ett rättighetsperspektiv. I Peking betonades vikten av att uppmärksamma våld mot kvinnor i alla världens regioner, och under flickors och kvinnors hela livscykel. Sedan dess har betydande framsteg gjorts för kvinnors grundläggande rättigheter i många av världens länder, men trots detta är det könsbaserade våldet fortfarande utbrett och kvinnor utsättas fortsatt för diskriminering, kränkningar och våld.

Vår partnerorganisation Chasqui och deras mimargrupp som uppträder på Feria de la Paz.
Foto: Nora Engvall Olmås

I de flesta fall av könsbaserat våld rapporteras och anmäls inte brotten. Detta bland annat till följd av rädsla, skam, missgynnande samhällsstrukturer som straffrihet för förövare och ojämlikhet. För de individer som drabbas medför våldet allvarliga konsekvenser, från fysisk skada och försämrad hälsa till varaktiga psykiska trauman. Det finns idag en växande insikt om våldets stora omfattning och systematik samt om könsmakt, genusordning och tolkningar av mansroller och maskulinitet som bakomliggande orsaker. Våldet tystar kvinnor och hindrar dem från att höja sina röster och kväver således kvinnors kamp för förändring. Föreställningar om kvinnors mindre värde får på så vis även socioekonomiska konsekvenser. I ett globalt perspektiv har kvinnor sämre hälsa, lägre lön och sitter betydligt mer sällan än män i beslutande positioner. Våldet på så vis inte bara ett problem som påverkar individen, utan hela samhället förlorar när kvinnor utsätts för våld eftersom grundläggande faktorer såsom jämlikhet, hållbar fred och säkerhet för alla inte kan uppnås förrän kvinnor är fria från hotet om våld och deras grundläggande mänskliga rättigheter respekteras.

Rätten att inte leva med och/eller utsättas för könsbaserat våld är i allra högsta grad en fråga om grundläggande mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati. Trots detta är könsbaserat våld och kränkningar ett utbrett problem över hela världen där miljontals kvinnor utsätts för någon form av könsbaserat våld under sin livstid.  I alltför många fall leder våldet till att kvinnor och flickor mister sina liv.

För att uppnå jämställdhet måste vi få ett slut på mäns våld mot kvinnor. Först när det våldet upphör kommer flickor och kvinnor att kunna delta i samhället på lika villkor som männen.

I Latinamerika är graden av könsbaserat våld bland de högsta i hela världen och hela 14 av 25 länder med högst andel kvinnomord i världen återfinns i regionen. Enligt rapporter från FN är den latinamerikanska regionen bland de farligaste och mest våldsamma för kvinnor i hela världen, där uppemot 12 kvinnor och/eller flickor dödas varje dag på grund av deras kön. Detta trots att alla regionens länder har ratificerat FN:s konvention om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor.

Under 2019 protesterade tusentals människor runt om i Latinamerika mot de höga våldsnivåerna och morden som begås mot kvinnor. Bland annat i Peru så gick kvinnor ut på gatorna och höjde sina röster som bottnade i kravet på en högre budget för att bekämpa det könsbaserade våldet i landet. Men trots en växande mobilisering genom bland annat massdemonstrationer och trots politiska reformer och lagstiftning, fortsätter alltså våldet mot kvinnor och flickor vara ett djupt rotat och allvarligt problem i den latinamerikanska regionen.

Kvinnomord är ett av de mest extrema uttrycken för könsbaserat våld. Enligt Observatorio de Igualdad de Género (OIG), vid FN-organet ECLAC, mördades minst 3,529 kvinnor på grund av sitt kön i den latinamerikanska regionen under 2018. Dock befaras mörkertalen inom frågan vara är stora och antalet kvinnor som utsätts vara betydligt fler.

Våldet är dessutom i många sociala kontexter delvis eller helt normaliserat vilket förstärker problematiken ytterligare. Detta då bland annat straffrihet för förövare även den normaliseras av tendensen att betrakta våldshandlingar mot kvinnor och flickor som ”normala”. Betydande framsteg har skett när det handlar om att uppmärksamma problematiken kring våldet mot kvinnor i regionen, men det har ännu inte gjorts tillräckligt för att bekämpa och undanröja våldets grundläggande orsaker. De patriarkala strukturerna och machismen styr och påverkar samhället i den grad att kvinnor hamnar i utsatta situationer och riskerar att drabbas av våld och diskriminering.

I Bolivia är våldet mot kvinnor utbrett. Feminicidio, eller kvinnomord, är utbrett och Bolivia var under 2018 ett av de tre länder med den högsta andelen mord på grund av kön, med frekvensen på 2,3 kvinnor dödade per 100 000, vilket gör Bolivia är ett av de länder i Latinamerika med högst andel mord på kvinnor i förhållande till invånarantal.

Sedan 2013 finns en omfattande lag för att garantera kvinnor ett liv fritt från våld och som syftar till att stärka de statliga insatserna mot våld mot kvinnor. Lagen erkänner 16 olika former av våld mot kvinnor. Några exempel på dessa är våld inom hemmet, arbetsrelaterat våld och politiskt våld.

