Category Archives: Programa de Desarrollo Rural

Personporträtt: Hon vill öka antalet kvinnor i maktpositioner

Kvinnors Rättigheter, Landsbygdsutveckling, Latinamerika, Personporträtt, Peru, Programa de Desarrollo Rural | svalornauser | 27-05-2020

Efter att Glendy Cáceres Valdez bott i Lima och arbetat med jämställdhetsfrågor i flera år återvände hon till hemstaden och började engagera sig inom Svalorna Latinamerikas landsbygdsprogram.

På landsbygden i Peru finns få möjligheter för kvinnor att vara med och bestämma, såväl inom familjen som på samhällsnivå. Dessutom har kvinnor en mycket lägre inkomst än män vilket gör att de ofta hamnar i beroendeställning. 

 ”Vårt arbete handlar bland annat om att skola kvinnor i politiskt ledarskap, tack vare detta har flera kvinnor tillträtt viktiga poster i civilsamhället. Kvinnorna har mer att säga till om nu och vågar ta plats. Nu är majoriteten av ordförande för föreningarna i distriktet kvinnor och  fler kvinnor jobbar inom kommunen och har beslutsfattande roller”, berättar Glendy. ”Förut vågade inte kvinnor stå upp för sig själva. Kvinnors roll var begränsad. Det var männen som bestämde och satt på alla maktpositioner i samhället”, berättar hon.

Glendy betonar vikten av att arbeta kollektivt för att nå fram till alla kvinnor i distriktet. ”Det finns fortfarande skepsis och motstånd till att kvinnor åtar sig viktiga samhällsroller. Vi har gått från dörr till dörr för att öka antalet kvinnliga deltagare. När vi blir fler kan vi göra skillnad” 

Glendy Cáceres Valdez, ordförande för kvinnoföreningen AMMA (Asocación de mujeres de Machaguay y Anexos), är 38 år och arbetar inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR (Programa de Desarrollo Rural) som stöds av Svalorna Latinamerika.

Text och foto: Leo Berggren-Lagercrantz, praktikant, Peru

Peru: Virusets effekter på landsbygden

jordbruk, Landsbygdsutveckling, Latinamerika, Peru, Programa de Desarrollo Rural | svalornauser | 11-05-2020

Peru kämpar liksom resten av världen mot Coronavirusets spridning. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder, som bland annat strikt karantän och total nedstängning av det peruanska samhället. Samtidigt ställs nu frågan om hur fattigare delar av landet ska klara sig genom krisen.

På landsbygden i regionen Castilla Media finns inga banker, inga större mataffärer eller välsorterade apotek. Det är glesbefolkat och människor är beroende av dagliga transporter till större städer. 

Det är ett svårt läge. Regeringens utegångsförbud innebär inställda bussar och därmed även utebliven export av viktiga varor”, säger Veronica Quenta Cuevas, koordinator på El Taller, Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation.

I byn Tipan med 500 invånare fortgår dagarna i stort sett som vanligt. Majoriteten är jordbrukare och sköter om sina odlingsfält och boskapsdjur från tidig morgon till sen kväll. Träden dignar av frukt och markerna är bördiga efter den långa regnperioden. 

Än så länge är de egna resurserna tillräckliga för befolkningen leva på. Regeringen har dessutom finansierat matkorgar med nödvändigheter som delas ut till fattiga familjer. Det har varit mycket uppskattat här. Socker, kaffe och ris är importvaror som är svårare att få tag på nu och som dessutom blivit dyrare”, säger borgmästaren Enrique Ninaja Cabrera. 

Det som oroar honom är snarare vad som händer om smittan sprider sig till byn 

Vi har många äldre som blir otroligt sårbara om det skulle hända. Vi har bara två sjuksköterskor, inga respiratorer eller lager av mediciner och någon konkret krisplan har vi inte än”, berättar han.  

Borgmästare Enrique Ninaja Cabrera uttrycker sin oro för vad som kan hända om smittan sprider sig till byn. Bild: Det lokala sjukhuset.
Vi har många äldre som blir otroligt sårbara om det skulle hända. Vi har bara två sjuksköterskor, inga respiratorer eller lager av mediciner och någon konkret krisplan har vi inte änBild: Laboratoriet på det lokala sjukhuset

Enrique Cabrera förklarar också att nyhetsflödet ser annorlunda ut på landsbygden där många saknar internet och tillgång till nationella dagstidningar. 

