Tag Archives: Isa Lundqvist

Bolivia: Förenade i en gemensam röst

Bolivia, El Alto, radio, Red Ada, réplicas, Sexuella och reproduktiva rättigheter | Utlandspraktikant | 09-06-2017

På skolan Simón Bolívar i distrikt 8, el Alto finns en grupp som kallas ”unidos y unidas por una sola voz” – “förenade i en gemensam röst”. Denna grupp är en av Red Adas yngsta ungdomsgrupper, men sin gemensamma röst har de redan börjat använda för fullt.

IMG_4128

Gruppen, som startades 2016, består av 35 tonåringar från samma skola. Foto: Isa Lundqvist

Årets stora evenemang är klassrumspresentationerna där ungdomarna sprider vidare vad de lärt sig i programmet Suma Thakhi II, och idag står totalt åtta grupper på tur. Jhelen Mayzo, en av ungdomarna som ska prata, berättar:

‒ Tack vare Red Ada och de workshops vi hade förra året började jag reflektera mer, och jag fick reda på vad som är bra och dåligt. Det är därför vi ger presentationer för varje årskurs, för att de också ska få information.

IMG_4334

En del av presentationerna är att visa Red Adas informativa videos. Supermacho är ett populärt val när maskuliniteter står på agendan. Foto: Isa Lundqvist

IMG_4364

Efter videon följer diskussioner i grupp, med syfte att få publiken att reflektera. Här klurar ungdomarna på vad som kännetecknar ”supermacho-män”. Foto: Isa Lundqvist

Att prata om våld, maskuliniteter och sexuella rättigheter i skolor kan ibland vara obekvämt, men behovet är trots allt stort. Nayeli Rojas förklarar varför klassrumsbesöken spelar en så viktig roll.

‒ Idag kan vilken trettonåring tjej som helst bli gravid för att varken hon eller killarna har information. Föräldrarna är sällan till hjälp, för frågar vi dem om sex blir de förskräckta och byter samtalsämnen. Våra mammor och pappor borde prata mer om sådana saker, men vårt mål är att varje ungdom oavsett ska ha den här informationen.

IMG_4232

16-åriga Nayeli informerar en av dagens grupper om våld och maskuliniteter. Foto: Isa Lundqvist

Förutom skolbesöken har gruppen i år även börjat sända radio. Varje vecka har de ett liveprogram där de diskuterar allt från mobbning till varför det är viktigt att prata om sexuella rättigheter i skolan. Innehållet styr de själva.

‒ Sedan vi började på Red Ada har vi reflekterat, fortsätter att reflekta, och får de som lyssnar där i radiovågorna att reflektera, förklarar Lizeth Marca.

IMG_8950

Varje fredag klockan två sänder ungomarna liveradio med olika teman. Foto: Isa Lundqvist

Vare sig det gäller klassrumsbesök eller radio är målet tydligt – att alltid att sprida den kunskap som de fått med sig. Aracendi Callejas, 16 år, sammanfattar:

‒  Vår förhoppning är att nå en hop av människor. Vi vill att de hör oss och att informationen hjälper dem, för att tala till vinden gör ingen nytta. Hoppas vi lyckas!

 

Bolivia: Nu räcker det!

Bolivia, CDC, HBTQIA+, Internationella dagen mot homo- trans- och bifobi, Sexuella och reproduktiva rättigheter, Sociala medier, Suma Thakhi II | Utlandspraktikant | 17-05-2017

Inte en regnbåge skymtas. CDC:s ungdomar är alla klädda i svart, och i sina famnar bär de gravstenar med olika namn. Varinia, Carla, Luisa, Anonym. Plötsligt bryts tystnaden.”I Bolivia existerar det bara 60 registrerade fall av hatbrott mot homosexuella, bisexuella och transpersoner. Emellertid finns det hundratals fall som aldrig registrerats.”

Filminspelning

Ungdomarna gör sig redo för att spela in sin informationsvideo. Foto: Isa Lundqvist

Den 17 maj 1990 bestämde sig världshälsoorganisationen WHO för att ta bort homosexualitet från sin internationella klassifikation av  sjukdomar och hälsoproblem. Till minne av detta utnämndes dagen år 2005 till den internationella dagen mot homofobi, numera även transfobi och bifobi. Det är inför detta som vår samarbetsorganisation CDC:s transaktivister har sin filminspelning. Poängen med videon är att skapa medvetenhet om dagen, och konceptet, koreografin och utförandet har ungdomarna själva ansvarat för.

