Tag Archives: Daniel Sahle

Peru: Lanseringen av programmet fortsätter!

Ceder, jordbruk, Landsbygdsutveckling, Maskuliniteter, Miljö, Peru, Uncategorized | Utlandspraktikant | 21-06-2017

DSC_0048

Att ta sig till Unro tar ca 4 timmar, så man måste börja tidigt. På bilden: Irma Timoná Taboana, Ricardo Velardo García, och Celestino Huamani Corahua

Klockan är sex på morgonen, och vi har precis stigit ut ur bilen. Solen har ännu inte börjat klättra sig över de höga bergen i Castilla Media, vilket gör det ganska kallt. Vi skall snart börja vår fyra timmar långa vandring till den lilla avskärmade byn Unro, där 13 familjer bor. Vi ska gå dit, för lansera den nya fasen av PDR och för att ta reda på vilka förhoppningar målgruppen har på oss. Vi får hjälp att hitta av en av invånarna, Celestino Huamani Corahua, som ofta måste ta denna vägen för att komma till de större byarna längre ner i dalen.

DSC_0094

Utan Celestinos hjälp hade det inte varit lika lätt att hitta till Unro, som är ligger gömt bland bergen. På bilden: Irma Timoná Taboana, Ricardo Velardo García, och Celestino Huamani Corahua

 

Det är sen förmiddag när vi kommer fram till Unro. Det är platser som denna, isolerade och svåråtkomliga, som verkligen behöver det stöd som vårt utvecklingsprogram erbjuder. En av invånarna, Aydee Corahua Corahua, svarar på frågan gällande de största behoven i området: ”Det saknas fortfarande saker som ljus, elektricitet och vatten – det är något som vi skulle behöva.” Just eftersom sådan grundläggande infrastruktur saknas, blir området extra utsatt.

DSC_0101

Emblemet ovanför porten till den lokala skolan, där mötet hölls.

DSC_0123 (2)

Medarbetaren Irma Timoná Taboana från organisationen Ceder förklarar vad programmet PDR går ut på, och hur de kan dra nytta av det. Det var stor uppslutning, och deltagarna var väldigt nyfikna på programmet.

Mötet inleds och vår medarbetare Irma från Ceder går igenom de grundläggande delarna i PDR. Hon berättar om hur det inte bara handlar om att hjälpa till med deras jordbruk, men också ge de viktiga kunskaper gällande hur man organiserar sig för att stärka sina rättigheter och på så sätt förbättra sina levnadsvillkor. Också maskulinitetsnormer lyfts som ett problem, där män ofta anser sig behöva kontrollera både sina känslor och familjen. ”En man är inte mindre av en man för att han hjälper till med att laga mat och andra hushållssysslor om hans fru har mycket att göra – tvärtom, gör det honom till mer av en man” säger hon.

Efter att ha introducerat programmet tar Roberto över, där han frågar vilken typ av hjälp som efterfrågas. Främst verkar det efterfrågas att bättre och effektivare sätt att odla och avla sina djur – något som kanske kan bli ett huvudsakligt fokus för Unro i framtiden.

Daniel Sahle, programpraktikant, Peru

DSC_0125 (2)

Medarbetaren Roberto Velarde García från Ceder skriver upp alla de förhoppningar och förväntningar som deltagarna har på programmet i framtiden.

Peru: Tydlighet i den lokala föreningens ekonomi

Ceder, jordbruk, Landsbygdsutveckling, Peru | Utlandspraktikant | 29-05-2017

Det är viktigt att ha tydlighet i räkenskaperna av många anledningar: det bidrar till att ge översikt gällande hur inkomsterna och utgifterna är fördelade i de olika aktiviteter som utförs. Det hjälper samtidigt oss och våra lokala samarbetsorganisationer att mäta hur effektivt vårt landsbygdsutvecklingprogram har varit i att uppnå sina mål.

