Category Archives: Våldsbekämpning

Personporträtt: Valeria

Könsbaserat våld, Kvinnors Rättigheter, Personporträtt, Våldsbekämpning | svalornauser | 22-10-2020

Valeria är deltagare i DEDENANs utvecklingsprogram i Nicaragua.

Svalorna Latinamerikas utvecklingsprogram i Nicaragua kallas DEDENAN. I programmet ingår flera lokala samarbetsorganisationer som jobbar aktivt med kvinnor, barn och ungdomar för att motverka barnsexhandel och våld i hemmen. Läs Valerias tankar om hennes deltagande.


– Jag är 15 år och kommer från Telica som ligger i västra delen av Nicaragua. Här bor jag med min lilla familj som består av mig, min mamma och min bror, och en frånvarande pappa.

I det samhället vi lever i idag är det en utmaning och en sorglig verklighet att vara tjej. Över hela landet utsätts tjejer för alla typer av våld mot sin fysiska, emotionella och sexuella integritet och till med mot sitt egna liv.

Jag har dock haft tur, jag har inte utsatts, diskriminerats eller berövats av någonting och jag lärde mig tidigt att flickor och pojkar har samma rätt att utöva sina rättigheter och att vi alla har lika möjligheter att uppnå allt det vi vill.

Jag har varit en del av utvecklingsprogrammet DEDENANs tredje fas sedan starten 2018 och det har betytt jättemycket för mig. Jag har fått ny betydelsefull kunskap, verktyg för att förebygga alla typer av våld och sexhandel och möjligheten att stärkas som ungdom. Både min självkänsla och mitt självförtroende har förbättrats och jag har lärt mig att jag är huvudpersonen i min egen utveckling och äger mina egna tankar och beslut. De här lärdomarna och erfarenheterna delar jag med mig av till familj, vänner och grannar och tanken på att jag nu kan hjälpa andra flickor, pojkar och personer i mig omgivning fyller mig med glädje.

Citat av Valeria Del Carmen Tercero Mendoza
Översatt av Linn Thullberg

Våldet i hemmet har eskalerat under pandemin!

jämställdhet, Könsbaserat våld, Kvinnors Rättigheter, Våldsbekämpning | svalornauser | 12-10-2020

I den pågående pandemin är ingenting sig likt. Vi kan se hur samhället drabbas av viruset och hur människor fått sämre levnadsförhållanden. Det vi dock inte ser lika tydligt är vad som sker bakom stängda dörrar – våldet mot kvinnor i hemmet – vilket har eskalerat sedan pandemins start. Vi vill därför driva kampanjen “I karantän med machismen” för att uppmärksamma det könsbaserade våldet och dess orsaker. 


Könsbaserat våld, eller mäns våld mot kvinnor, är en grundläggande kränkning av de mänskliga rättigheterna och utgör ett allvarligt hot mot kvinnor och flickors liv, säkerhet och hälsa världen över. Våldet kan ta många olika former men begreppet innefattas bland annat av fysiskt eller hot om fysiskt våld, sexuella övergrepp, trakasserier, kvinnlig könsstympning, trafficking och kvinnomord. Enligt FN kan könsbaserat våld definieras som: 

”varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet”.

Våldet kan alltså röra sig om såväl fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld och termen används som ett samlingsbegrepp för det våld som bottnar i den rådande könsmaktsordningen och som försvarar patriarkala maktstrukturer och som syftar till att upprätthålla den underordnade ställning kvinnor har i förhållande till män.

Även om både män och kvinnor kan vara offer såväl som våldsöverträdare skiljer sig kännetecknen för våld som oftast begås mot kvinnor i kritiskt avseende från våld som ofta begås mot män. Kvinnor är mer benägna att bli fysiskt angripna eller mördade av någon de känner, ofta en familjemedlem eller en intim partner. Medans män oftast utsätts för våld utanför familjen är kvinnor och flickor framför allt offer för våld i hemmen och inom familjen. Detta har gjort våldet osynligt, grupperna sårbara och försvårat skydd mot det omfattande och systematiska våld och förtryck som könsbaserat våld innebär. Med detta sagt förekommer våldet mot kvinnor på flera arenor: inom familjen och i hemmet, men också på olika håll i samhället. Våldet kan utövas av en närstående men också av bekanta eller okända män. Det utövas eller tolereras ibland även av staten.

