Category Archives: Red Ada

Bolivia: Självhjälpsgrupper mot könsbaserat våld

Bolivia, Red Ada, Suma Thakhi II | Utlandspraktikant | 30-10-2017

År 2016 rapporterades runt 31 kvinnomord i La Paz och El Alto (Cuantasmas 2017), en oroande siffra. Detta trots de rättsliga åtgärder landets regering har vidtagit under de senaste åren, så som lag 348.

– Problemet ligger i hur man tillämpar denna lag. Det har pratats om center dit kvinnor borde gå för att få information och psykologisk hjälp, men det finns inte resurser. Om det ekonomiska och sociala stödet inte finns, kommer inte mycket hända, förklarar Gerardo Luna, Suma Thakhi IIs programkoordinatör.

Gerardo Luna, Suma Thakhi IIs programkoordinatör

Gerardo Luna, Suma Thakhi IIs programkoordinatör

Lag 348 är inriktad på att ge kvinnor ett liv fritt från våld, bland annat specificeras att kvinnomord kommer att straffas med 30 år fängelsetid, det högsta straffet i Bolivia. Det var det bolivianska folket som krävde denna lag av regeringen till följd av de många brott mot kvinnor som har skedde, minns Gerardo.

Gioconda Gutierrez, administratör för Svalorna LA

Gioconda Gutierrez, administratör för Svalorna LA håller i ett dokument om lagen 348, en stor framgång för kvinnorna i Bolivia; en lag som enligt många dock inte lever upp till dess förväntningar 

Svalorna LA:s samarbetsorganisation Red Ada har inom ramen för programmet Suma Thaki II skapat självhjälpsgrupper för unga kvinnor och unga män, med målet att förse deltagarna med verktyg för att förebygga könsbaserat våld. Självhjälpsgrupperna bygger på att deltagarna under ett antal möten får diskutera och prata om sina erfarenheter relaterade till våld, för att lära sig och hjälpa varandra hitta möjliga lösningar på detta stora samhällsproblem.

– Ibland är det själva samhället som döljer våldet, genom att ursäkta det med kulturella idéer som att mannen är den som dominerar och den som vet bäst, förklarar Suma Thakhi IIs programkoordinatör.

I självhläpsgrupper skapas det lugn atmosfär där deltagarna kan känna sig trygga

Inom självhjälpsgrupperna skapas det lugna atmosfärer där deltagarna kan känna sig trygga för att prata om jobbiga situationer eller känslor

Dessutom lär sig ungdomarna att identifiera vad som är våld och att det inte nödvändigtvis behöver vara fysiskt, utan att det även kan vara psykiskt våld. Den största framgången med grupperna är att ungdomarna lär sig att bryta tystnaden kring de många våldsbrott de har upplevt, vilket är det första steget mot förändring.

Foto & text: Daniela Rodriguez, praktikant, Bolivia

Bolivia: Förenade i en gemensam röst

Bolivia, El Alto, radio, Red Ada, réplicas, Sexuella och reproduktiva rättigheter | Utlandspraktikant | 09-06-2017

På skolan Simón Bolívar i distrikt 8, el Alto finns en grupp som kallas ”unidos y unidas por una sola voz” – “förenade i en gemensam röst”. Denna grupp är en av Red Adas yngsta ungdomsgrupper, men sin gemensamma röst har de redan börjat använda för fullt.

IMG_4128

Gruppen, som startades 2016, består av 35 tonåringar från samma skola. Foto: Isa Lundqvist

Årets stora evenemang är klassrumspresentationerna där ungdomarna sprider vidare vad de lärt sig i programmet Suma Thakhi II, och idag står totalt åtta grupper på tur. Jhelen Mayzo, en av ungdomarna som ska prata, berättar:

‒ Tack vare Red Ada och de workshops vi hade förra året började jag reflektera mer, och jag fick reda på vad som är bra och dåligt. Det är därför vi ger presentationer för varje årskurs, för att de också ska få information.

IMG_4334

En del av presentationerna är att visa Red Adas informativa videos. Supermacho är ett populärt val när maskuliniteter står på agendan. Foto: Isa Lundqvist

IMG_4364

Efter videon följer diskussioner i grupp, med syfte att få publiken att reflektera. Här klurar ungdomarna på vad som kännetecknar ”supermacho-män”. Foto: Isa Lundqvist

Att prata om våld, maskuliniteter och sexuella rättigheter i skolor kan ibland vara obekvämt, men behovet är trots allt stort. Nayeli Rojas förklarar varför klassrumsbesöken spelar en så viktig roll.

‒ Idag kan vilken trettonåring tjej som helst bli gravid för att varken hon eller killarna har information. Föräldrarna är sällan till hjälp, för frågar vi dem om sex blir de förskräckta och byter samtalsämnen. Våra mammor och pappor borde prata mer om sådana saker, men vårt mål är att varje ungdom oavsett ska ha den här informationen.