DSC_0014

Vi fick möjlighet att träffa och prata med Angela Hermina Rodriguez, en av medlemmarna i den lokala föreningen för producenter.

Tillsammans med vår samarbetsorganisation Ceder gjorde vi ett besök hos den lokala föreningen för producenter i Machaguay, Peru. Även om det var mörkt och kallt på plats, och det tog ett bra tag, så lyckades vi hjälpa till att skapa mer tydlighet i räkenskaperna hos den lokala föreningen, och instifta ett nytt och förbättrat system.

Tillsammans med medarbetarna Roberto Velarde García och Irma Timoná Taboana träffade vi Angela Hermina Rodriguez Huayana, en medlem i föreningen. Uppgiften låg i att utforma ett systematiskt sätt att bokföra inkomster, utgifter och saldon för att göra det lättare att hålla koll på ekonomin. Det blev tydligt att några av de största inkomstkällorna för föreningen varit att delta i olika evenemang där man sålt lokalproducerad honung och pollen; något som man därför kanske borde satsa mer på i framtiden.

DSC_0019

Som bas för bokföringen användes gamla poster som skrivits upp på stora pappersark. På bilden: Roberto Velarde García, Irma Timoná Taboana och Angela Hermina Rodriguez Huayana

DSC_0035

Ordförande Rocio Glendy Zuniga Minaya för den lokala föreningen för producenter i Machaguay anslöt sig till mötet för att skapa bättre överblick i räkenskaperna.

Till grund användes vissa poster och kvitteringar som hade skapats tidigare, under många år. Tyvärr hade en del underlag försvunnit och en del missförstånd uppstått angående bokföringsprocessen.  Så småningom anslöt sig även Rocio Glendy Zuniga Minaya, ordförande, för organisationen för att hjälpa till.
– Vi har haft lite problem med bin som dött under regnperioden, konstaterar hon.

DSC_0022

– Det är viktigt att ni har koll på exakt vart pengarna tar vägen. Vi behöver så många detaljer som möjligt, förklarade Irma, samtidigt som de tillsammans gick igenom räkenskaperna. Irma förklarade också hela processen för att göra föreningen mer självständig i framtiden.

Daniel Sahle, Programpraktikant, Peru

Peru: Är alla lika inför lagen?

Peru | Utlandspraktikant | 05-05-2017

En händelse som just nu påverkar våra målgrupper i Peru är en aktuell lagändring som i högsta grad handlar om både våld mot HBTQ+  och Kvinnor. Den nationella kongressen har lagt fram rekommendationen att upphäva lagdekret 1323. Lagen handlar både om hatbrott riktade mot HBTQ+ personer, men också skärpt lagstiftning gällande våld mot kvinnor.

Flera människor samlades dagen innan den nationella kongressens omröstning på Plaza España i Arequipa, för att visa var de stod i frågan.

Flera människor samlades dagen innan den nationella kongressens omröstning på Plaza España i Arequipa, för att visa var de stod i frågan. Foto: Daniel Sahle

En kort historia om lagdekretet:

Kongressen har röstat med 10 ledamöter att upphäva lagförordning 1323  och 6 ledamöter mot upphävandet. Denna förordning lagstiftar om HBTQ+ personers rättigheter att bli inkluderade i lagstiftningen gällande hatbrott. Detta innebär att en majoritet i kongressen nu röstat för att HBTQ-personer inte längre skall innefattas av lagen för hatbrott.

Enligt siffror från den peruanska organisationen ”Observatorio de Derechos LGBT y VIH/SIDA de Perú” har 157 personer mördats på grund av sin sexuella läggning mellan 2005 och 2016. Eftersom lagen har varit otillräcklig har man inte kunnat ge folk den upprättelse de förtjänar.

Många aktivister och intresseorganisationer har engagerat sig för att behålla lagen, och göra det fortsatt möjligt att åtala människor med hatbrott mot HBTQ+ personer. Detta anses som bara en handling inom strategi utformad av en konservativ majoritet att avbryta fokusen på kvinnors rättigheter och genusfrågor i landet.