Röstning hashtags

Efter förslag och omröstning valdes hashtagsen #MisDerechosNoCambianTusDerechos (mina rättigheter ändrar inte dina rättigheter) och #SuAmorNoDañaTuOdioSí (deras kärlek skadar inte, ditt hat gör det) för att sprida evenemanget. Foto: Isa Lundqvist

I marschen mot homo-, trans- och bifobi kommer inte bara transaktivistgruppen att delta, utan även CDC:s gamla och nya aktivister som i veckan arbetat fram skyltar och andra material. Dessutom kommer aktivister från Peru och Ecuador, nationella myndigheter, och andra som jobbar med HBTQ-frågor att medverka. Totalt beräknas ungefär 45 organisationer finnas representerade. En av de nya aktivisterna som tänker marschera den 17 maj är sjuttonåriga Alison Condori Lopez.

‒ Mänskliga rättigheter intresserar mig mycket, speciellt eftersom det finns mycket diskrimination i Bolivia.

Alison CDC

Alison förbereder sitt material inför demonstrationståget. Foto: Isa Lundqvist

Årets marsch blir en tyst demonstration med tända ljus. Till skillnad från Pride-festivalen är den 17 maj inte en dag för firande. Istället vill den minnas alla HBTQ-personer som fallit offer för hatbrott, och förebygga den homo-, trans- och bifobi som finns i samhället. Carla Guardia Pastrana, del av CDC:s arbetslag, förklarar:

‒ Det är ett sätt för oss alla att provocera samhället och säga att nu räcker det med homofobi, nu räcker det med transfobi. Vi vill ha ett land med jämlikhet, med jämställdhet, med respekt.

 

Bolivia: Det som inte nämns existerar inte

Bolivia, Lenguaje no sexista, Red Ada, Suma Thakhi II | Utlandspraktikant | 28-04-2017

I Red Adas guide för ett icke-sexistiskt språkbruk finns ett citat: ”Det som inte nämns existerar inte.” Till skillnad från svenskan delas spanskan upp i feminina ord, som brukar sluta på a, och maskulina ord, som oftast slutar på o. Ett uttryck som ”alla” ändras därför beroende på om ”alla” är män (todos) eller kvinnor (todas). Skulle det däremot finnas en man i ett rum med hundra kvinnor används automatiskt den maskulina formen (todos). Det som ofta inte nämns, det som inte existerar, är alltså kvinnan.

"Välkommen"

”Välkommen” hälsar dörrmattan, men inte till alla. Foto: Isa Lundqvist

‒ Idén är alltid att använda ett icke-sexistiskt språk. Ord har makt, och därför måste vi tänka på vad vi egentligen säger, förklarar verksamhetsledaren Gladys Alejo.

Välkomna

I Red Adas lokaler inkluderas både män och kvinnor i välkomnandet. Foto: Isa Lundqvist

Användandet av ett inkluderande språk är ett sätt att bekämpa det historiska osynlighetsgörandet av kvinnor. Konceptet är enkelt; pratar vi om kvinnor används den feminina formen, om män den maskulina formen, och pratar vi om båda används helt enkelt båda formerna. Sedan starten av Suma Thakhi II, Svalorna Latinamerikas program i Bolivia, använder inte bara Red Adas ungdomar ett icke-sexistiskt språk, utan ungdomar från alla samarbetsorganisationer. Leticia Guarachi Padilla från Albor berättar:

‒ Organisationerna i programmet påverkar varandra. Red Ada har till exempel gjort att vi säger compañeróas (kamrater). Från början brukar folk fråga varför vi säger så, och då kan vi svara att vi inkluderar kvinnan i språket och ger tillbaka lite av makten.

Ungdomarna på Red Ada

För ungdomarna på Red Ada har det icke-sexistiska språkbruket blivit en vana. Foto: Isa Lundqvist

Ett inkluderande språk är ett stort steg mot jämlikhet, men spanskans uppbyggnad har större problem att tackla innan alla människor kan representeras i språket. CDC:s Mateo Rodrigo Solares upplyser:

‒ På senare tid har vissa börjat använda slutvokalen e som en neutral lösning. Istället för att säga él es alto (han är lång) eller ella es alta (hon är lång) skulle det då bli elle es alte (hen är lång). Det är ett sätt att inte fängsla sig till det feminina och maskulina.

Isa Lundqvist, programpraktikant, Bolivia.

Bolivia: Ett verk som ger hemläxa

Albor, Bolivia, Suma Thakhi II, Teater | Utlandspraktikant | 06-04-2017

“Latinamerika måste födas på nytt!” Det var ett av budskapen när Albor, en av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer i Bolivia, spelade teatern “Las venas abiertas de América Latina”, eller “Latinamerikas öppna ådror.”

Publiken var förväntansfull i La Casa de La Cultura, La Paz. Foto: Isa Lundqvist.

Publiken var förväntansfull i La Casa de La Cultura, La Paz. Foto: Isa Lundqvist.

I en perfekt blandning av humor och blodigt allvar följer vi med på en resa genom århundraden. Vi får se hur Christofer Columbus “upptäcker” Amerika, hur urfolken koloniseras, hur traditionen av diktatorer utvecklas i olika länder, och hur västländer genom historiens gång fortsätter att utnyttja resurser och människor i kapitalismens namn.

