Category Archives: Latinamerika

Peru: Kan vi kanske få upp ögonen för den lokala maten nu?

Arequipa, Ekologiskt, Globalamålen, Hälsa, jordbruk, Klimatförändringar, Landsbygdsutveckling, Latinamerika, Miljö, Peru, självförsörjning | svalornauser | 11-06-2020

Under 2019 införde Peru ett nytt etikettsystem som gör det obligatoriskt för matproducenter att förse livsmedel med varningsetiketter om de överskrider gränserna för vad världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar som ett dagligt intag av exempelvis socker, salt eller mättat fett. Målet har varit att öka matsäkerheten och förbättra den generella folkhälsan.

Systemet har hyllats av flertalet internationella experter i hälsofrågor för dess positiva effekter, men nu höjs även röster om att initiativet inte är tillräckligt. Att den strängare lagstiftningen kring livsmedelsmärkning och det nya etikettsystemet visserligen bidragit till en ökning av konsumenternas kunskap kring hälsosamma matvanor men för att på riktigt få bukt med den bristande matsäkerheten krävs mer omfattande förändringar av matkonsumtion i landet.

Lokalt producerade grödor på en marknad i Castilla Media. Lokala grödor är ofta bättre för konsumenterna ur en näringssynpunkt likväl som ur ett ekonomiskt- och hållbarhetsperspektiv

Matsäkerhet och hälsosamma kostvanor är inte bara ett problem gällande konsumentinformation, utan även tätt kopplat till social ojämlikhet och ekonomiska samhällsklyftor. Det finns flera studier som visar på en hög korrelation mellan låga utbildningsnivåer och låga inkomstnivåer och en hög konsumtionsnivå av ohälsosamma livsmedel.

Giovanna Sarmiento, sociolog och koordinator för vårt landsbygdsutvecklingsprogram förklarar:

– Befolkningen behöver visserligen tydlig och enkel information som gör det lättare att välja hälsosamma produkter och livsmedel. Men dessa produkter är oftast dyrare vilket inte gör dem tillgängliga för alla, säger hon.

Det som på riktigt skulle öka matsäkerheten i Peru är att minska fattigdomen på landsbygden där även undernäringen och hungern är som mest utbredd.

– Lokalt producerad mat är ofta bättre både ur näringssynpunkt och ur ett flertal andra sociala och ekonomiska aspekter eftersom det ökar inkomsterna för de fattigaste grupperna i samhället. Ute i fält arbetar vi därför mycket med att hjälpa lokala jordbrukare att utveckla ekologisk odling av lokala frukter och grönsaker vilket bidrar till ett hälsosammare kostintag och till ökade inkomster för de som producerar den, säger Giovanna.

Den latinamerikanska efterätten, mazamorra, serveras på en marknad i Castilla Media, Peru

Coronapandemin har haft en starkt negativ påverkan på landets ekonomi och slagit hårt mot en stor del av befolkningen. Både i städer och på landsbygden har stora grupper fått det svårare att försörja sig.

Våra samarbetsorganisationer stödjer jordbrukare i regionen genom att utveckla nya, effektivare odlingsmetoder som är både mer ekonomiskt och ekologiskt hållbara. Denna utveckling av jordbruket är nödvändig då tillgången till säker, hälsosam och lokalt producerad mat nu är viktigare än någonsin.

– Befolkningen behöver visserligen tydlig och enkel information som gör det lättare att välja hälsosamma produkter och livsmedel. Men dessa produkter är oftast dyrare vilket inte gör dem tillgängliga för alla, säger hon.

Text: Leo Berggren-Lagercrantz, praktikant i Peru

Foto: Jennifer Persson Nääf & Tilda Segerberg

Vår nya ordförande har ordet!

Latinamerika, Sverige | svalornauser | 02-06-2020

Under 2019 firade vi 60 fantastiska år av insatser för att främja mänskliga rättigheter och demokrati i Latinamerika. Nu, en bit in på det nya året och det nya decenniet, kan vi konstatera att världen befinner sig i ett exceptionellt läge. Det är lätt att känna att livet på många sätt har satts på paus. Att framtiden känns oviss, men det går inte nog att betona hur viktigt det är att fortsätta vårt arbete för mänskliga rättigheter.