Enligt lag (2013:348) garanteras kvinnor i Bolivia ett liv fritt från våld, men verkligheten som kvinnorna lever i är en annan. Trots att det finns lagliga skydd, då Boliviansk lagstiftning erkänner könsrelaterade mord på kvinnor som ett särskilt brott med tillhörande straffsatser, ger rättsväsendet i Bolivia som på så många andra platser i världen inte offren rättvisa för dessa handlingar och låter ofta angriparna gå fria. Enligt den Panamerikanska hälsoorganisationen (PAHO) är Bolivia ett av länder i Latinamerika med högst frekvens av fysiskt våld mot kvinnor. Kvinnor mellan 18–30 år löper störst risk att drabbas av våld och det är den vanligaste dödsorsaken i bland kvinnor i reproduktiv ålder.

75 procent av kvinnorna i Bolivia har någon gång under sitt liv utsatts för våld i hemmet och 7 av 10 kvinnor har blivit utsatta för sexuellt våld.

Könsbaserat våld är ett allvarligt globalt hinder för samhällsutveckling och implementering av de mänskliga rättigheterna. För att uppnå jämställdhet måste vi få ett slut på mäns våld mot kvinnor. Först när det våldet upphör kommer flickor och kvinnor att kunna delta i samhället på lika villkor som männen och grundläggande rättigheter uppfyllas.

En viktig del i arbetet för att stoppa våld mot kvinnor i att belysa normer och värderingar kring våld och manlighet, och att förändra dessa i grunden. Svalorna Latinamerika arbetar aktivt med att förebygga könsbaserat våld och för att öka sexuella rättigheter i Bolivia. Vi arbetar med civilsamhället, andra institutioner och interventioner på gemenskapsnivå för att få ett slut på våld mot kvinnor, öka medvetenheten om orsakerna till och följderna av våldet, samt bygga upp kapaciteten hos samarbetspartners och individer för att förebygga och reagera mot våldet. Vi lyfter frågor om maskulinitetsnormer, relationer, sexualitet, jämställdhet och rätten över sin kropp med målat att skapa attitydförändringar hos ungdomar, så att de själva kan bli förändringsaktörer och påverka sitt liv och samhället i stort. Genom att stärka kvinnor och minska könsskillnaderna genom förändringar i normer, normativa beteenden och attityder som främjar våld kan situationen förändras långsiktigt. Svalorna Latinamerika uppmärksammar således behovet av att förändra normer och beteendet hos män och pojkar, som en essentiell komponent i förespråkandet för jämställdhet och kvinnors rättigheter och i förebyggande syfte mot könsbaserat våld. Läs mer om arbetet och om våra samarbetsorganisationer i Bolivia här.

Grupo de auto apoyo (självhjälpsgrupp). Varje vecka besöker RED ADA Unidad Educativa Simón Bolívar (El Alto, La Paz), där organisationen har gruppsamtal med kvinnor och tonårsflickor som har varit eller är offer för våld i hemmet. Fokus med mötena är att stärka deras självkänsla och förbättra sammanslutningen av kvinnorna i området så att de kan finna stöd och hjälp hos varandra. RED ADA utbildar kvinnorna om vad våld i hemmet är och skapar grundpelare för självkänsla/självrespekt genom vägledning av gruppövningar och kommunikation. 
Foto: Linnea Petré

Text: Mirja Fryckstedt

Källor: 

https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/mans-vald-mot-kvinnor-ett-globalt-perspektiv/mans-vald-mot-kvinnor—ett-globalt-perspektiv/
https://www.csis.org/blogs/smart-global-health/gender-based-violence-latin-america
https://www.unwomen.org/en/news/events/2018/09/event-spotlight-on-femicide-in-latin-america#view/
https://www.un.org/press/en/2018/dsgsm1224.doc.htm
https://eclac.org/en/pressreleases/2018-least-3529-women-were-victims-femicide-25-latin-american-and-caribbean-countries
https://globalportalen.org/artiklar/nyhet/la-violencia-contra-las-mujeres-valdet-mot-kvinnorna
https://oig.cepal.org/sites/default/files/femicide_web.pdf
https://www.regeringen.se/49f292/contentassets/4d59c434d3b84972aac24658ab20c8ef/bolivia-manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-2017.pdf
Nicaragua: Kvinnomorden fortsätter att öka

Apeadeco, jämställdhet, Maskuliniteter, Nicaragua | Utlandspraktikant | 28-03-2018

Femicidios är sorgligt nog ett utbrett och välkänt fenomen i Nicaragua som betyder kvinnomord. Femicidios är ett hatbrott, ett mord på en kvinna eller flicka på grund av hennes kön. Under februari månad skedde hela fem femicidios i Nicaragua, där det yngsta offret endast var tolv år gammal. Sexuellt utnyttjande, våldtäkt och upprepat våld är vanligt förekommande för dessa typ av brott.

