Välkommen till praktikantbloggen

Läs det senaste Svalbladet!

Bolivia, Coronaviruset, Globalamålen, Klimatförändringar, Kvinnors Rättigheter, Miljö, Nicaragua, Personporträtt, Peru, Programa de Desarrollo Rural, Sexuella och reproduktiva rättigheter, Sverige, Utvecklingsarbete | svalornauser | 17-06-2020

Under sommaren har kanske många av er lite extra tid över för läsning. Då passar den senaste utgåvan av Svalbladet utmärkt! Klicka på länken här för att läsa online.

Vi på Svalorna Latinamerika önskar er alla en riktigt bra sommar!

Den eviga pandemin – våldet mot kvinnor ökar i hemmet

Coronaviruset, Könsbaserat våld, Peru | svalornauser | 11-06-2020

Hemmet är den säkraste platsen för att undvika att bli smittad av COVID-19 men den farligaste för en kvinna som lever med en man som misshandlar henne. Efter en månads karantän i Peru hade fem kvinnor dödats av en närstående man och över 150 kvinnor rapporterats försvunna. Siffrorna visar tydligt att mäns våld mot kvinnor är en evig pandemi som inte låter sig stoppas.

Den 16 mars försattes Peru i karantän. Enbart mataffärer, apotek och banker hålls öppna och de som vistas ute på gatorna måste kunna ge en giltig anledning för att ha gått ut. I ett försök att stoppa smittan av COVID-19 måste befolkningen stänga in sig i sina hem – ett hem som kan vara säkert ur virussynpunkt, men desto farligare för en kvinna som lever med en man som misshandlar henne.

– Vi kvinnor har alltid varit måltavla för våld i hemmet och vi har alltid varit mer sårbara, men vi ser att våldet ökar nu i och med karantänen, säger Claudia Torres Ojeda som jobbar i Svalorna Latinamerikas program i Peru.

När människor blivit beordrade att stanna hemma på grund av coronaviruset
har våldet mot kvinnor i hemmet ökat.
Foto: Tilda Norsten

För de kvinnor och barn som lever med sin förövare ökar risken för våld under karantänen när familjen måste vara instängda flera veckor i streck. Efter att landet varit i karantän i en månad presenterades i mitten av april tragiska siffror som inte hade med virus att göra. Fem kvinnor hade dödats i hemmet av mannen de hade eller hade haft en relation med. Över 150 kvinnor, främst barn och ungdomar, hade anmälts försvunna. Tre veckor senare hade ytterligare sju kvinnor rapporterats dödade av en närstående man.

Ökningen av våld syns även hos den nationella hjälplinjen för de som utsätts för våld i hemmet, Línea 100, som i vanliga fall tar emot cirka 12.000 samtal i månaden. Under karantänens två första månader hade antalen samtal ökat med nästan 50 %. Samtidigt tros mörkertalet vara stort.

– Tänk dig att du bor med din förövare och du inte får gå ut för att det är karantän. Hur ska du kunna ringa om hjälp? Han kommer kontrollera allt du gör, säger Claudia Torres Ojeda.

Text: Sara Holmberg, praktikant, Peru

Peru: Kan vi kanske få upp ögonen för den lokala maten nu?

Arequipa, Ekologiskt, Globalamålen, Hälsa, jordbruk, Klimatförändringar, Landsbygdsutveckling, Latinamerika, Miljö, Peru, självförsörjning | svalornauser | 11-06-2020

Under 2019 införde Peru ett nytt etikettsystem som gör det obligatoriskt för matproducenter att förse livsmedel med varningsetiketter om de överskrider gränserna för vad världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar som ett dagligt intag av exempelvis socker, salt eller mättat fett. Målet har varit att öka matsäkerheten och förbättra den generella folkhälsan.

Systemet har hyllats av flertalet internationella experter i hälsofrågor för dess positiva effekter, men nu höjs även röster om att initiativet inte är tillräckligt. Att den strängare lagstiftningen kring livsmedelsmärkning och det nya etikettsystemet visserligen bidragit till en ökning av konsumenternas kunskap kring hälsosamma matvanor men för att på riktigt få bukt med den bristande matsäkerheten krävs mer omfattande förändringar av matkonsumtion i landet.

Lokalt producerade grödor på en marknad i Castilla Media. Lokala grödor är ofta bättre för konsumenterna ur en näringssynpunkt likväl som ur ett ekonomiskt- och hållbarhetsperspektiv

Matsäkerhet och hälsosamma kostvanor är inte bara ett problem gällande konsumentinformation, utan även tätt kopplat till social ojämlikhet och ekonomiska samhällsklyftor. Det finns flera studier som visar på en hög korrelation mellan låga utbildningsnivåer och låga inkomstnivåer och en hög konsumtionsnivå av ohälsosamma livsmedel.

Giovanna Sarmiento, sociolog och koordinator för vårt landsbygdsutvecklingsprogram förklarar:

– Befolkningen behöver visserligen tydlig och enkel information som gör det lättare att välja hälsosamma produkter och livsmedel. Men dessa produkter är oftast dyrare vilket inte gör dem tillgängliga för alla, säger hon.

