Välkommen till praktikantbloggen

Personporträtt: Adela Cruz Quispe

Bolivia, Chasqui, El Alto, Våldsbekämpning | svalornauser | 05-02-2020

– Min dröm är att ungdomarna vi jobbar med någon dag blir ledare, kanske borgmästare, ministrar. Att vi åtminstone kan påverka dem att vilja skapa egna livsprojekt som kommer till nytta för fler i deras omgivning och land. Det är det vi vill här på Chasqui, säger Adela, verksamhetschef, stolt.

Adela Cruz Quispe jobbar för ett fredligare samhälle.

Adela Cruz Quispe är också en av grundarna av Chasqui, en av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer här i Bolivia. Som barn invandrade hon med sin familj från landsbygden, en upplevelse som hon delar med stor del av El Altos befolkning, och som blev en av grunderna till organisationens start för snart 32 år sedan. 

– Vi organiserade oss för att få tillgång till samma saker som alla andra. Det var mycket diskriminering då, vi som hade pollera* fick till exempel inte gå på universitetet. Och många migranter mötte liknande hinder, berättar hon.

– Med tiden såg vi allt större behov i samhället runt omkring, av ytterligare förändring. Vi såg våld, fysisk och psykisk misshandel, främst mot barn och kvinnor.  Och vi såg att möjligheterna för utveckling och förändring för unga inte fanns. På så vis har vi alltid jobbat för folket och deras behov, säger Adela Cruz.

Över 2000 ungdomar är aktiva i Chasquis verksamhet. Arbetet sker i skolor, i ungdomsgrupper, föräldragrupper, i form av events, utställningar och olika kulturella framträdanden. Syftet är att bekämpa våld, våld mot kvinnor och barn och skapa framtida förändringsaktörer. 

– Vi fortsätter kämpa för att de människor vi berör ska ta avstånd från våld och bli fredliga, solidariska individer som kämpar för sitt samhälle och för sina egna liv. Och ofta möter jag människor som säger “Adela, jag lyckades”. Då känner jag mig stolt, för jag kan se att det vi gör spelar roll. 

– För att förändra vårt samhälle behövs fler Chasquis, det är det enda jag vill säga, avslutar Adela allvarligt. 


* traditionell kjol som urfolkskvinnor använder.

Text och foto: Nora Engvall Olmås, praktikant, Bolivia

Personporträtt: Nemesis Pachao Huamani

Landsbygdsutveckling, marsvin, Miljö, PDR III | svalornauser | 05-02-2020

Jag tror att det är viktigt att få möjligheten att se med egna ögon hur vi kan förbättra oss, det gör det mer verkligt och uppnåeligt. Jag tror att det är jätteviktigt att komma ut från byn, se, lära sig och sedan ta med sig de lärdomarna hem, säger Nemesis Pachao Huamani.

Nemesis Pachao Huamani jobbar med det lokala jorbruket i Machaguay.

Han är 46 år, äger en marsvinfarm i Machaguay och är ordförande för en lokal jordbruksorganisation i byn Machaguay. Som utbildad promotor av landsbygdsutvecklings programmet PDR har han i uppgift att föra vidare den utbildning och kunskap han får till sin organisation och distrikt. Inom ramen för promotorer händer det att de får åka på studiebesök och detta är andra gången Nemesis åker på ett sådant.

‒ Jag tycker att det är väldigt givande att få åka till nya ställen för att lära mig om hur jag kan förbättra min egen verksamhet, men även min by överlag. I Machaguay har vi land, vi har djur och vi har föda åt dem, men vi vet inte hur vi ska bära oss åt för att effektivisera vårt arbete.

Han är nöjd med dagens besök och vad han har fått lära sig.

‒ Tack vare detta studiebesök med PDR har vi fått praktiska tips hur vi kan få vår verksamhet och det jobb vi lägger ner att bli mer lönsamt.

Text och foto: Martina Lindberg, praktikant Peru.

Personporträtt: Ricardo Ivan Cordon

Bolivia, CDC, jämställdhet | svalornauser | 05-02-2020

Jämställdhet är den största lögnen, säg mig, vart är vi lika?

Ricardo Iván Cordón vill ha ett mer jämställt samhälle.

Ricardo Iván Cordón arbetar som koordinator för programmet Iguales ante La Ley i Bolivia. Det är ett program som finns inom Capacitación y Derecho Ciudadano (CDC) där målet är att alla ska stå lika inför lagen. Iguales ante La Ley arbetar mer specifikt med hbtq-frågor och rättigheter.

‒ Det är viktigt att prata om hbtq-frågor för att det finns grupper i vårt samhälle som inte riktigt förstår eller misstolkar vårt budskap om allas lika värde, säger Ricardo.

‒ I teorin är vi jämställda, men i praktiken fungerar det inte så. Jag säger det här för att det börjar med kvinnan: hon tjänar mindre, arbetar hårdare och faller ofta för någon typ av misshandel. Vidare till personer över 35 år, de blir diskriminerade för att de anses vara för gamla för att söka nya jobb. Och så har vi transpersoner som blir diskriminerade i sin vardag på arbetsplatser, i hemmet och på tingsrätten.

