Välkommen till praktikantbloggen

I den här bloggen skriver våra utlandspraktikanter om sina erfarenheter från våra utvecklingsprogram i Latinamerika. Från februari till juni 2019 befinner sig Beata, Elsa, Emelie, Linnea och Tilda i Bolivia och Love, Ida och Villemo i Peru. Följ deras tid i länderna här!

Nicaragua: Kunskapsutbyte, piñata och ballongfigurer

Club Infantil, DEDENAN II, Nicaragua | Utlandspraktikant | 29-09-2016

Barnen på marknaden med piñatan. Foto: Caroline Jonsson

För att uppmärksamma den Internationella dagen mot barnsexhandel och människohandel i fredags den 23 september, planerade Club Infantils ”Red de Promotores por los Derechos” (Nätverket av rättighetsförespråkare) en aktivitet för barnen i Club Infantils lokal på marknaden. Barnen på marknaden är extra utsatta eftersom att de rör sig, och ofta arbetar, i en riskmiljö.

–   Barnarbete är en stor riskfaktor för barnsexhandel och exploatörerna utnyttjar ofta det för att fånga in barnen, säger Marling Herrera, 18 år.

–    Här är barnen i fara eftersom det passerar mycket människor. Bussarna med folk som reser till och från andra kommuner går härifrån och okända vuxna kan enkelt närma sig barnen. Som konsekvens kan barn bli kidnappade eller lurade med falska löften, och sedan bortförda till andra länder där de utsätts för saker som aldrig borde ske, tillägger Tania Josnelli Rivera Pineda, 16 år.

Tillsammans med Eduardo José Ramos Mozon, 17 år, Maricela Rugamama, 16 år, och Rebeca Ismara Pérez, 16 år, har Marling och Tania förberett en piñata*, tränat på att göra ballongfigurer och pysslat ihop ett kålhuvud** med frågor om arbetstagares rättigheter.

Barn på marknaden med ballongfigurer. Foto: Caroline Jonsson

Efter att ha fått fina ballongfigurer och samlat på sig godsakerna som flög ur piñatan, samlas barnen i en cirkel och kålhuvudet skickas runt till ljudet av Eduardos penna mot tavlan. När ljudet tystnar håller Brian, 6 år, i kålhuvudet och får plocka bort ett papper.

–   Vilka är det som ska arbeta? hjälper Maricela att läsa.

–    Mamma och pappa, svarar Brian.

Efter att ha skickat runt kålhuvudet några varv, sammanfattas informationen med att Marling frågar barnen:

–   Om ni arbetar eller hjälper era föräldrar, vad har ni för rättigheter?

–   Vi har rätt att studera! Att göra våra läxor! Att få en rättvis lön! Att få rast! svarar barnen i kör.

Workshop om arbetares rättigheter. Foto: Caroline Jonsson

Caroline Jonsson, programpraktikant, Nicaragua

*Piñata är en ihålig figur gjord av papper som fylls med godis eller liknande och sedan slås sönder med en pinne.

**Kålhuvudet består utav pappersark med frågor som knögglas ihop till en boll lager för lager. Deltagarna i aktiviteten tar sedan bort ett papper i taget och besvarar frågan på pappret.

Peru: Besök på ekologiska avokadoodlingar

Peru, Programa de Desarrollo Rural | Utlandspraktikant | 28-09-2016

Luis Condori Condori sätter sig på huk i den starka solen vid ett blomstrande avokadoträd och fyller handen med jord; jord som han tillsammans med sin fru Elvira Savedra själv framställt i sin kompost. Programa de Desarrollo Rural (PDR) – Svalorna Latinamerikas program i Peru – befinner sig idag i distriktet Viraco för att besöka medlemmarna i föreningen för ekologiska avokadoodlare ”Asociación de Fruticultores Ecológicos de Viraco” för att se hur plantorna mår.