Varför spelar detta roll för våra målgrupper i Peru?

Detta har som tidigare nämnts indirekt  påverkan på vår primära målgrupp.

– Även om vi i området inte har HBTQ grupper som målgrupp, finns det en oro att även våra målgrupper kommer bli berörda av att andra lagar och utvecklingspolitik som berör deras rättigheter som också kan upphävas, säger vår landsrepresentant Edith Garzón gällande påverkan på programmet och dess målgrupper.

Andra lagar, som är skapade för att motarbeta våld och mord mot kvinnor i Peru har redan ifrågasatts, och måste ständigt försvaras mot hot om upphävande. Ett exempel på en sådan lag är artikel 107, inom brottsbalken, som ledde till bättre skydd för kvinnor mot våld och mord i nära relationer.

Lagändringen är mycket omdiskuterad - protester hölls mot den runt om i landet. På bilden ser vi aktivisten Nalu Luna Mirano som protesterar.

Lagändringen är mycket kontroversiell – protester har hållits runt om i landet. På bilden ser vi aktivisten Nalu Luna Mirano som protesterar.

Källor:

Agencia Presentes
Observatorio de Derechos LGBT y VIH/SIDA de Perú

Daniel Sahle, Programpraktikant, Peru

Peru: Nya projekt, nya möjligheter

Ceder, Landsbygdsutveckling, Miljö, Peru, Programa de Desarrollo Rural | Utlandspraktikant | 10-04-2017

DSC_0543[1]

Skylten som pryder ingången till byn Torata.

 Vår samarbetsorganisation Ceder utför många olika typer av projekt runt om i de södra delarna i Peru. Som programpraktikant fick jag chansen att åka till ett av de nystartade projekten i byn Torata i Moquegua.

Torata ligger ca fyra timmar sydöst om Arequipa, i ett bergsområde nära den kända stenformationen Cerro Baúl. Här växer avokado och fikon, men det finns också många som ägnar sig åt uppfödning av ”Cuy”, det spanska ordet för marsvin.

DSC_0581[1]

Det nya kontoret håller på att möbleras och installeras, för att sen tjäna som högkvarter för det nya projektet.

 Vi kommer fram till Moquegua sent på eftermiddagen, och solen ligger lågt när vi träder in på det nyöppnade kontoret. Vi har tagit med oss en byrålåda från Arequipa, som skall användas här på kontoret framöver. På kontoret denna eftermiddag befinner sig programkoordinatorn Samuel Rojas Flores och den lokala antropologen och medarbetaren Cecilia Apaza Cari. Resten av eftermiddagen spenderas med att köpa in nya kontorsartiklar och en ny skylt som skall pryda porten för kontoret.

Nästkommande dag får vi chansen att tala med Ricardo Corne Torbisco, ordförande för det lokala marsvinsuppfödarförbundet. Han visar upp sin farm, som redan håller en hög kvalité.

– Jag har arbetat med detta i tio år. Det började med att vi bara hade dem på golvet, men det har långsamt utvecklats till det vi ser är idag, berättar Ricardo.

DSC_0550[1]

Ricardo Corne Torbisco – Ordförande för Marsvinsuppfödarnas förbund.

 – Min förväntning på detta nya program är att vi kommer få bättre kunskap och kapacitet, men också att vi kommer få besök av t.ex. veterinärer. Workshops gällande bättre tekniker, gällande balanserad föda till exempel bättre föda. Vi behöver också ha ett större fokus på säkerhet. Nästan alla medlemmar i föreningen har någon gång blivit bestulna på sina ägodelar, fortsätter han.

DSC_0545[1]

Uppfödningen håller redan en god kvalité, och har utvecklats mycket. Ännu finns det dock behov för mer kunskap och säkerhet, menar Ricardo Corne Torbisco.

