Category Archives: Miljö

Peru: Vad vore vi utan vatten?

Globalamålen, Klimatförändringar, Landsbygdsutveckling, Miljö, Peru | svalornauser | 23-10-2019

Invånarnas viktigaste vattentillgång i provinsen Castilla i Peru är ständigt utsatt för klimatförändringarna. Glaciären Coropuna har till ytan minskat med halva sin existens under loppet av 40 år, vilket är en faktor som ständigt oroar befolkningen i området.

Glaciären Coropuna är provinsens viktigaste källa till vatten.

Vattentillgångarna är redan åtstramade. Det vi nu kan försöka att göra är att dra ut på processen så gott det går, konstaterar Roberto Velarde Garcia, agronom och specialist inom Svalorna LA:s Landsbygdsutvecklingsprogram.

Under de senaste 40 åren har vattentillgången i området Castilla Media åtstramats till följd av varmare globala temperaturer. Glaciären Coropuna, som formar del av bergskedjan Anderna, är Perus tredje högsta berg men dess istäcke lyser alltmer med sin frånvaro. Glaciärerna i de peruanska Anderna utgör hela 71 procent av alla glaciärer i Sydamerika, därav är förebyggandet av den globala uppvärmningen av stor vikt för landets tillgångar. Glaciärens smältvatten är en viktig tillgång som ger upphov till både liv och levebröd i området, men utan vattnet hotas inte enbart jordbruken och tillgången till mat utan även samhällens totala existens.

Coropuna är ett tydligt exempel på där klimatförändringarna och den globala uppvärmningen slår extra hårt mot de mest utsatta, så som samhällen på landsbygden. Detta visar vilken skada globala problem kan orsaka på en lokal nivå. Mål nummer 6 som innefattar ”Rent vatten och sanitet” i Agenda 2030, fastställer att ”säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla”, en vision som ständigt är under hot för befolkningen i provinsen Castilla, Peru.

-Det finns en högre andel medvetenhet bland befolkningen i dagsläget gällande klimatförändringarna. Även om många fortfarande förnekar fenomenet så ser vi en positiv trend i och med att fler och fler tar sitt ansvar gällande att inte spendera eller oansvarigt förbruka mängder vatten, berättar Roberto.

Svalorna Latinamerika tillsammans med lokala samarbetsorganisationer i Peru arbetar ständigt med att aktivera de globala målen. Detta uppnås genom att upplysa invånarna om problematiken samt genom att öka kunskapen om hur man på bästa sätt kan anpassa sina levnadsförhållanden. Landsbygdsutvecklingsprogrammet ger invånarna möjlighet, trots omständigheterna, att få tillgång till viktig information och strategier gällande miljön och hur man på bästa sätt tar hand om den.

Jennifer Persson Nääf, praktikant, Peru

Peru: 4 000 nya avokadoträd till byn Yato

jordbruk, Klimatförändringar, Landsbygdsutveckling, Miljö, Peru, Programa de Desarrollo Rural | svalornauser | 26-03-2019

Odlingsföreningen Senor de la Peña i byn Yato har varit ansluten till Svalorna Latinamerikas lantbruksutvecklingsprogram (PDR) sedan ett år tillbaka. Representanter för programmet utbildar föreningens medlemmar i hållbart jordbruk. Deras första projekt är en avokadoodling!

-Det här är en stor dag för oss. Som du ser är alla glada och hjälps åt med det tunga arbetet, säger Vilma Soto Vera, ordförande i odlingsföreningen i Yato.

Ordförande Vilma (till höger) tillsammans med två andra kvinnor i föreningen

Klockan är 05:30 och förflyttningen av 4 000 avokadoplantor pågår för fullt. Senor de la Peña består av 15 hushåll, vilka alla delar på dessa plantor. De har odlat plantorna i små påsar i ett odlingstält hos en av medlemmarna i föreningen. Nu är det dags att plantera de små träden i jorden. Alla hjälps åt att bära plantorna ner till vägen. Sedan fraktas de med lastbil till var och en av medlemmarnas odlingsmarker. Stämningen är god.

Efter lunch visar jordbruksingenjören Ricardo Manrique hur avokadoplantan planteras på bästa sätt och vilka andra grödor plantan trivs ihop med. Det ställs mycket frågor och medlemmarna är med och planterar den första plantan. Efter att plantorna är i jorden är nästa steg att installera ett tryckbevattnings system. Tryckbevattning är en teknik som leder vatten direkt till varje planta, vilket innebär mindre vattenanvändning än vid traditionell bevattning.

Om tre år kan den första avokadon skördas. Tanken är att föreningens avokados ska exporteras till bland annat USA och Europa.

Text och foto: Love Markensten

Bolivia: Framåt för kvinnors rättigheter!

Bolivia, El Alto, Globalamålen, jämställdhet, Maskuliniteter, Miljö, Red Ada | svalornauser | 04-03-2019

På Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Red Ada i La Paz är förberedelserna inför internationella kvinnodagen i full gång. I år ska en parad för kvinnors rättigheter anordnas och hela 350 personer beräknas delta i tåget!

Red Ada anordnar paraden tillsammans med ett av de projekt som organisationen stödjer, skolan Unidad Educativa Simón Bolívar i La Paz. Både elever, familjemedlemmar, lärare och representanter från Red Ada kommer vara en del av tåget.