I Latinamerika, där hösten på många håll präglades av sociala och politiska oroligheter, prövas befolkningen nu ytterligare i sviterna av coronapandemin. I konflikt- och krissituationer ökar våld, sexuellt våld och ojämlikhet. De grupper som redan lever i utsatthet drabbas ofta extra hårt, särskilt utsatta är kvinnor och barn. 

I våra program i Bolivia, Nicaragua och Peru är det just kvinnor och barns rättigheter som står i centrum. Vi fortsätter arbeta för att motverka könsbaserat våld, barnsexhandel och för att bygga kapacitet hos våra målgrupper att utkräva sina rättigheter. Stödet från er medlemmar är en grundpelare för möjligheten att fortsätta detta arbete. Med gemensamma krafter och målmedvetenhet vi har möjligheten att skapa positiv förändring.

Det är en spännande tid att ta över som ordförande. Tack för förtroendet. Jag är säker på att vi, trots de utmaningar vi står inför, tillsammans kommer kunna fortsätta bidra till en hållbar och inkluderande utveckling.

Caroline Björkdahl, styrelseordförande, Svalorna Latinamerika

Peru: Kreativ kamp för rättvisa

Arequipa, Globalamålen, HBTQIA+, Landsbygdsutveckling, Latinamerika, Personporträtt, Utvecklingsarbete | svalornauser | 01-06-2020

Robert Alvarado är aktivist, kreatör och migrant. För ett år sedan flydde han från Venezuela till Peru där han nu jobbar med dans och teater i statsfinansierade projekt. Han engagerar sig dessutom ideellt i kampen för migranters rättigheter och brinner för att skapa fler sammanhang för venezolaner och peruaner att mötas. 

Främlingsfientlighet är ett stort problem i Peru. Hos båda etnicitetsgrupperna finns en rädsla för det som är annorlunda och nytt, berättar Robert. 

För att minska klyftan och förbättra den mentala hälsan hos migranter, vill han se fler och bättre kreativa mötesplatser i staden Arequipa där han bor.  

Jag har anordnat gratis biovisningar och satt upp teaterpjäser på teman som identitet och flykt. Kultur kan verkligen vara ett hjälpmedel för att bekämpa utanförskap.

I Roberts sociala arbete driver han små och stora projekt med målet ”verklig integration”. Det kan omfatta mycket, men bland annat att föreläsa på hjälporganisationer, undervisa i venezolansk dans för barn eller hålla i samtalsgrupper.  

Ett av mina uppdrag är att organisera migranter som också är HBTQI-personer. Vi brukar samlas och diskutera hur vi kan göra livet lättare för oss och andra i samma livssituation

Han önskar att fler biståndsorganisationer kunde engagera sig och inkludera migration i sitt arbete. 

Frågor om migration inom människorättsorganisationer borde vara mer aktuella än någonsin, konstaterar Robert. 

Text och foto: Hanna Holmqvist, praktikant i Peru 

Personporträtt: Hon vill öka antalet kvinnor i maktpositioner

Kvinnors Rättigheter, Landsbygdsutveckling, Latinamerika, Personporträtt, Peru, Programa de Desarrollo Rural | svalornauser | 27-05-2020

Efter att Glendy Cáceres Valdez bott i Lima och arbetat med jämställdhetsfrågor i flera år återvände hon till hemstaden och började engagera sig inom Svalorna Latinamerikas landsbygdsprogram.

På landsbygden i Peru finns få möjligheter för kvinnor att vara med och bestämma, såväl inom familjen som på samhällsnivå. Dessutom har kvinnor en mycket lägre inkomst än män vilket gör att de ofta hamnar i beroendeställning. 