Luis Condori Condori visar upp resultatet av sin kompost. Foto: Lina Franzén

Luis och Elvira visar stolta upp sina avokadoplantor, som är odlade helt utan bekämpningsmedel och andra kemikalier, och berättar historien om hur allt började:

– Jag hade en affär där jag sålde mycket avokado. En dag kom jag på att det vore smidigare om vi odlade avokados själva, då området vi bor i är perfekt för avokadoodling. Så vi bestämde oss för att följa med på en workshops i ett närliggande område som arrangerades av PDR. Det var en stor motivationskälla för vi såg hur bra det gick för dem och vi tänkte att om dem kan, varför skulle vi inte då också kunna?, berättar Elvira stolt.

Luis Condori Condori och Elvira Savedra bland sina avokadoplantor. Foto: Lina Franzén

Avokadoträden är nu tre år gamla och i mars nästa år kommer de ge sin första skörd. Luis visar upp sina små avokados som äntligen börjat växa som belöning för allt hårt arbete de lagt ned på odlingen.

– Man skulle kunna säga att vi var som blinda innan PDR började arbeta i området, men nu har vi någon som vägleder oss. Vi har lärt oss hela processen, så det är som att PDR har lärt oss att se, säger Elvira och skrattar.

På andra sidan den bördiga dalen, i byn Huami, bor medlemmen Victor Díaz Caricaza som var en av de åtta medlemmar som med hjälp av PDR bildade föreningen. Idag, fyra år senare, har föreningen vuxit till 25 medlemmar.

Roberto Velarde från PDR besöker Victor Díaz Caricazas avokadoträd. Foto: Lina Franzén

– Det är väldigt fint att vara med i denna förening för vi stöttar och hjälper varandra, men det är också en stor fördel för försäljningen. Det är lättare att komma in på marknaden om man kan erbjuda en stor mängd avokado. Våra grannar ser hur bra det går för oss och alla står på kö för att få vara med i föreningen, förklarar Victor med ett brett leende.

Lina Franzén, programpraktikant, Peru

Nicaragua: Förövarna kränker rätten att leva som barn

DEDENAN II, Nicaragua, ProyectoMIRIAM, Uncategorized | Utlandspraktikant | 23-09-2016

En gång varannan månad samlar Proyecto Miriam, en av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer i Nicaragua, hela sin direkta målgrupp med barn och unga för att reflektera kring barns rättigheter och hur en kan skydda sig mot barnsexhandel. Målet är att ge gruppen fördjupad kunskap om ämnet, som de senare ska kunna sprida vidare till vänner, familjemedlemmar, med flera. På det sättet synliggörs de brottsliga aktiviteterna och allt fler får verktyg för att förhindra, och rapportera, dem.

Den direkta målgruppen består av ca 100 barn och unga. Här hälsar Ángela Peralta, från Proyecto Miriam, alla välkomna till dagens aktiviteter. Foto: Josefin Edberg

Jordan Huete Matute, 13 år, har varit en aktiv deltagare i målgruppen i två år, och han är även med i de mindre ”intressegrupperna” som bildats för dans och teckning. Han berättar att han, under dagen, lärt sig mer om vilka strategier förövarna använder.

– Till exempel så ger de ofta presenter, som telefoner eller annat, och dom säger ”jag ska förändra ditt liv”, förklarar han.

– Ibland söker de upp barn som bara är 10-12 år gamla. De kränker rätten att leva som barn, säger han eftertänksamt och syftar på förövarna.

Jordan och några av de andra deltagarna svara på frågor om en video de fått titta på tidigare under dagen. Foto: Josefin Edberg

Idag, fredag den 23 september, är det den Internationella Dagen mot Barnsexhandel och Människohandel. Av den anledningen har Proyecto Miriam haft ett välfyllt schema hela veckan för att rikta extra stort fokus på barnsexhandeln som äger rum i Nicaragua och resten av världen. Jordan anmälde sig frivilligt för att vara med och prata på en av de lokala radiostationerna.

– Jag ville vara med i radion för att jag vill att folk ska lyssna, och veta mer om barnsexhandel. Vi uppmärksammar den 23 september för att folket ska veta mer, säger han.