Våld mot kvinnor betraktades länge som en privat angelägenhet.
Men under de senaste decennierna har denna syn förändrats i grunden. Mäns våld mot kvinnor erkänns i dag som en kränkning av de mänskliga rättigheterna, ett globalt samhällsproblem och ett allvarligt folkhälsoproblem. Kartläggning visar att en mängd åtgärder vidtagits internationellt de senaste 10–15 åren för att börja bryta tystanden kring patriarkalt våld och förtryck. Kvinnors rätt att leva ett liv fritt från våld upprätthålls idag genom flertalet internationella avtal såsom Kvinnokonventionen och FNs deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor från 1993 (UN Declaration on the Elimination of Violence against Women). Vid FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 markerades att våld mot kvinnor och flickor, som länge definierats som en hälsofråga, är en fråga om rättigheter och ska behandlas ur ett rättighetsperspektiv. I Peking betonades vikten av att uppmärksamma våld mot kvinnor i alla världens regioner, och under flickors och kvinnors hela livscykel. Sedan dess har betydande framsteg gjorts för kvinnors grundläggande rättigheter i många av världens länder, men trots detta är det könsbaserade våldet fortfarande utbrett och kvinnor utsättas fortsatt för diskriminering, kränkningar och våld.

Vår partnerorganisation Chasqui och deras mimargrupp som uppträder på Feria de la Paz.
Foto: Nora Engvall Olmås

I de flesta fall av könsbaserat våld rapporteras och anmäls inte brotten. Detta bland annat till följd av rädsla, skam, missgynnande samhällsstrukturer som straffrihet för förövare och ojämlikhet. För de individer som drabbas medför våldet allvarliga konsekvenser, från fysisk skada och försämrad hälsa till varaktiga psykiska trauman. Det finns idag en växande insikt om våldets stora omfattning och systematik samt om könsmakt, genusordning och tolkningar av mansroller och maskulinitet som bakomliggande orsaker. Våldet tystar kvinnor och hindrar dem från att höja sina röster och kväver således kvinnors kamp för förändring. Föreställningar om kvinnors mindre värde får på så vis även socioekonomiska konsekvenser. I ett globalt perspektiv har kvinnor sämre hälsa, lägre lön och sitter betydligt mer sällan än män i beslutande positioner. Våldet på så vis inte bara ett problem som påverkar individen, utan hela samhället förlorar när kvinnor utsätts för våld eftersom grundläggande faktorer såsom jämlikhet, hållbar fred och säkerhet för alla inte kan uppnås förrän kvinnor är fria från hotet om våld och deras grundläggande mänskliga rättigheter respekteras.

Rätten att inte leva med och/eller utsättas för könsbaserat våld är i allra högsta grad en fråga om grundläggande mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati. Trots detta är könsbaserat våld och kränkningar ett utbrett problem över hela världen där miljontals kvinnor utsätts för någon form av könsbaserat våld under sin livstid.  I alltför många fall leder våldet till att kvinnor och flickor mister sina liv.

För att uppnå jämställdhet måste vi få ett slut på mäns våld mot kvinnor. Först när det våldet upphör kommer flickor och kvinnor att kunna delta i samhället på lika villkor som männen.

I Latinamerika är graden av könsbaserat våld bland de högsta i hela världen och hela 14 av 25 länder med högst andel kvinnomord i världen återfinns i regionen. Enligt rapporter från FN är den latinamerikanska regionen bland de farligaste och mest våldsamma för kvinnor i hela världen, där uppemot 12 kvinnor och/eller flickor dödas varje dag på grund av deras kön. Detta trots att alla regionens länder har ratificerat FN:s konvention om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor.

Under 2019 protesterade tusentals människor runt om i Latinamerika mot de höga våldsnivåerna och morden som begås mot kvinnor. Bland annat i Peru så gick kvinnor ut på gatorna och höjde sina röster som bottnade i kravet på en högre budget för att bekämpa det könsbaserade våldet i landet. Men trots en växande mobilisering genom bland annat massdemonstrationer och trots politiska reformer och lagstiftning, fortsätter alltså våldet mot kvinnor och flickor vara ett djupt rotat och allvarligt problem i den latinamerikanska regionen.