Bilden är arrangerad och syftar till att visa kvinnors lidande. Foto: Cecilia Palacios Persson.

Bilden är arrangerad och syftar till att visa kvinnors lidande. Foto: Cecilia Palacios Persson.

Nadia Mendoza, medarbetare på Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Apeadeco är upprörd över den senaste månadens händelser.

– Vi på Apeadeco arbetar förebyggande mot dessa typer av händelser genom våra workshops där vi tar upp maskulinitetsnormer och vilken effekt dessa får i samhället. På så sätt kan vi förhindra att det sker fler femicidios i Nicaragua, berättar Nadia.

Nadia menar att svårigheten ligger i att engagera killar i dessa frågor. Generellt sett avfärdar pojkar och män sitt deltagande, då de anser att detta inte rör dem, utan flickor och kvinnor. Män och kvinnors olika roller är tydliga i samhället, där kvinnans roll som mamma är i fokus då hon är ansvarig över barnens utveckling och deras aktiviteter medan mannen ska arbeta utanför hemmet med minimal inblick i barnens dagliga liv.

Medarbetare på Apeadeco förbereder aktiviteter för den internationella kvinnodagen. Foto: Cecilia Palacios Persson

Medarbetare på Apeadeco förbereder aktiviteter för den internationella kvinnodagen. Foto: Cecilia Palacios Persson.

Många kvinnor lever i förhållanden med mycket våld hemma, och har svårt att ta sig ur dessa relationer. Mannen hotar ofta med att döda kvinnan och göra barnen illa om hon lämnar honom, vilket kan göra att hon stannar kvar i förhållandet på grund av att hon fruktar för sitt, och sina barns, liv.

– För att femicidios ska upphöra så måste även machismo att upphöra, säger Nadia bestämt.

"No hay excusas", "Det finns inga ursäkter", våldet måste upphöra nu! Foto: Cecilia Palacios Persson.

”No hay excusas”, ”Det finns inga ursäkter”, våldet måste upphöra nu! Foto: Cecilia Palacios Persson.

Cecilia Palacios Persson, Programpraktikant i Nicaragua.

Bolivia: Självhjälpsgrupper mot könsbaserat våld

Bolivia, Red Ada, Suma Thakhi II | Utlandspraktikant | 30-10-2017

År 2016 rapporterades runt 31 kvinnomord i La Paz och El Alto (Cuantasmas 2017), en oroande siffra. Detta trots de rättsliga åtgärder landets regering har vidtagit under de senaste åren, så som lag 348.

– Problemet ligger i hur man tillämpar denna lag. Det har pratats om center dit kvinnor borde gå för att få information och psykologisk hjälp, men det finns inte resurser. Om det ekonomiska och sociala stödet inte finns, kommer inte mycket hända, förklarar Gerardo Luna, Suma Thakhi IIs programkoordinatör.

Gerardo Luna, Suma Thakhi IIs programkoordinatör

Gerardo Luna, Suma Thakhi IIs programkoordinatör

Lag 348 är inriktad på att ge kvinnor ett liv fritt från våld, bland annat specificeras att kvinnomord kommer att straffas med 30 år fängelsetid, det högsta straffet i Bolivia. Det var det bolivianska folket som krävde denna lag av regeringen till följd av de många brott mot kvinnor som har skedde, minns Gerardo.

Gioconda Gutierrez, administratör för Svalorna LA

Gioconda Gutierrez, administratör för Svalorna LA håller i ett dokument om lagen 348, en stor framgång för kvinnorna i Bolivia; en lag som enligt många dock inte lever upp till dess förväntningar 

Svalorna LA:s samarbetsorganisation Red Ada har inom ramen för programmet Suma Thaki II skapat självhjälpsgrupper för unga kvinnor och unga män, med målet att förse deltagarna med verktyg för att förebygga könsbaserat våld. Självhjälpsgrupperna bygger på att deltagarna under ett antal möten får diskutera och prata om sina erfarenheter relaterade till våld, för att lära sig och hjälpa varandra hitta möjliga lösningar på detta stora samhällsproblem.

– Ibland är det själva samhället som döljer våldet, genom att ursäkta det med kulturella idéer som att mannen är den som dominerar och den som vet bäst, förklarar Suma Thakhi IIs programkoordinatör.

I självhläpsgrupper skapas det lugn atmosfär där deltagarna kan känna sig trygga

Inom självhjälpsgrupperna skapas det lugna atmosfärer där deltagarna kan känna sig trygga för att prata om jobbiga situationer eller känslor

Dessutom lär sig ungdomarna att identifiera vad som är våld och att det inte nödvändigtvis behöver vara fysiskt, utan att det även kan vara psykiskt våld. Den största framgången med grupperna är att ungdomarna lär sig att bryta tystnaden kring de många våldsbrott de har upplevt, vilket är det första steget mot förändring.

Foto & text: Daniela Rodriguez, praktikant, Bolivia