– Det är viktigt att skydda sig för barnsexhandel är något fult och dåligt, och det skadar våra kroppar. Det gör att man lider både psykiskt och fysiskt, avslutar han.

 

Josefin Edberg, programpraktikant, Nicaragua.

Här kan en läsa mer om programmet mot barnsexhandel ”Dedenan II”, på svenska och spanska. 

 

Bolivia: När röst, kropp och ord blir ett

Albor, Bolivia, Suma Thakhi II | Utlandspraktikant | 19-09-2016

Utklädnad, röst och kroppsspråk är tas i beaktning vid domslutet. Foto: Frej Berglund

Utklädnad, röst och kroppsspråk tas i beaktning vid domslutet. Foto: Frej Berglund

Du ska dödas för tjuveri!
Jag är en ärad fågel
Till yrket snickare
Som lever av mitt arbete
Varför stjäl du då mitt vete?
Jag köpte det för min lön!
Som ni underlåtit att betala mig
Och ni är fortfarande skyldig mig många frön
Och detsamma är ni skyldig
De fruktodlande paddorna
Hornero min gudfader
den gruvarbetande skalbaggen
de arbetande bina
Och alla andra som ni lurat!

Utdrag ur El pajaro revolucionario av Oscar Alfaro, översättning Frej Berglund

Femåringar utklädda till fåglar, träd eller grönsaker står nervöst vid sina föräldrars sida och väntar på att bli uppkallade. Lokalen är till bredden fylld med viskande föräldrar, spända barn och tyst reciterande ungdomar. Idag är det poesifestival: barnen och ungdomarna ska alla tolka och framföra nationella likväl internationella dikter. Festivalen Adela Zamudio, uppkallad efter författaren och feministen av samma namn, anordnas av Albor en gång om året och involverar elever från grund- och gymnasieskolor från hela landet. Det är en årlig festival och tävling där första etappen avgörs mellan klasser och skolor inom olika distrikt runt om i landet. Andra etappen utmanar distrikten varandra och tredje etappen avgörs mellan städer.

En ung tjej deklamerar poesi inför en fullsatt lokal. Foto: Frej Berglund

En ung medverkande reciterar poesi inför en fullsatt lokal.
Foto: Frej Berglund

De kallar mig jordens inre och de har inte fel
jag är en Boliviansk gruvarbetare som står att finna i djupet
i min jords tarmar

 Som mycket ung, nästan barn lärde jag mig El Acullico*
som tidigt ersatte det som var mitt hem
det var som vår stötta, vår ledsagare
så sorgligt att när jag ännu var ett barn
hade tagit farväl av författaren till mitt liv

utdrag ur Soy minero Boliviano av Osvaldo Zavalaga, översättning Frej Berglund

Kroppen är liksom rösten är ett verktyg till att förmedla dikten. Händerna markerar stavelser lika precist som tungan. Benen vaggar med rytmen och orden artikulerar den djupa sorg eller det glädjefulla lugn som dikten utgörs av. Vissa av ungdomarna har övat mer än andra, men oavsett förberedelser uppstår en otrolig anspänning när poesiuppläsaren möter dikten. Ingen läser dikten som om det vore ett tal eller lista med viktiga ord. Det finns en ansats från samtliga att förmedla innehållet med en inlevelse som utgår från bästa förmåga.

Deltagare från gymnasiekategorin deklamerar en dikt. Foto: Frej Berglund

Deltagare från gymnasiekategorin reciterar en dikt. Foto: Frej Berglund

Luften är kvav och timmarna långa. Av 120 deltagare har hälften deklamerat. En åskådare har somnat och snarkar lugnt och stilla i omedveten ro. De flesta är emellertid fortfarande alerta och uppmärksamma på vad som händer på scen. Poesiframförandet kommer att pågå i några fler timmar. Vissa av barnen och ungdomarna kommer att utropas till bästa framförande och få gå vidare till att tävla i nästa etapp. De som inte går vidare kommer ändå att få ett diplom och såklart en ny chans nästa år.