IMG_4232

16-åriga Nayeli informerar en av dagens grupper om våld och maskuliniteter. Foto: Isa Lundqvist

Förutom skolbesöken har gruppen i år även börjat sända radio. Varje vecka har de ett liveprogram där de diskuterar allt från mobbning till varför det är viktigt att prata om sexuella rättigheter i skolan. Innehållet styr de själva.

‒ Sedan vi började på Red Ada har vi reflekterat, fortsätter att reflekta, och får de som lyssnar där i radiovågorna att reflektera, förklarar Lizeth Marca.

IMG_8950

Varje fredag klockan två sänder ungomarna liveradio med olika teman. Foto: Isa Lundqvist

Vare sig det gäller klassrumsbesök eller radio är målet tydligt – att alltid att sprida den kunskap som de fått med sig. Aracendi Callejas, 16 år, sammanfattar:

‒  Vår förhoppning är att nå en hop av människor. Vi vill att de hör oss och att informationen hjälper dem, för att tala till vinden gör ingen nytta. Hoppas vi lyckas!

 

Bolivia: ”En stund som handlar om mig”

Bolivia, jämställdhet, Maskuliniteter, Red Ada, Sexuella och reproduktiva rättigheter, Suma Thakhi II | Utlandspraktikant | 29-05-2017

Det är torsdag och klockan är fem. Dörren mellan kontoren och arbetsrummet stängs, lamporna släcks. Sex tjejer och två kvinnor träder in i ett tryggt utrymme för att prata om sig själva i årets första självhjälpsgrupp på Red Ada.

20170518_EV grupo de autoapoyo Red Ada

För att stämningen skall vara trygg under självhjälpsgrupperna tänds ljus och rökelser i rummet. Foto: Eva Vargas

7 av 10 kvinnor i Bolivia utsätts för våld och var fjärde dag mördas en kvinna för att hon är kvinna, det kallas feminicidio i Latinamerika. Många killar och män tvingas upprätthålla ett mansideal som skadar både dem själva och sin omgivning, om de inte gör det är blir det snabbt utsatta för mobbning i form av förolämpningar eller fysiskt våld. Red Ada har därför skapat två självhjälpsgrupper, en för killar och en för tjejer, där ungdomarna skall kunna prata ut om sina erfarenheter kring våld och machokulturen.

20170412_EV. Gruppen Wayna Ajayu i Albor (19)

Ungdomsgruppen Wayna Ajayu övar på sin teater. På bilden kan vi se Leslie Alizon Calle Quisbet som spelar en ung kvinna som blivit utsatt för trafficking. Personen på bilden är inte med i självhjälpsgruppen. Foto: Eva Vargas

– Jag har en del att göra, mycket på universitet, hjälpa till hemma, hinna med extra aktiviteter och det är svårt att ge mig själv tid. Tid för att stärka mig. Det är därför jag kommit hit, så jag kan få en stund som handlar om mig, säger en av tjejerna i självhjälpsgruppen som önskar att vara anonym.

20170519_EV. Människor på väg till sina olika dagsaktiviteter ex jobb, universitet osv

Människor på väg till sina jobb, universitet eller andra aktiviteter de har i vardagen. Många kvinnor jobbar, tar hand om hushåll, barn och kanske studerar, därför saknar de stunder för att bara vara. Foto: Eva Vargas

20170512_EV. MInne i profil pa RED ADA

Likaså behöver män plattformar för att kunna prata om sig själva och deras känslor. Många män vet inte var de kan få stöd för sina funderingar kring könsstereotyper som sällan verkar passa. Foto: Eva Vargas

Självhjälpsgruppen är utformad på så vis att en och samma grupp tjejer och killar träffas under fem kvällar för att prata om sina erfarenheter inom fem olika teman. Fram tills dagens datum har två möten hållits. Gruppledaren finns till för att presentera temat och sätta igång diskussionen, sedan är målet att gruppen själva ska få lov att prata och stärka sig.

Killgruppens ledare, Cristobal Fuentes berättar varför det är en viktig plattform för killar.
– Vi killar träffas ofta i miljöer som barer eller fester där vi pratar om saker som fotboll eller tjejer, men vi har sällan möten där vi pratar om oss och våra känslor. Jag tror det är viktigt att skapa broderskap inom andra sorters maskuliniteter. Vi måste börja prata om mäns våld. Är det vi? Vad kan vi göra för att förändra oss? Hur kan vi hjälpa varandra på ett positivt sätt?

20170512_IL. Cristobal Fuentes. RED ADA. Hár är han pa ett av organisationes ungdomsmöten

Cristobal Fuentes gör fredstecknet. Han är ledare för killarnas självhjälpsgrupp på Red Ada. Foto: Isa Lundqvist

Eva Vargas, programpraktikant, Bolivia

Bolivia: Det som inte nämns existerar inte

Bolivia, Lenguaje no sexista, Red Ada, Suma Thakhi II | Utlandspraktikant | 28-04-2017

I Red Adas guide för ett icke-sexistiskt språkbruk finns ett citat: ”Det som inte nämns existerar inte.” Till skillnad från svenskan delas spanskan upp i feminina ord, som brukar sluta på a, och maskulina ord, som oftast slutar på o. Ett uttryck som ”alla” ändras därför beroende på om ”alla” är män (todos) eller kvinnor (todas). Skulle det däremot finnas en man i ett rum med hundra kvinnor används automatiskt den maskulina formen (todos). Det som ofta inte nämns, det som inte existerar, är alltså kvinnan.