Kvinnomord är ett av de mest extrema uttrycken för könsbaserat våld. Enligt Observatorio de Igualdad de Género (OIG), vid FN-organet ECLAC, mördades minst 3,529 kvinnor på grund av sitt kön i den latinamerikanska regionen under 2018. Dock befaras mörkertalen inom frågan vara är stora och antalet kvinnor som utsätts vara betydligt fler.

Våldet är dessutom i många sociala kontexter delvis eller helt normaliserat vilket förstärker problematiken ytterligare. Detta då bland annat straffrihet för förövare även den normaliseras av tendensen att betrakta våldshandlingar mot kvinnor och flickor som ”normala”. Betydande framsteg har skett när det handlar om att uppmärksamma problematiken kring våldet mot kvinnor i regionen, men det har ännu inte gjorts tillräckligt för att bekämpa och undanröja våldets grundläggande orsaker. De patriarkala strukturerna och machismen styr och påverkar samhället i den grad att kvinnor hamnar i utsatta situationer och riskerar att drabbas av våld och diskriminering.

I Bolivia är våldet mot kvinnor utbrett. Feminicidio, eller kvinnomord, är utbrett och Bolivia var under 2018 ett av de tre länder med den högsta andelen mord på grund av kön, med frekvensen på 2,3 kvinnor dödade per 100 000, vilket gör Bolivia är ett av de länder i Latinamerika med högst andel mord på kvinnor i förhållande till invånarantal.

Sedan 2013 finns en omfattande lag för att garantera kvinnor ett liv fritt från våld och som syftar till att stärka de statliga insatserna mot våld mot kvinnor. Lagen erkänner 16 olika former av våld mot kvinnor. Några exempel på dessa är våld inom hemmet, arbetsrelaterat våld och politiskt våld.

Enligt lag (2013:348) garanteras kvinnor i Bolivia ett liv fritt från våld, men verkligheten som kvinnorna lever i är en annan. Trots att det finns lagliga skydd, då Boliviansk lagstiftning erkänner könsrelaterade mord på kvinnor som ett särskilt brott med tillhörande straffsatser, ger rättsväsendet i Bolivia som på så många andra platser i världen inte offren rättvisa för dessa handlingar och låter ofta angriparna gå fria. Enligt den Panamerikanska hälsoorganisationen (PAHO) är Bolivia ett av länder i Latinamerika med högst frekvens av fysiskt våld mot kvinnor. Kvinnor mellan 18–30 år löper störst risk att drabbas av våld och det är den vanligaste dödsorsaken i bland kvinnor i reproduktiv ålder.

75 procent av kvinnorna i Bolivia har någon gång under sitt liv utsatts för våld i hemmet och 7 av 10 kvinnor har blivit utsatta för sexuellt våld.

Könsbaserat våld är ett allvarligt globalt hinder för samhällsutveckling och implementering av de mänskliga rättigheterna. För att uppnå jämställdhet måste vi få ett slut på mäns våld mot kvinnor. Först när det våldet upphör kommer flickor och kvinnor att kunna delta i samhället på lika villkor som männen och grundläggande rättigheter uppfyllas.

En viktig del i arbetet för att stoppa våld mot kvinnor i att belysa normer och värderingar kring våld och manlighet, och att förändra dessa i grunden. Svalorna Latinamerika arbetar aktivt med att förebygga könsbaserat våld och för att öka sexuella rättigheter i Bolivia. Vi arbetar med civilsamhället, andra institutioner och interventioner på gemenskapsnivå för att få ett slut på våld mot kvinnor, öka medvetenheten om orsakerna till och följderna av våldet, samt bygga upp kapaciteten hos samarbetspartners och individer för att förebygga och reagera mot våldet. Vi lyfter frågor om maskulinitetsnormer, relationer, sexualitet, jämställdhet och rätten över sin kropp med målat att skapa attitydförändringar hos ungdomar, så att de själva kan bli förändringsaktörer och påverka sitt liv och samhället i stort. Genom att stärka kvinnor och minska könsskillnaderna genom förändringar i normer, normativa beteenden och attityder som främjar våld kan situationen förändras långsiktigt. Svalorna Latinamerika uppmärksammar således behovet av att förändra normer och beteendet hos män och pojkar, som en essentiell komponent i förespråkandet för jämställdhet och kvinnors rättigheter och i förebyggande syfte mot könsbaserat våld. Läs mer om arbetet och om våra samarbetsorganisationer i Bolivia här.

