Category Archives: Red Ada

Bolivia: Ny lag om rätten till sin identitet

Bolivia, Red Ada, Suma Thakhi II | Utlandspraktikant | 18-09-2016

En nyhet för världen och vinst för HBTQ-communityt är den nya lagen 807; “La ley de identidad de género” vilket kan översättas som lagen om könsidentitet. Sedan den 1 augusti i år har en som boliviansk medborgare rätt att ansöka om att rätta till sitt pronomen, bild och namn på sin legitimation. Hittills har 61 bolivianer som ansökt fått hämta ut sina nya identifikationshandlingar.

- Pamela Geraldine Valenzuela, först i Bolivia med att hämta ut sitt nya id-kort. Foto: Metamorfosis Bolivia

– Pamela Geraldine Valenzuela, först i Bolivia med att hämta ut sitt nya id-kort. Foto: Metamorfosis Bolivia

Lagen har inte bara uppkommit helt av sig själv utan det är en lag som kostat mycket blod att få fram, förklarar HBTQ-aktivisten Edgar Soliz Guzman i sitt radioprogram “Nacion Marica” där de för ett samtal om den nya lagen med transaktivisten Pamela Geraldine Valenzuela. Pamela är vice-ordförande för organisationen Trebol-RED de las Mujeres Transgenero Bolivia och var också den första personen som hämtade ut sitt nya id-kort i huvudstaden La Paz.

Förutom att lagen indikerar att kön är en konstruktion är den faktiska effekten av lagen att transpersoner har juridisk rätt att ”se ut som sig själva” i offentliga och professionella sammanhang vilket de förut inte kunnat i Bolivia. Det har funnits en utbredd diskriminering på arbetsmarknaden där transpersoner inte kunnat söka flertal jobb på grund av att deras legitimation inte överensstämt med deras attribut. Detta har bidragit till en utsatt position och otrygghet för många transpersoner.

- Lag 807 om Könsidentitet. Steg för steg hur en gar till väga för att ansöka om nytt id-kort. Foto: Nathalie Elena Gordin

-Lag 807 om Könsidentitet. Steg för steg hur en går till väga för att ansöka om nytt id-kort. Foto: Nathalie Elena Gordin

Praktiskt säger lagen att personer som identifierar sig som trans* kan ansöka om ny legitimation genom att skicka in sitt födelsecertifikat, utdrag av sin civilstatus samt en bekräftelse från ett psykologbesök där det klargjorts att personen är medveten om vad ansökan innebär.

Ett villkor för ansökan är att en inte får ha civilstatus: gift. Detta på grund av att det inte är lagligt för samkönade par att ingå äktenskap i Bolivia.

Det finns en rädsla för att homosexuella skulle ansöka om att få ändra sitt kön endast för att få möjlighet att gifta sig lagligt, berättar Carla Goardia. Carla är jurist på Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation CDC, som varit aktiv i framtagandet av den nya lagen. Nästa steg är en legalisering av samkönade äktenskap i Bolivia, avslutar Carla.

I den här lådan stoppas ansökan om nytt id-kort på folkbokföringsmyndigheten. Foto: Nathalie Elena Gordin

I den här lådan stoppas ansökan om nytt id-kort på Folkbokföringsmyndigheten. Foto: Nathalie Elena Gordin

 

Nathalie Elena Gordin, Programpraktikant, Bolivia

För mer information om den nya lagen, läs här eller lyssna på Nacion Maricas intervju med Pamela.

*Trans syftar till en person som inte identifierar sig med det juridiska kön den blev tilldelad vid födseln.

 

Bolivia: När ”bög” slutade kännas som ett skällsord del 2

Bolivia, Red Ada, Suma Thakhi II | Svalan | 27-08-2016

Detta inlägg är fortsättningen på ett annat inlägg, läs del 1 av ”Bolivia – När ”bög” slutade kännas som ett skällsordhär

De är inte ”gay”, vilket är det ord som brukar användas om deras målgrupp. “Gay” är en stereotyp konstruerad från västvärlden, ett vitt rikt objekt med vissa intressen till exempel shopping och så vidare, förklarar Edgar och lägger till:

– Vi tycker att det är ett kolonialt begrepp som inte representerar verkliga homosexuella personer. ”Maricas”* å andra sidan är en marginaliserad lokal grupp homosexuella utan ekonomiska privilegier. Vi är dom, vi är fattiga och vi är aktivister.

Roberto Condori Carita & Edgar Soliz Guzman brevid sin kampanj “La ley consigue con sangre” Foto:Frej Berglund

 

– Dessutom brukar gaypersoner behöva förhålla sig till heteronormen och därmed vara antingen feminina eller maskulina. Vi ser inget behov av det, förklarar Edgar.

– Det går liksom inte att se på nåns utseende huruvida den är ”marica” eller inte, vi själva passerar till exempel ofta som ”heterosexuella”, fyller Roberto i.

-Vi jobbar mycket med ordets makt. Homofoberna kan inte längre använda skällsord emot oss för nu har vi tagit tillbaka orden och på vägen skapat en politisk identitet fortsätter Roberto.