"Välkommen"

”Välkommen” hälsar dörrmattan, men inte till alla. Foto: Isa Lundqvist

‒ Idén är alltid att använda ett icke-sexistiskt språk. Ord har makt, och därför måste vi tänka på vad vi egentligen säger, förklarar verksamhetsledaren Gladys Alejo.

Välkomna

I Red Adas lokaler inkluderas både män och kvinnor i välkomnandet. Foto: Isa Lundqvist

Användandet av ett inkluderande språk är ett sätt att bekämpa det historiska osynlighetsgörandet av kvinnor. Konceptet är enkelt; pratar vi om kvinnor används den feminina formen, om män den maskulina formen, och pratar vi om båda används helt enkelt båda formerna. Sedan starten av Suma Thakhi II, Svalorna Latinamerikas program i Bolivia, använder inte bara Red Adas ungdomar ett icke-sexistiskt språk, utan ungdomar från alla samarbetsorganisationer. Leticia Guarachi Padilla från Albor berättar:

‒ Organisationerna i programmet påverkar varandra. Red Ada har till exempel gjort att vi säger compañeróas (kamrater). Från början brukar folk fråga varför vi säger så, och då kan vi svara att vi inkluderar kvinnan i språket och ger tillbaka lite av makten.

Ungdomarna på Red Ada

För ungdomarna på Red Ada har det icke-sexistiska språkbruket blivit en vana. Foto: Isa Lundqvist

Ett inkluderande språk är ett stort steg mot jämlikhet, men spanskans uppbyggnad har större problem att tackla innan alla människor kan representeras i språket. CDC:s Mateo Rodrigo Solares upplyser:

‒ På senare tid har vissa börjat använda slutvokalen e som en neutral lösning. Istället för att säga él es alto (han är lång) eller ella es alta (hon är lång) skulle det då bli elle es alte (hen är lång). Det är ett sätt att inte fängsla sig till det feminina och maskulina.

Isa Lundqvist, programpraktikant, Bolivia.

Bolivia: Somna på vitt lakan, vakna på ”japanska flaggan”

Bolivia, El Alto, Red Ada, Suma Thakhi II | Utlandspraktikant | 27-03-2017

Det är måndag och jag är på dag 17 i min menscykel när jag läser om myter och tabun som finns kring menstruation här i Bolivia. Red Adas ska under terminen hålla diskussioner om temat med sina ungdomar i programmet Suma Thakhi II.

20170317_095935

Olika mensartiklar samt värktabletter. Foto: Eva Vargas

Kvinnorna på Red Ada berättar om de myter och tabun som finns i Bolivia. En vanlig myt är att en kvinna som har sin mens inte skall tvätta sig eller vara i kontakt med vatten eftersom blodet då kan koagulera, alltså stelna, och kvinnan i värsta fall dö. En annan myt är att mensblodet är giftigt, på så vis ses mensen som ett sjukdomstillstånd som förstärker diskrimineringen av flickor och kvinnor.

blogg

Ungdomar på Red Ada har fredagsmöte. Bilden är inte kopplad till artikeln. Foto: Eva Vargas

Varför är det viktigt att prata om kvinnors menstruation och myter kring det? Svaret är enkelt. Otaliga flickors och kvinnors liv påverkas av falsk information kring deras menstruation och uppfattningen att det är något smutsigt och äckligt.

– Vi har hört flickor berätta att de grät och hatade sin kropp när de fick sin första mens. Säger Arasely Aranda, som jobbar på Red Ada.

Skammen över mensen är stor, många håller det mycket hemligt, vissa till den grad att det avstår från vardagliga aktiviteter så som utbildningar och arbete.

– Det finns en sådan skräck för mensfläcken eftersom mensen uppfattas som så ohygieniskt av det patriarkala samhället, berättar Gladys Alejo, verksamhetsledare för Red Ada.

B 170308 Strejk på internationella kvinnodagen 25 - IL

Kvinnor strejkar under internationella kvinnodagen 8 mars. Foto: Isa Lundqvist

Menstruation är helt naturligt för en kvinna och det behöver bli lika naturligt för samhället hon lever i. Tabun kring mens är inte unikt för Bolivia, även svenska tjejer gömmer sin tampong när de ska till toaletten och byta den så ingen ska veta. Red Ada arbetar för att förändra den patriarkala synen på mens till en rättvis syn där den får vara naturlig, något att vara stolt över.

Eva Vargas, programpraktikant

Stöd oss

Bli månadsgivare

Kontakt

Svalorna Latinamerika

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

© 2018 Svalorna Latinamerika