Det finns två Tv-kanaler, en från USA och en latinamerikansk. Jag är rädd att framförallt äldre i byn saknar kunskap om hur man skyddar sig mot viruset. Nu pratar vi om att börja med regionala radiosändningar om Corona.” 

Kommunen i Tipan arbetar hårt tillsammans med polis, sjukvård och koordinatorer inom PDR, programmet för landsbygdsutveckling, för att förbereda sig på bästa sätt.           

Som lantbrukare och peruaner kommer vi att klara det här, tillsammans!” avslutar Enrique. 

Text och foto: Hanna Holmqvist, praktikant i Peru 

Peru: 4 000 nya avokadoträd till byn Yato

jordbruk, Klimatförändringar, Landsbygdsutveckling, Miljö, Peru, Programa de Desarrollo Rural | svalornauser | 26-03-2019

Odlingsföreningen Senor de la Peña i byn Yato har varit ansluten till Svalorna Latinamerikas lantbruksutvecklingsprogram (PDR) sedan ett år tillbaka. Representanter för programmet utbildar föreningens medlemmar i hållbart jordbruk. Deras första projekt är en avokadoodling!

-Det här är en stor dag för oss. Som du ser är alla glada och hjälps åt med det tunga arbetet, säger Vilma Soto Vera, ordförande i odlingsföreningen i Yato.

Ordförande Vilma (till höger) tillsammans med två andra kvinnor i föreningen

Klockan är 05:30 och förflyttningen av 4 000 avokadoplantor pågår för fullt. Senor de la Peña består av 15 hushåll, vilka alla delar på dessa plantor. De har odlat plantorna i små påsar i ett odlingstält hos en av medlemmarna i föreningen. Nu är det dags att plantera de små träden i jorden. Alla hjälps åt att bära plantorna ner till vägen. Sedan fraktas de med lastbil till var och en av medlemmarnas odlingsmarker. Stämningen är god.

Efter lunch visar jordbruksingenjören Ricardo Manrique hur avokadoplantan planteras på bästa sätt och vilka andra grödor plantan trivs ihop med. Det ställs mycket frågor och medlemmarna är med och planterar den första plantan. Efter att plantorna är i jorden är nästa steg att installera ett tryckbevattnings system. Tryckbevattning är en teknik som leder vatten direkt till varje planta, vilket innebär mindre vattenanvändning än vid traditionell bevattning.

Om tre år kan den första avokadon skördas. Tanken är att föreningens avokados ska exporteras till bland annat USA och Europa.

Text och foto: Love Markensten

Peru: Att arbeta i förening

El Taller, Landsbygdsutveckling, PDR III, Peru, Programa de Desarrollo Rural | Utlandspraktikant | 29-06-2018

Det är viktigt att jobba i en fungerande organisation och det praktiska arbetet med avokadoodling, marsvinsuppfödning som Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer jobbar med i Peru sker i föreningar där de sociala och organisatoriska delarna är centrala. Det är ofta inom föreningarna som bildas som många får möjlighet att utveckla sina färdigheter genom ansvarsuppdrag som ordförande, sekreterare eller kassör.

Biodlarföreningen i Yacmes, Tipan har en workshop med PDRs fältteams antropolog Veronica Quenta om hur en organisation eller förening fungerar på bästa sätt.

Biodlarföreningen i Yacmes, Tipan har en workshop med PDRs fältteams antropolog Veronica Quenta om hur en organisation eller förening fungerar på bästa sätt.

Landsbyggdsutvecklingsprogrammets (PDR) fältteam består alltid av en person med ett större övergripande ansvar för den produktiva delen och en person med större ansvar för den sociala. När en grupp personer väljer att bilda en förening för att gå samman i en aktivitet får de inte bara stöd i det tekniska utan även i att organisera sig, stöd i att lösa eventuella konflikter som kan uppstå eller att reda ut oklarheter i de olika förtroendevalda personernas roller. Det är väldigt viktigt att allt detta fungerar bra för att kunna arbeta tillsammans.

PDRs fältteam är på besök i avokadodlarföreningen i Yatos växthus. De tittar på hur det går med odlingen men också hur föreningen fungerar och hur väl de olika medlemmar uppfyller sina funktioner. Veronica Quenta (PDR) går igenom anteckningar med Salvador Choque Bravo.