Det som på riktigt skulle öka matsäkerheten i Peru är att minska fattigdomen på landsbygden där även undernäringen och hungern är som mest utbredd.

– Lokalt producerad mat är ofta bättre både ur näringssynpunkt och ur ett flertal andra sociala och ekonomiska aspekter eftersom det ökar inkomsterna för de fattigaste grupperna i samhället. Ute i fält arbetar vi därför mycket med att hjälpa lokala jordbrukare att utveckla ekologisk odling av lokala frukter och grönsaker vilket bidrar till ett hälsosammare kostintag och till ökade inkomster för de som producerar den, säger Giovanna.

Den latinamerikanska efterätten, mazamorra, serveras på en marknad i Castilla Media, Peru

Coronapandemin har haft en starkt negativ påverkan på landets ekonomi och slagit hårt mot en stor del av befolkningen. Både i städer och på landsbygden har stora grupper fått det svårare att försörja sig.

Våra samarbetsorganisationer stödjer jordbrukare i regionen genom att utveckla nya, effektivare odlingsmetoder som är både mer ekonomiskt och ekologiskt hållbara. Denna utveckling av jordbruket är nödvändig då tillgången till säker, hälsosam och lokalt producerad mat nu är viktigare än någonsin.

– Befolkningen behöver visserligen tydlig och enkel information som gör det lättare att välja hälsosamma produkter och livsmedel. Men dessa produkter är oftast dyrare vilket inte gör dem tillgängliga för alla, säger hon.

Text: Leo Berggren-Lagercrantz, praktikant i Peru

Foto: Jennifer Persson Nääf & Tilda Segerberg

Vår nya ordförande har ordet!

Latinamerika, Sverige | svalornauser | 02-06-2020

Under 2019 firade vi 60 fantastiska år av insatser för att främja mänskliga rättigheter och demokrati i Latinamerika. Nu, en bit in på det nya året och det nya decenniet, kan vi konstatera att världen befinner sig i ett exceptionellt läge. Det är lätt att känna att livet på många sätt har satts på paus. Att framtiden känns oviss, men det går inte nog att betona hur viktigt det är att fortsätta vårt arbete för mänskliga rättigheter.

I Latinamerika, där hösten på många håll präglades av sociala och politiska oroligheter, prövas befolkningen nu ytterligare i sviterna av coronapandemin. I konflikt- och krissituationer ökar våld, sexuellt våld och ojämlikhet. De grupper som redan lever i utsatthet drabbas ofta extra hårt, särskilt utsatta är kvinnor och barn. 

I våra program i Bolivia, Nicaragua och Peru är det just kvinnor och barns rättigheter som står i centrum. Vi fortsätter arbeta för att motverka könsbaserat våld, barnsexhandel och för att bygga kapacitet hos våra målgrupper att utkräva sina rättigheter. Stödet från er medlemmar är en grundpelare för möjligheten att fortsätta detta arbete. Med gemensamma krafter och målmedvetenhet vi har möjligheten att skapa positiv förändring.

Det är en spännande tid att ta över som ordförande. Tack för förtroendet. Jag är säker på att vi, trots de utmaningar vi står inför, tillsammans kommer kunna fortsätta bidra till en hållbar och inkluderande utveckling.

Caroline Björkdahl, styrelseordförande, Svalorna Latinamerika

Peru: Kreativ kamp för rättvisa

Arequipa, Globalamålen, HBTQIA+, Landsbygdsutveckling, Latinamerika, Personporträtt, Utvecklingsarbete | svalornauser | 01-06-2020

Robert Alvarado är aktivist, kreatör och migrant. För ett år sedan flydde han från Venezuela till Peru där han nu jobbar med dans och teater i statsfinansierade projekt. Han engagerar sig dessutom ideellt i kampen för migranters rättigheter och brinner för att skapa fler sammanhang för venezolaner och peruaner att mötas. 

Främlingsfientlighet är ett stort problem i Peru. Hos båda etnicitetsgrupperna finns en rädsla för det som är annorlunda och nytt, berättar Robert. 

För att minska klyftan och förbättra den mentala hälsan hos migranter, vill han se fler och bättre kreativa mötesplatser i staden Arequipa där han bor.  

Jag har anordnat gratis biovisningar och satt upp teaterpjäser på teman som identitet och flykt. Kultur kan verkligen vara ett hjälpmedel för att bekämpa utanförskap.

I Roberts sociala arbete driver han små och stora projekt med målet ”verklig integration”. Det kan omfatta mycket, men bland annat att föreläsa på hjälporganisationer, undervisa i venezolansk dans för barn eller hålla i samtalsgrupper.  

Ett av mina uppdrag är att organisera migranter som också är HBTQI-personer. Vi brukar samlas och diskutera hur vi kan göra livet lättare för oss och andra i samma livssituation

Han önskar att fler biståndsorganisationer kunde engagera sig och inkludera migration i sitt arbete. 

Frågor om migration inom människorättsorganisationer borde vara mer aktuella än någonsin, konstaterar Robert. 

Text och foto: Hanna Holmqvist, praktikant i Peru 

Stöd oss

Bli månadsgivare

Kontakt

Svalorna Latinamerika

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

© 2018 Svalorna Latinamerika