Ungdomar från Suma Thakhi II gav hjärta och själ på scenen. Foto: Isa Lundqvist.

Från prekolonial tid till modern tid gav ungdomar från Suma Thakhi II allt. Foto: Isa Lundqvist.

Syftet med verket, som är baserat på Eduardo Galeanos bok med samma namn, är att granska dessa mörka scener ur Latinamerikas historia och deras samband till den politiska och ekonomiska situationen idag. Rosa Maria Orosco, en av Albors skådespelare, förklarar:

‒ Vi upprepar inte våra misstag så länge vi minns dem, och det är verket för mig. Scenerna visar vår historia och de misstag som våra förfäder begick, för att vi inte ska göra om dem. Jag känner mig mycket stolt, för jag vet att det här verket ger hemläxa till alla som ser det att tänka och reflektera.

IMG_8032

Engelsmännen kommer till Bolivia för att kopiera och sälja tyger. Foto: Isa Lundqvist.

Den moderna kapitalismen utforskades med de tragikkomiska handelsmännen från England. Foto: Isa Lundqvist.

Genom massproducering utkonkureras sedan de lokala producenterna. Foto: Isa Lundqvist.

I år är det 10 år sedan Albor för första gången satte upp Las venas abiertas de América Latina. För vissa besökare var det första visningen, för andra den femte eller sjätte. Det är inte så konstigt med tanke på att teatern snart kommer att ha uppnått 1000 uppvisningar. Willy Flores, ledare för Albor, avrundar  evenemanget med att säga:

‒ Folk frågar varför vi fortfarande spelar den här teatern, och om vi inte blir uttråkade. Ibland frågar de också om vi inte är lite galna, men det är inte en fråga om galenskap utan om samvete, idéer och känslor. Även idag är det här verket relevant, för idag öppnar sig Latinamerikas ådror på nytt. Det är vår motivering för att fortsätta visa upp det.

Foto: Isa Lundqvist

Verket väckte starka känslor både på scenen och i publiken. Foto: Isa Lundqvist.

Isa Lundqvist, programpraktikant, Bolivia.

Bolivia: Tillsammans är de starkare

Bolivia, Consejo de jovenes, Suma Thakhi II | Utlandspraktikant | 17-03-2017

Efter dagar av kyla och regn skiner solen in genom fönstren på Svalorna Latinamerikas kontor i La Paz. Runt ett bord sitter åtta ungdomar och väntar. Det har äntligen blivit dags för årets första möte i Suma Thakhi II:s ungdomsråd, och förväntningarna inför 2017 hänger i luften.

Ungdomsrådet, som startades 2016, är ett av de verktyg som används i Bolivia för att stärka ungdomarnas inflytande i de frågor som rör dem. Foto: Isa Lundqvist.

Ungdomsrådet, som startades 2016, är ett av de verktyg som används i Bolivia för att stärka ungdomarnas inflytande i de frågor som rör dem. Foto: Isa Lundqvist.

‒ Vilka dagar och tider skall vi ses? frågar Michael Gonzales från Albor.

Dagens agenda är inte stor, utan mötet är i första hand till för att bestämma tider, regler och riktlinjer, samt prata kort om hur året kommer att se ut. Dessutom ska de nya medlemmarna presenteras. Rådet består av representanter från Albor, CDC och Red Ada, Svalorna LA:s tre samarbetsorganisationer i programmet Suma Thakhi II, och nytt för i år är att alla medlemmar har suppleanter. Representanterna är alla universitetsstudenter som pusslar med tiden, så suppleanternas uppgift är att överta ansvaret när dessa inte kan medverka på ett möte. Totalt är det tolv ungdomar från La Paz och El Alto som har röstats fram för att föra sina organisationers talan – sex killar och sex tjejer.

Demokratin var i full gång när Red Adas ungdomsgrupper röstade fram sina två representanter samt suppleanter. Foto: Isa Lundqvist.

Demokratin var i full gång när Red Adas ungdomsgrupper röstade fram sina två representanter samt suppleanter. Foto: Isa Lundqvist.

En viktig del av arbetet har varit att stärka de olika organisationerna och deras ungdomar genom att planera och genomföra gemensamma aktiviteter. Under 2016 hölls med hjälp av rådet bland annat marscher för HBTQ-rättigheter, en mässa och en retreat där organisationernas ungdomar kunde utbyta erfarenheter. Till nästa möte ska representanterna ta med förslag på en aktivitet som deras organisation önskar att ungdomsrådet och de andra organisationerna ska stötta den här gången. Dessutom kommer rådet ha fullt upp med att planera något storslaget inför slutförandet av Suma Thakhi II senare i år. María Luz Gonzales från Red Ada sammanfattar:

‒ Det finns många saker vi kan göra. Vi får se hur det här sista året blir!

Isa Lundqvist, programpraktikant, Bolivia.