Det fredliga och informativa demonstrationståget ska paradera under två timmar i skolans närområde. Paraden syftar till att öka kunskapen om kvinnors rättigheter samt att informera om vikten av hela samhällets delaktighet i avskaffandet av könsrelaterat våld. Eleverna kommer hålla i plakat som de själva har dekorerat. Tanken är att de ska återanvända material och klistra ihop till färgglada plakat, för att lära sig mer om hur återvinning kan appliceras i vardagen.

Under dagen kommer många av de globala målen i Agenda 2030 belysas men framför allt mål fem, som framhäver vikten av ett jämställt samhälle.

”För att stoppa könsbaserat våld måste hela samhället delta i arbetet – tillsammans är vi starkare”. Ett citat från Red Adas informationstal till barnen på skolan.

Här får eleverna på skolan information om paraden av Red Adas socialarbetare, som även arbetar med stödgrupper på skolan för att förebygga könsbaserat våld.

Text och foto: Linnea Petré, praktikant, Bolivia

I Peru käkar dom marsvin.

Ekologiskt, Klimatförändringar, Landsbygdsutveckling, Miljö, Peru | svalornauser | 14-01-2019

På marknaden i Castilla Media vill våra samarbetspartners sprida information och samla pengar till den lyckade satsningen på marsvinsuppfödning som minskat kvinnors beroendeställning.

Yulie Huayna och Miguelina Apancho

Egentligen är marsvin, eller Cuy som det heter, en specialitet i hela Anderna, om än särskilt i Peru. Den kräver nästan ingen plats och äter nästan vad som helst. De serveras hela med huvud och fötter, så turister blir ofta förvånade när tallriken kommer in. Många säger att de smakar ungefär som stekt kyckling. För utlänningar kan det verka bisarrt men det är en traditionsenlig och helt vanlig mat för lokalbefolkningen.

Yulie Huayna och Miguelina Apancho från föreningen ” Asociación Pecuaria Virgen de Machaguay” har åkt till marknaden för att berätta om uppfödningen och landsbygdsutvecklingsprogrammet. Det är ett projekt som pågått sedan 2012 med fokus på landsbygdsutveckling och kvinnor- och barns rättigheter.

Kvinnor är i majoritet på landsbygden, då det är främst män som migrerar till de närliggande städerna för att leta arbete. De lever oftast av små jordbruk under mycket knappa förhållanden. Dessutom har kvinnor en mycket lägre inkomst än män vilket gör att kvinnor hamnar i beroendeställning. Marsvinsuppfödningen är därför ett sätt att bryta trenden och skapa bättre försörjningsmöjligheter för kvinnorna på landsbygden.

Text: Maja Magnusson och Sara Erlandsson, praktikant Peru

 

 

 

Peru: vi måste göra något nu!

jordbruk, Klimatförändringar, Landsbygdsutveckling, Miljö, PDR III, Peru | Utlandspraktikant | 27-12-2017

Glaciären Coropuna smälter och riskerar att lämna hushåll i Castilla Media utan det vatten de behöver till jordbruk, djur och hem. Den globala uppvärmningen det främsta problemet, nu står invånarna inför frågan; hur ska vi leva i dessa nya förhållanden?

I byarna Pampacolca och Viraco hölls den 16 november stormöten där både auktoriteter och befolkningen var inbjudna att informera sig och diskutera fram åtgärder tillsammans. Två forskare och föreläsare från INAIGEM, forskningsinstitutet kring vulkaner och deras naturområden i Peru, inledde mötet:
– Det som våra mor- och farföräldrar vittnar om är sant, på femtio år har Coropuna smält till nästan hälften av ismassan. Det är farligt!, säger forskaren Víctor Bustinza och får gehör från flera i publiken.

Coropuna

Vattnet från Coropuna gör dalgången grön medan områdena ovanför bara blir torrare och torrare. Foto: Laura Juarez

Víctor ser flera orsaker till detta eftersom bergskedjan Anderna är extra utsatt för klimatförändringar, men framförallt informerar han om hur man kan använda vattnet som finns mycket effektivare än vad man gör idag. Med hjälp av landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR använder redan många av deltagarna i Castilla Media nya bevattningsmetoder, men fler behöver ta till sig de här nya teknikerna för att spara på vattnet. Att boskapen betar längs glaciärens flanker är också ett problem eftersom växtligheten sakta försvinner.

– Men vi kan hjälpa naturen! Låt er inspireras av folket som levde vid Machu Picchu, säger Víctor, de planterade tillbaka den naturliga floran i bergen för att hjälpa jorden att filtrera vattnet och minska erosionen.

Mötet avslutas i en öppen diskussion med hela publiken. Många engagerade invånare instämmer i att det är bråttom och detta borde vara en fråga för hela regionen Arequipa. En stor del av maten som säljs där produceras i områden som försörjer sig på Coropunas vatten.

Luis

– Vi måste göra våra röster hörda, detta är en gemensam kamp för vattnet!, säger José Vera, politiker i distriktet Viraco. Foto: Laura Juarez

 

Laura Juarez Sandkvist, programpraktikant, Peru

Stöd oss

Bli månadsgivare

Kontakt

Svalorna Latinamerika

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

© 2018 Svalorna Latinamerika