Lag 807 om könsidentitet infördes år 2016 där transpersoner, bland andra, fick rätt att exempelvis gifta sig och adoptera barn. I mitten av år 2017 kom en dom från Högsta Förvaltningsdomstolen där giftermål och adoptering för hbtq-personer förbjöds. Lag 807 tillåter endast namnbyte.

‒ Transpersoner blir lyckliga när de får beviljat sitt namnbyte, men det enda du får som garanti är ett nytt namn, inte respekt. Därför är det viktigt att vi fortsätter arbeta för hbtq-personers rättigheter.

‒  Idag, jämfört med för 15 år sedan , finns det mer tolerans. Speciellt bland unga människor. Det är från den juridiska delen vi kan förändra våra villkor.

Text och foto: Soledad Cornejo, praktikant, Bolivia

Peru: Långsiktigt jordbruk och klimatsmart odling

Globalamålen, Hälsa, jordbruk, Landsbygdsutveckling, Peru, Utvecklingsarbete | svalornauser | 05-02-2020

Det gemensamma växthuset i Arecocha fungerar som en modul för hur långsiktigt och hållbart odlande kan se ut och skötas. Deltagarna provar bland annat på att odla olika sorters grönsaker tillsammans med en agronom från Programmet för Hållbar Landsbygdsutveckling (PDR). De deltar också på genomgångar om hur klimatsmarta tekniker kan appliceras och vad olika växter har för nyttiga egenskaper. Deltagarna har nu jobbat flitigt i två år för att omvandla en förfallen trädgård till att bli ett grönskande paradis.

Den utbredda machokultur som existerar på Perus landsbygd har inte hindrat en lokal jordbruksorganisation med åtta kvinnor från byn Arecocha från att växa fram. Tillsammans arbetar kvinnorna och PDR med ett gemensamt växthus; där de kan utveckla och samla kunskaper kring jordbruk och hållbar odling.

”Det känns som ett privilegium att kunna få arbeta med och ansvara för detta växthus tillsammans”, säger Tomaza Huamani, utsedd ordförande för det gemensamma projektet. ”Det är viktigt med kunskap, och jag tycker att vi får väldigt bra information och stöd av agronomerna inom programmet PDR. Vi har exempelvis fått lära oss om hur vi kan hjälpa till att bekämpa anemin (blodbrist till följd av lågt antal röda blodkroppar vilket är ett omfattande problem på landsbygden i Peru) här i byn med hjälp av maten vi odlar i vårt växthus, vilket känns väldigt viktigt.”

Foto: Tilda Segerberg, Arkivbild från Svalorna Latinamerika

-”Det är väldigt viktigt att personerna som är involverade i växthuset känner samhörighet och en gemenskap, för då blir de mer motiverade att komma hit och jobba med den,” menar Roberto Velarde, som arbetar som agronom hos PDR. ”Vårt mål är att de ska bli inspirerade och applicera det de lär sig på genomgångarna i växthusmodulerna i sina egna hem. Det vill säga, att de skapar sina egna små växthus. Tillgången till näringsrika grönsaker underlättas enormt om de hittar dem i sin egen trädgård.”

Växthusmodulen är en plats där kvinnorna kan arbeta gemensamt för att ta lärdom av varandra. På detta sätt blir kvinnorna i organisationen utbildade inom matsuveränitet likväl som klimatanpassning, vilket är en förutsättning för organisationens arbete kring långsiktigt hållbara jordbruk.

Text: Martina Lindberg, praktikant i Peru

Personporträtt: Dina Tintaya Condo

jämställdhet, jordbruk, Landsbygdsutveckling, Personporträtt, Peru | svalornauser | 05-02-2020

‒ Tack vare initiativet att kvinnor också ska kunna vara företagsamma, har vi möjligheten att både synas och delta vid sådana här event, säger Dina Tintaya Condo, ordförande i jordbruksföreningen Virgen de Fatima.

Dina Tintaya Condo visar stolt upp sin egenodlade vid matmässan i Viraco .

Hon är ordförande i jordbruksföreningen Virgen de Fátima som utgörs av tre mindre samhällen i distriktet Machaguay i Castilla Media, Peru. Hon deltar vid matfestivalen i Viraco som Svalorna Latinamerika tillsammans med Landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR har varit med och anordnat i samråd med lokala auktoriteter i området.

‒ Att kvinnor får ta del av denna kunskap är viktigt, vi är dom som kommer föra dom vidare till våra egna barn och kommande generationer, säger Dina Tintaya Condo.

Deltagarna spelar en stor roll inom programmet och stod i fokus under eventet.

‒ Vi är få men vi är enade. Detta har gjort att vi nu är mycket mer fria och mer involverade, vilket vi är glada och tacksamma för. Vi är inte längre rädda för att ta plats eller yttra våra åsikter. Jag ser inte längre stereotypiska könsroller som ett hinder, säger hon.

Text och foto: Jennifer Persson Nääf, praktikant, Peru.

Stöd oss

Bli månadsgivare

Kontakt

Svalorna Latinamerika

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

© 2018 Svalorna Latinamerika