Grupo de auto apoyo (självhjälpsgrupp). Varje vecka besöker RED ADA Unidad Educativa Simón Bolívar (El Alto, La Paz), där organisationen har gruppsamtal med kvinnor och tonårsflickor som har varit eller är offer för våld i hemmet. Fokus med mötena är att stärka deras självkänsla och förbättra sammanslutningen av kvinnorna i området så att de kan finna stöd och hjälp hos varandra. RED ADA utbildar kvinnorna om vad våld i hemmet är och skapar grundpelare för självkänsla/självrespekt genom vägledning av gruppövningar och kommunikation. 
Foto: Linnea Petré

Text: Mirja Fryckstedt

Källor: 

https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/mans-vald-mot-kvinnor-ett-globalt-perspektiv/mans-vald-mot-kvinnor—ett-globalt-perspektiv/
https://www.csis.org/blogs/smart-global-health/gender-based-violence-latin-america
https://www.unwomen.org/en/news/events/2018/09/event-spotlight-on-femicide-in-latin-america#view/
https://www.un.org/press/en/2018/dsgsm1224.doc.htm
https://eclac.org/en/pressreleases/2018-least-3529-women-were-victims-femicide-25-latin-american-and-caribbean-countries
https://globalportalen.org/artiklar/nyhet/la-violencia-contra-las-mujeres-valdet-mot-kvinnorna
https://oig.cepal.org/sites/default/files/femicide_web.pdf
https://www.regeringen.se/49f292/contentassets/4d59c434d3b84972aac24658ab20c8ef/bolivia-manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-2017.pdf
Personporträtt: Adela Cruz Quispe

Bolivia, Chasqui, El Alto, Våldsbekämpning | svalornauser | 05-02-2020

– Min dröm är att ungdomarna vi jobbar med någon dag blir ledare, kanske borgmästare, ministrar. Att vi åtminstone kan påverka dem att vilja skapa egna livsprojekt som kommer till nytta för fler i deras omgivning och land. Det är det vi vill här på Chasqui, säger Adela, verksamhetschef, stolt.

Adela Cruz Quispe jobbar för ett fredligare samhälle.

Adela Cruz Quispe är också en av grundarna av Chasqui, en av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer här i Bolivia. Som barn invandrade hon med sin familj från landsbygden, en upplevelse som hon delar med stor del av El Altos befolkning, och som blev en av grunderna till organisationens start för snart 32 år sedan. 

– Vi organiserade oss för att få tillgång till samma saker som alla andra. Det var mycket diskriminering då, vi som hade pollera* fick till exempel inte gå på universitetet. Och många migranter mötte liknande hinder, berättar hon.

– Med tiden såg vi allt större behov i samhället runt omkring, av ytterligare förändring. Vi såg våld, fysisk och psykisk misshandel, främst mot barn och kvinnor.  Och vi såg att möjligheterna för utveckling och förändring för unga inte fanns. På så vis har vi alltid jobbat för folket och deras behov, säger Adela Cruz.

Över 2000 ungdomar är aktiva i Chasquis verksamhet. Arbetet sker i skolor, i ungdomsgrupper, föräldragrupper, i form av events, utställningar och olika kulturella framträdanden. Syftet är att bekämpa våld, våld mot kvinnor och barn och skapa framtida förändringsaktörer. 

– Vi fortsätter kämpa för att de människor vi berör ska ta avstånd från våld och bli fredliga, solidariska individer som kämpar för sitt samhälle och för sina egna liv. Och ofta möter jag människor som säger “Adela, jag lyckades”. Då känner jag mig stolt, för jag kan se att det vi gör spelar roll. 

– För att förändra vårt samhälle behövs fler Chasquis, det är det enda jag vill säga, avslutar Adela allvarligt. 


* traditionell kjol som urfolkskvinnor använder.

Text och foto: Nora Engvall Olmås, praktikant, Bolivia

Stöd oss

Bli månadsgivare

Kontakt

Svalorna Latinamerika

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

© 2018 Svalorna Latinamerika