 Framåt eftermiddagen får vi också tillfället att prata med en familj som arbetar som uppfödare av marsvin. De familjemedlemmar som jag får chansen att prata med är modern Teresa Santos Gutierrez, fadern Gerardo Arana Quispe samt en av sönerna, Alexander Arana Santos.

DSC_0553[1]

Far och son, Gerardo Arana Quispe och Alexander Arana Santos. Teresa Santos Gutierrez föredrog att inte vara med på bild.

 – Regnet har verkligen påverkat oss här, det har verkligen varit en katastrof!, förklarar Teresa.
– Taken är inte bra nog, och vi måste köpa nya – och det är dyrt, fyller Gerardo in.
–  Vår förväntning på detta nya projekt är att det ska hjälpa vår verksamhet att växa för att öka våra inkomster, säger Teresa.
-Vi hoppas också få tillgång till veterinärer, som kan lära oss mer om t.ex. behoven och anatomin hos marsvinen – så att vi kan bli bättre på det vi gör, tillägger hon.

Det var mycket intressant att få ta del av utförandet av våran samarbetsorganisations andra program – en erfarenhet jag bär med mig i mitt fortsatta arbete.

Daniel Sahle, Programpraktikant, Peru

Peru: Matmässa för den morgonpigge

Ekologiskt, El Taller, Landsbygdsutveckling, Miljö, Peru | Utlandspraktikant | 06-03-2017

Det är tidig lördagsmorgon, och morgondiset hänger fortfarande kvar i luften när de lokala matproducenterna slår upp sina bås i Parque el Maestro i Arequipa.

Varje lördagsmorgon håller lokala matproducenter från närområdet, tillsammans med vår samarbetsorganisation El Taller, en matmässa. Här visas lokalt odlade ekologiska frukter och grönsaker upp för att väcka intresse för närodlad mat – men också för att hjälpa bönder att sälja sina produkter och på så sätt öka sina inkomster.

Norma Sotta från El Taller berättar mer:
– Det här har vi gjort sedan fyra år tillbaka, i ett annat distrikt. Vi kopierade idén hit eftersom det gick så bra. Nu har även efterfrågan och kunskapen växt häromkring, sakta men säkert.

Norma Sotta från organisationen El Taller guidade oss på matmässan

Norma Sotta från organisationen El Taller guidade oss på matmässan.

Långsamt börjar mer folk att komma ut till parken och samlas kring de olika båsen. Norma visar oss båsen, och berättar lite om de olika produkterna. Här kan man hitta alla de saker som växer i närheten, alla möjliga grönsaker och jordbruksprodukter från närområdet. Det finns till exempel ost, nötter och honung, men även avokado, vilket området är känt för.

– Alla produkter här beror på säsongen, så man hittar inte alltid samma saker här varje lördag.

Allt eftersom lördagsmorgonen fortskred, började fler och fler människor komma för att ta del av matmässan.

Allt eftersom lördagsmorgonen fortskred, började fler och fler människor komma för att ta del av matmässan.

Vi fick också chansen att prata med de producenter som deltar i detta samarbete med El Taller. En av dem är Kimberli Mamani Icanaluire.

– De här matmässorna har definitivt haft en positiv inverkan. Det började smått och det kom inte så mycket folk, men på senare tid har publiken växt. Folk har mer kunskap vad gäller ekologisk odling nu, dessutom har det här forumet hjälpt oss att få inkomster som vi tidigare inte hade, berättar hon.

Kimberli Mamani Icanaluire - En av de produenter som deltar i Matmässorna

Kimberli Mamani Icanaluire, en av de matproducenter som deltar, delar med sig av sina tankar gällande matmässan.

Som praktikant var det väldigt intressant att få ta del av denna tillställning, som visar vilka olika typer av aktiviteter våra samarbetsorganisationer utför för att förbättra närområdet.

Daniel Sahle, Programpraktikant, Peru