 ”Vårt arbete handlar bland annat om att skola kvinnor i politiskt ledarskap, tack vare detta har flera kvinnor tillträtt viktiga poster i civilsamhället. Kvinnorna har mer att säga till om nu och vågar ta plats. Nu är majoriteten av ordförande för föreningarna i distriktet kvinnor och  fler kvinnor jobbar inom kommunen och har beslutsfattande roller”, berättar Glendy. ”Förut vågade inte kvinnor stå upp för sig själva. Kvinnors roll var begränsad. Det var männen som bestämde och satt på alla maktpositioner i samhället”, berättar hon.

Glendy betonar vikten av att arbeta kollektivt för att nå fram till alla kvinnor i distriktet. ”Det finns fortfarande skepsis och motstånd till att kvinnor åtar sig viktiga samhällsroller. Vi har gått från dörr till dörr för att öka antalet kvinnliga deltagare. När vi blir fler kan vi göra skillnad” 

Glendy Cáceres Valdez, ordförande för kvinnoföreningen AMMA (Asocación de mujeres de Machaguay y Anexos), är 38 år och arbetar inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR (Programa de Desarrollo Rural) som stöds av Svalorna Latinamerika.

Text och foto: Leo Berggren-Lagercrantz, praktikant, Peru

Peru: Virusets effekter på landsbygden

jordbruk, Landsbygdsutveckling, Latinamerika, Peru, Programa de Desarrollo Rural | svalornauser | 11-05-2020

Peru kämpar liksom resten av världen mot Coronavirusets spridning. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder, som bland annat strikt karantän och total nedstängning av det peruanska samhället. Samtidigt ställs nu frågan om hur fattigare delar av landet ska klara sig genom krisen.

På landsbygden i regionen Castilla Media finns inga banker, inga större mataffärer eller välsorterade apotek. Det är glesbefolkat och människor är beroende av dagliga transporter till större städer. 

Det är ett svårt läge. Regeringens utegångsförbud innebär inställda bussar och därmed även utebliven export av viktiga varor”, säger Veronica Quenta Cuevas, koordinator på El Taller, Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation.

I byn Tipan med 500 invånare fortgår dagarna i stort sett som vanligt. Majoriteten är jordbrukare och sköter om sina odlingsfält och boskapsdjur från tidig morgon till sen kväll. Träden dignar av frukt och markerna är bördiga efter den långa regnperioden. 

Än så länge är de egna resurserna tillräckliga för befolkningen leva på. Regeringen har dessutom finansierat matkorgar med nödvändigheter som delas ut till fattiga familjer. Det har varit mycket uppskattat här. Socker, kaffe och ris är importvaror som är svårare att få tag på nu och som dessutom blivit dyrare”, säger borgmästaren Enrique Ninaja Cabrera. 

Det som oroar honom är snarare vad som händer om smittan sprider sig till byn 

Vi har många äldre som blir otroligt sårbara om det skulle hända. Vi har bara två sjuksköterskor, inga respiratorer eller lager av mediciner och någon konkret krisplan har vi inte än”, berättar han.  

Borgmästare Enrique Ninaja Cabrera uttrycker sin oro för vad som kan hända om smittan sprider sig till byn. Bild: Det lokala sjukhuset.
Vi har många äldre som blir otroligt sårbara om det skulle hända. Vi har bara två sjuksköterskor, inga respiratorer eller lager av mediciner och någon konkret krisplan har vi inte änBild: Laboratoriet på det lokala sjukhuset

Enrique Cabrera förklarar också att nyhetsflödet ser annorlunda ut på landsbygden där många saknar internet och tillgång till nationella dagstidningar. 

Det finns två Tv-kanaler, en från USA och en latinamerikansk. Jag är rädd att framförallt äldre i byn saknar kunskap om hur man skyddar sig mot viruset. Nu pratar vi om att börja med regionala radiosändningar om Corona.” 

Kommunen i Tipan arbetar hårt tillsammans med polis, sjukvård och koordinatorer inom PDR, programmet för landsbygdsutveckling, för att förbereda sig på bästa sätt.           

Som lantbrukare och peruaner kommer vi att klara det här, tillsammans!” avslutar Enrique. 

Text och foto: Hanna Holmqvist, praktikant i Peru 

Stöd oss

Bli månadsgivare

Kontakt

Svalorna Latinamerika

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

© 2018 Svalorna Latinamerika