Frej Berglund, infopraktikant Bolivia

* En boll av kokablad som man placerar mellan tänderna och kinden. Kokabladen används i alla delar av landet för att förebygga syrebrist på hög höjd eller i gruvor, för att motverka hunger. Det används även som en stimuli; kokan har nämligen koffeinliknande egenskaper.

Bolivia: Ny lag om rätten till sin identitet

Bolivia, Red Ada, Suma Thakhi II | Utlandspraktikant | 18-09-2016

En nyhet för världen och vinst för HBTQ-communityt är den nya lagen 807; “La ley de identidad de género” vilket kan översättas som lagen om könsidentitet. Sedan den 1 augusti i år har en som boliviansk medborgare rätt att ansöka om att rätta till sitt pronomen, bild och namn på sin legitimation. Hittills har 61 bolivianer som ansökt fått hämta ut sina nya identifikationshandlingar.

- Pamela Geraldine Valenzuela, först i Bolivia med att hämta ut sitt nya id-kort. Foto: Metamorfosis Bolivia

– Pamela Geraldine Valenzuela, först i Bolivia med att hämta ut sitt nya id-kort. Foto: Metamorfosis Bolivia

Lagen har inte bara uppkommit helt av sig själv utan det är en lag som kostat mycket blod att få fram, förklarar HBTQ-aktivisten Edgar Soliz Guzman i sitt radioprogram “Nacion Marica” där de för ett samtal om den nya lagen med transaktivisten Pamela Geraldine Valenzuela. Pamela är vice-ordförande för organisationen Trebol-RED de las Mujeres Transgenero Bolivia och var också den första personen som hämtade ut sitt nya id-kort i huvudstaden La Paz.

Förutom att lagen indikerar att kön är en konstruktion är den faktiska effekten av lagen att transpersoner har juridisk rätt att ”se ut som sig själva” i offentliga och professionella sammanhang vilket de förut inte kunnat i Bolivia. Det har funnits en utbredd diskriminering på arbetsmarknaden där transpersoner inte kunnat söka flertal jobb på grund av att deras legitimation inte överensstämt med deras attribut. Detta har bidragit till en utsatt position och otrygghet för många transpersoner.

- Lag 807 om Könsidentitet. Steg för steg hur en gar till väga för att ansöka om nytt id-kort. Foto: Nathalie Elena Gordin

-Lag 807 om Könsidentitet. Steg för steg hur en går till väga för att ansöka om nytt id-kort. Foto: Nathalie Elena Gordin

Praktiskt säger lagen att personer som identifierar sig som trans* kan ansöka om ny legitimation genom att skicka in sitt födelsecertifikat, utdrag av sin civilstatus samt en bekräftelse från ett psykologbesök där det klargjorts att personen är medveten om vad ansökan innebär.

Ett villkor för ansökan är att en inte får ha civilstatus: gift. Detta på grund av att det inte är lagligt för samkönade par att ingå äktenskap i Bolivia.

Det finns en rädsla för att homosexuella skulle ansöka om att få ändra sitt kön endast för att få möjlighet att gifta sig lagligt, berättar Carla Goardia. Carla är jurist på Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation CDC, som varit aktiv i framtagandet av den nya lagen. Nästa steg är en legalisering av samkönade äktenskap i Bolivia, avslutar Carla.

I den här lådan stoppas ansökan om nytt id-kort på folkbokföringsmyndigheten. Foto: Nathalie Elena Gordin

I den här lådan stoppas ansökan om nytt id-kort på Folkbokföringsmyndigheten. Foto: Nathalie Elena Gordin

 

Nathalie Elena Gordin, Programpraktikant, Bolivia

För mer information om den nya lagen, läs här eller lyssna på Nacion Maricas intervju med Pamela.

*Trans syftar till en person som inte identifierar sig med det juridiska kön den blev tilldelad vid födseln.

 

Stöd oss

Bli månadsgivare

Kontakt

Svalorna Latinamerika

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

© 2018 Svalorna Latinamerika