Bolivia, Coronaviruset, Globalamålen, Klimatförändringar, Kvinnors Rättigheter, Miljö, Nicaragua, Personporträtt, Peru, Programa de Desarrollo Rural, Sexuella och reproduktiva rättigheter, Sverige, Utvecklingsarbete | svalornauser | 17-06-2020
Under sommaren har kanske många av er lite extra tid över för läsning. Då passar den senaste utgåvan av Svalbladet utmärkt! Klicka på länken här för att läsa online.
Vi på Svalorna Latinamerika önskar er alla en riktigt bra sommar!
Arequipa, Ekologiskt, Globalamålen, Hälsa, jordbruk, Klimatförändringar, Landsbygdsutveckling, Latinamerika, Miljö, Peru, självförsörjning | svalornauser | 11-06-2020
Under 2019 införde Peru ett nytt etikettsystem som gör det obligatoriskt för matproducenter att förse livsmedel med varningsetiketter om de överskrider gränserna för vad världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar som ett dagligt intag av exempelvis socker, salt eller mättat fett. Målet har varit att öka matsäkerheten och förbättra den generella folkhälsan.
Systemet har hyllats av flertalet internationella experter i hälsofrågor för dess positiva effekter, men nu höjs även röster om att initiativet inte är tillräckligt. Att den strängare lagstiftningen kring livsmedelsmärkning och det nya etikettsystemet visserligen bidragit till en ökning av konsumenternas kunskap kring hälsosamma matvanor men för att på riktigt få bukt med den bristande matsäkerheten krävs mer omfattande förändringar av matkonsumtion i landet.
Matsäkerhet och hälsosamma kostvanor är inte bara ett problem gällande konsumentinformation, utan även tätt kopplat till social ojämlikhet och ekonomiska samhällsklyftor. Det finns flera studier som visar på en hög korrelation mellan låga utbildningsnivåer och låga inkomstnivåer och en hög konsumtionsnivå av ohälsosamma livsmedel.
Giovanna Sarmiento, sociolog och koordinator för vårt landsbygdsutvecklingsprogram förklarar:
– Befolkningen behöver visserligen tydlig och enkel information som gör det lättare att välja hälsosamma produkter och livsmedel. Men dessa produkter är oftast dyrare vilket inte gör dem tillgängliga för alla, säger hon.
Det som på riktigt skulle öka matsäkerheten i Peru är att minska fattigdomen på landsbygden där även undernäringen och hungern är som mest utbredd.
– Lokalt producerad mat är ofta bättre både ur näringssynpunkt och ur ett flertal andra sociala och ekonomiska aspekter eftersom det ökar inkomsterna för de fattigaste grupperna i samhället. Ute i fält arbetar vi därför mycket med att hjälpa lokala jordbrukare att utveckla ekologisk odling av lokala frukter och grönsaker vilket bidrar till ett hälsosammare kostintag och till ökade inkomster för de som producerar den, säger Giovanna.
Coronapandemin har haft en starkt negativ påverkan på landets ekonomi och slagit hårt mot en stor del av befolkningen. Både i städer och på landsbygden har stora grupper fått det svårare att försörja sig.
Våra samarbetsorganisationer stödjer jordbrukare i regionen genom att utveckla nya, effektivare odlingsmetoder som är både mer ekonomiskt och ekologiskt hållbara. Denna utveckling av jordbruket är nödvändig då tillgången till säker, hälsosam och lokalt producerad mat nu är viktigare än någonsin.
– Befolkningen behöver visserligen tydlig och enkel information som gör det lättare att välja hälsosamma produkter och livsmedel. Men dessa produkter är oftast dyrare vilket inte gör dem tillgängliga för alla, säger hon.
Text: Leo Berggren-Lagercrantz, praktikant i Peru
Foto: Jennifer Persson Nääf & Tilda Segerberg
Landsbygdsutveckling, marsvin, Miljö, PDR III | svalornauser | 05-02-2020
‒ Jag tror att det är viktigt att få möjligheten att se med egna ögon hur vi kan förbättra oss, det gör det mer verkligt och uppnåeligt. Jag tror att det är jätteviktigt att komma ut från byn, se, lära sig och sedan ta med sig de lärdomarna hem, säger Nemesis Pachao Huamani.
Han är 46 år, äger en marsvinfarm i Machaguay och är ordförande för en lokal jordbruksorganisation i byn Machaguay. Som utbildad promotor av landsbygdsutvecklings programmet PDR har han i uppgift att föra vidare den utbildning och kunskap han får till sin organisation och distrikt. Inom ramen för promotorer händer det att de får åka på studiebesök och detta är andra gången Nemesis åker på ett sådant.