Aktionen på torget idag väcker uppmärksamhet men också en del obehag hos folk vilket inte är något som förvånar varken Edgar eller Roberto. De har gjort mycket ”gatuaktivism” tidigare och har fått liknande reaktioner. Folk har uttryckt att de tycker att aktionerna Movimiento Maricas gör är kontroversiella och ibland till och med brutala.
– Men vi speglar bara verkligheten, förklarar Roberto.

Förutom visuella aktioner sänder Movimiento Maricas radio varje vecka där de för samtal kring HBTQ-relaterade frågor. De har också skapat en ordbok med en sammanställning av alla svordomar riktade mot HBTQ-personer med omformuleringar till vad orden egentligen borde betyda.

– Egentligen är det mesta av våra kampanjer direkt stulet från homofobernas ordförråd säger Edgar.

Varje fredag kan en lyssna på Roberto och Eduardo på Radio Fejuve. Foto: Movimiento Maricas

Varje fredag kan en lyssna på Roberto och Eduardo på Radio Fejuve. Foto: Movimiento Maricas

Dock är de medvetna om att deras kampanjer kan provocera folk vilket visats genom bland annat näthat. Vid ett tillfälle fick gruppen mordhot via mail och svarade genom att gå ut med en offentlig inbjudan för ett samtal med den anonyma avsändaren i sitt radioprogram. Både Roberto och Edgar anser att homofobin i Bolivia generellt inte är högljudd men det betyder inte att den inte existerar. Folk pratar men de vågar sällan säga vad de tycker till dig personligen.

Det är en lång väg kvar tills alla uttryck av homofobi blivit begravda men engagemanget, kreativiteten och aktivismen bland unga är det sista som brister i Bolivia.

Nathalie Elena Gordin, Programpraktikant, Bolivia

*Marica kan översattas till bög på svenska som också har en liknande historia av att “tas tillbaka” från homofoberna till att användas av den egna målgruppen

Bolivia: När ”bög” slutade kännas som ett skällsord del 1

Bolivia, Red Ada, Suma Thakhi II | Utlandspraktikant | 25-08-2016

I ett tält på torget Plaza Camacho i centrala La Paz syns två upphängda blodiga kroppar svajandes i vinden. Trots att kropparna är gjorda av papp känns våldet de utsatts för verkligt. Pappkropparna är en symbol för det könsbaserade och sexuella våld som HBTQ-personer får utstå i Bolivia samt världen över. Många nyfikna blickar passerar tältet men få vågar komma in. Resterande delen av torget är uppfyllt av nästan 200 ungdomar som är i full gång med olika aktiviteter. Allt under temat; sexuella rättigheter. Det är den internationella ungdomens dag och organisationen Red Ada är arrangörer tillsammans med sina många ungdomsgrupper.

Lagen har blod på sina händer. Foto: Movimiento Maricas Bolivia

”Lagen har blod på sina händer”. Foto: Movimiento Maricas Bolivia

 

Roberto Condori Carita och Edgar Soliz Guzman från ungdomsgruppen Movimiento Maricas* Bolivia har tänkt igenom budskapet för sin kampanj noga. Under parollen “La ley consigue con sangre” som kan översättas som att lagen har blod på sina händer, har de prytt tältets väggar med tidningsartiklar i samma färger som Bolivias flagga; rött, guld och grönt. Samtliga artiklar belyser händelser i Bolivia där HBTQ-personer utsatts för hatbrott. I centrum av alla artiklar sitter kopior av de lagar som ska skydda hbt-personer från diskriminering. Detta är ett bevis på att antidiskrimineringslagen inte fungerar i praktiken förklarar Roberto och tillägger;

-All nationell lagstiftning som idag är till för att skydda HBTQ-personer är resultatet av tidigare mord och våld på våra systrar och bröder.

Lagen förbjuder diskriminering baserat på kön, hudfärg, ålder, sexuell läggning, könsidentitet, härkomst och kultur. Foto: Frej Berglund

Lagen förbjuder diskriminering baserat på kön, hudfärg, ålder, sexuell läggning, könsidentitet, härkomst och kultur. Foto: Frej Berglund

 

Roberto var med och grundade Movimiento Maricas Bolivia år 2009. Det började med att de var några som träffades på en radio workshop där de fick lära sig att ge röst åt sin egna historia. De var många så kallade normbrytande personer som för första gången vågade göra sin röst hörd, något som sällan fått ta utrymme i media förr. Radioskolan var viktig eftersom det blev en plattform där vi kunde organisera oss, berättar Roberto.

De bestämde sig snart därefter för att skapa en grupp och ta över namnet “maricas” vilket är den vanligaste svordomen som används för att förolämpa homosexuella män i Bolivia.

-Vi ser det som en viktig politisk akt att ta tillbaka ordet. Nu när vi själva använder ”marica” när vi pratar om varandra känns det inte längre som en förolämpning, säger Roberto.

Nathalie Elena Gordin, Programpraktikant, Bolivia

 

*Marica kan översattas till bög på svenska som också har en liknande historia av att “tas tillbaka” från homofoberna till att användas av den egna målgruppen

Stöd oss

Bli månadsgivare

Kontakt

Svalorna Latinamerika

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

© 2018 Svalorna Latinamerika