PDRs fältteam är på besök i avokadodlarföreningen i Yatos växthus. De tittar på hur det går med odlingen men också hur föreningen fungerar och hur väl de olika medlemmar uppfyller sina funktioner. Veronica Quenta (PDR) går igenom anteckningar med Salvador Choque Bravo.

”När det är pengar inblandade uppstår alltid konflikter, därför är det viktigt att alla utför sina uppgifter och att alla undantag nedtecknas.” Veronica Quenta antropolog i PDRs fältteam och specialist inom det sociala området i Tipan.

När en styrelse ska väljas håller alla medlemmar i föreningen ett möte men innan de beslutar om en styrelse diskuteras och klarläggs varje styrelseposts roll, därefter kan medlemmarna nominera varandra och rösta. Föreningarna för protokoll över möten och arbetsdagarna där närvaron alltid dokumenteras. Det är viktigt att alla som är medlemmar i föreningen deltar i aktiviteterna, tar del av informationen och samarbetar annars uppstår lätt konflikter. Ofta har varje förening tillsammans satt upp regler för vad som händer när någon uteblir från sina ansvarsområden så som att vattna i växthuset, delta på möten etc.

Bevatnningsschema avokadoodolarföreningen i Yato.

Bevattningsschema avokado-odlarföreningen i Yato.

På så vis kan arbetet fördelas lika och när föreningen sedan börjar få inkomster från försäljning av det de producerar eller ska dela upp växterna de drivit upp i växthuset kan de fördelas rättvist.

Text och bild: Agnes Lansrot

Peru: Marsvinsuppfödning i Castilla Media

Landsbygdsutveckling, PDR III, Peru, Programa de Desarrollo Rural | Utlandspraktikant | 21-06-2018

Milan Vazquez Huayna matar sina marsvin.

Milan Vazquez Huayna matar sina marsvin.

Vi går ned mot huset där marsvinen bor och när vi kommer in börjar Milan Vazquez Huayna ta fram mat att dela ut, hela huset fylls med glada marsvinsrop när de får syn på maten.

– Mitt mål är att nå 1 000 marsvin berättar Milan, först då är det verkligen lönsamt.

– Jag började delta i PDRs aktiviteter för flera år sedan, då hade jag fortfarande inget av detta. Jag gick på utbildningarna i marsvinsuppfödning och steg för steg började jag bygga upp det här. Jag tror att det är viktigt att först utbilda sig och ha kunskap för att sedan kunna investera i något.

IMG_4143

Milan har nu en helt egen byggnad till marsvinen som är väl ventilerad där han kan dela upp de minsta marsvinen från de större osv.  Det finns ingen marsvinsodlarförening i området, men Milan har deltagit i PDRs utbildningar och får numera främst stöd i form av teknisk assistens vilket alltid sker på individnivå. Tillsammans har Milan och Roberto, PDRs ingenjör i fält, tagit fram ett vattensystem där marsvinen kan dricka vatten från små munstycken. På så vis kan de dricka rent vatten när de vill.

Marsvinsuppfödare Milan Vazquez Huayna på sin marsvinsfarm.

Marsvinsuppfödare Milan Vazquez Huayna på sin marsvinsfarm.

I Castilla Media är det ovanligt att de yngre stannar kvar när de avslutat skolan, majoriteten av befolkningen är äldre då de yngre ofta flyttar in till städerna för att studera eller arbeta. Arbetsmöjligheterna är begränsade i området men Milan har bestämt sig för att bo kvar, skaffa familj och satsa på marsvinsuppfödningen utöver sina andra jordbruksaktiviteter.

– Det saknas utbildningsmöjligheter här i området. De unga som flyttar iväg för att studera kommer inte tillbaka. Om det fanns ett teknologiskt institut här skulle fler bli kvar i området, säger Milan.

Byggnaden som marsvinen bor i är väl ventilerad och marsvinen separeras utefter kön och ålder.

Byggnaden som marsvinen bor i är väl ventilerad och marsvinen separeras utefter kön och ålder.

– Jag tillhör inte någon förening istället deltar jag i PDRs aktiviteter som oberoende marsvinsuppfödare. Mina grannar har inte varit intresserade av att delta i PDRs arbete tidigare, men nu när de ser resultaten av mitt arbete börjar de bli intresserade.

Agnes Lansrot, programpraktikant, Peru

Stöd oss

Bli månadsgivare

Kontakt

Svalorna Latinamerika

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

© 2018 Svalorna Latinamerika