‒ Jag tycker att det är väldigt givande att få åka till nya ställen för att lära mig om hur jag kan förbättra min egen verksamhet, men även min by överlag. I Machaguay har vi land, vi har djur och vi har föda åt dem, men vi vet inte hur vi ska bära oss åt för att effektivisera vårt arbete.
Han är nöjd med dagens besök och vad han har fått lära sig.
‒ Tack vare
Text och foto: Martina Lindberg, praktikant Peru.
Landsbygdsutveckling, Latinamerika, Miljö, Peru, självförsörjning | svalornauser | 08-11-2019
Hur kan man öka sin självförsörjning på ett hållbart sätt? Genom förbättrad kunskap inom avokado- och biodling, samt via alltmer effektfulla och hållbara metoder för djuruppfödning kan både privatpersoner och marknad gå med vinst utan att lämna globala fotspår efter sig.
I dagarna fick 20 promotorer (mentorer för landsbygdsutvecklingsprogrammets målgrupper) från distrikten Viraco och Machaguay via Landsbygdsutvecklingsprogrammet möjligheten att besöka andra distrikt i regionen Arequipa, genom ett arrangerat tre-dagars studiebesök.
– Studiebesöken äger rum årligen, men vi försöker alltid att hitta nya ställen och platser att besöka för att hela tiden stimulera till nya intryck, säger Claudia Torres Ojeda, socialspecialist inom landsbygdsutvecklingsprogrammet.
Detta år besökte programmet bland annat distrikten Majes, Moquegua och Arequipa där deltagarna fick besöka en biodling, gris- och marsvinsfarm och fruktodlingar. De tre ledorden för studiebesöken är att deltagarna ska kunna Replicar (ta efter), Implementar (implementera) och sedan Avanzar (avancera) på eget håll i sina hemmahörande distrikt inom de berörda områdena.
– Hela 80% av våra promotorer är nya i sin roll och gör därav sina första studiebesök. De som redan har varit med ett tag ser vi som en möjlighet till att dela med oss av än mer fördjupad kunskap och trygghet i sin roll som promotor, berättar Giovanna Sarmiento, koordinator för landsbygdsutvecklingsprogrammet.
Under de tre dagarna fick promotorerna tips på metoder för att på bästa sätt kunna bevattna sina avokadoträd och därmed spara vatten, vilken typ av föda man bör ge marsvinen för att de ska växa till sig samt hur man effektiviserar en självförsörjande ekonomisk tillväxt genom att tänka långsiktigt och hållbart. Allt detta för att skapa nya visioner hos deltagarna och öka deras säljtillfällen.
Jennifer Persson Nääf, praktikant, Peru
Återvinning, Landsbygdsutveckling, Miljö, Peru | svalornauser | 25-10-2019
Ungefär hälften av allt avfall i Peru disponeras inte på ett korrekt sätt utan hamnar i naturen, på städernas gator och på undermåliga dumpningsplatser. Svalorna Latinamerika arbetar för att befolkningen i distriktet Castilla Media ska lära sig om hur de kan ta hand om miljön.
– Vi lär oss att vi ska återanvända saker, säger Maria, elev på skolan i byn Piscopampa i Peru.
Full aktivitet råder på skolgården till den lilla skolan i Piscopampa. Här går en handfull barn i åldrarna 3-11 år och aktiviteten för dagen går ut på att lära sig om återanvändning för att minska nedskräpningen i naturen. Återvunna däck målas i klara färger, och barnen har sedan tidigare skapat rabatter av återvunna pet-flaskor i formen av en Minion, ett hus och en fjäril.
– Detta är en av flera aktiviteter som vi har gjort. Tidigare har vi bland annat gått runt i byn och tittat på skräpet för att reflektera över det, och barnen har även fått städa på torget, säger läraren Silvia Taco.
Hon berättar vidare att det är viktigt att jobba med dessa frågor med just barnen eftersom de vuxna redan är formade att agera på ett visst sätt.
– Men vi arbetar också med föräldragrupper, och kan på så vis påverka några vuxna i barnens omgivning. För även om de lär sig en viss sak i skolan tar de också efter andra vuxna i sin närhet, säger hon.
Några barn har precis blandat till en ljusbrun nyans, trots att målet var att få till en lila. Men inte gör det något – brunt är ju också en färg! Som dessutom passar perfekt till rabatten i form av en sko.
Fotnot: Maria heter egentligen något annat.
Text och bild: Tilda Segerberg, praktikant, Peru
© 2018 Svalorna Latinamerika