Category Archives: Kvinnors Rättigheter

Läs det senaste Svalbladet!

Bolivia, Coronaviruset, Globalamålen, Klimatförändringar, Kvinnors Rättigheter, Miljö, Nicaragua, Personporträtt, Peru, Programa de Desarrollo Rural, Sexuella och reproduktiva rättigheter, Sverige, Utvecklingsarbete | svalornauser | 17-06-2020

Under sommaren har kanske många av er lite extra tid över för läsning. Då passar den senaste utgåvan av Svalbladet utmärkt! Klicka på länken här för att läsa online.

Vi på Svalorna Latinamerika önskar er alla en riktigt bra sommar!

Personporträtt: Hon vill öka antalet kvinnor i maktpositioner

Kvinnors Rättigheter, Landsbygdsutveckling, Latinamerika, Personporträtt, Peru, Programa de Desarrollo Rural | svalornauser | 27-05-2020

Efter att Glendy Cáceres Valdez bott i Lima och arbetat med jämställdhetsfrågor i flera år återvände hon till hemstaden och började engagera sig inom Svalorna Latinamerikas landsbygdsprogram.

På landsbygden i Peru finns få möjligheter för kvinnor att vara med och bestämma, såväl inom familjen som på samhällsnivå. Dessutom har kvinnor en mycket lägre inkomst än män vilket gör att de ofta hamnar i beroendeställning. 

 ”Vårt arbete handlar bland annat om att skola kvinnor i politiskt ledarskap, tack vare detta har flera kvinnor tillträtt viktiga poster i civilsamhället. Kvinnorna har mer att säga till om nu och vågar ta plats. Nu är majoriteten av ordförande för föreningarna i distriktet kvinnor och  fler kvinnor jobbar inom kommunen och har beslutsfattande roller”, berättar Glendy. ”Förut vågade inte kvinnor stå upp för sig själva. Kvinnors roll var begränsad. Det var männen som bestämde och satt på alla maktpositioner i samhället”, berättar hon.

Glendy betonar vikten av att arbeta kollektivt för att nå fram till alla kvinnor i distriktet. ”Det finns fortfarande skepsis och motstånd till att kvinnor åtar sig viktiga samhällsroller. Vi har gått från dörr till dörr för att öka antalet kvinnliga deltagare. När vi blir fler kan vi göra skillnad” 

Glendy Cáceres Valdez, ordförande för kvinnoföreningen AMMA (Asocación de mujeres de Machaguay y Anexos), är 38 år och arbetar inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR (Programa de Desarrollo Rural) som stöds av Svalorna Latinamerika.

Text och foto: Leo Berggren-Lagercrantz, praktikant, Peru

Det är en flicka! – barn som får barn

Kvinnors Rättigheter | svalornauser | 15-05-2020

Inför mors dag den 31 maj 2020 vill vi uppmärksamma alla de unga flickor som mot sin vilja får barn runt om i världen. Därför driver Svalorna Latinamerika nu kampanjen Det är en flicka! för att uppmärksamma problematiken kring tonårsgraviditeter och rätten för en flicka att inte bli mamma. Vi gör detta genom att anspela på konceptet Baby shower, där det blivande mödraskapet ska firas. Men för många är inte mödraskapet något önskvärt eller positivt. 

Ungdomar i i El Alto på en workshop i sexualkunskap och sexuella rättigheter

Tonårsgraviditeter skapar spiraler av fattigdom

Konsekvenserna av att bli gravid i tidig ålder kan vara ödesdigra. Flickorna förlorar ofta möjligheten till utbildning och tvingas tidigt in i försörjningsansvar. Det är en ond spiral där flickor i högre utsträckning har lägre utbildningsnivåer, mindre kvalificerade jobb, lägre lön och i högre utsträckning lever i fattigdom.

I Peru, Bolivia och Nicaragua där Svalorna Latinamerika är verksamma är problemen med tonårsgraviditeter stora.  Framförallt är det flickor från marginaliserade grupper på landsbygden som redan lever i fattigdom som drabbas värst. Ofta saknar dessa flickor valmöjligheter och har inte haft tillgång till vare sig information om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter eller preventivmedel. Inte sällan är våld och övergrepp med i bilden.

Med livet som insats

Komplikationer till följ av graviditet och förlossning är globalt den vanligaste dödsorsaken bland flickor i åldern 15-19 år. Dessutom dör tiotusentals kvinnor varje år i osäkra aborter. I stort sett alla dödsfall skulle kunna undvikas om det fanns tillräcklig tillgång till preventivmedel och kunskap om dessa, säkra aborter och rätt vård. 

I Latinamerika är abortlagstiftningen i de flesta länder mycket sträng. I bland annat Nicaragua, där Svalorna Latinamerika är verksamma, är abort totalt förbjudet. I de två andra verksamhetsländerna Peru och Bolivia är abort förbjudet med några få undantag. Det finns ett stort motstånd mot att lätta på lagstiftningen kring abort i Latinamerika. Men att aborter är olagliga innebär inte att de inte utförs. De utförs istället genom osäkra metoder som riskerar flickors och kvinnors hälsa och liv.

Att förbjuda abort leder inte heller till färre aborter. I Sverige utförs ca 19 aborter per 1 000 kvinnor i åldern 15–44 år vilket kan jämföras med 48 aborter per 1000 kvinnor i Sydamerika. Sedan den fria aborten infördes 1975 har tonårsgraviditeterna i Sverige minskat drastiskt och är idag nere på 3,3 per 1000 födslar.

Det minskade antalet tonårsgraviditeter i Sverige och jämförbara länder beror inte enbart på abortlagstiftningen. Det handlar i hög utsträckning om tillgång till preventivmedel och sexualkunskap. 1970 öppnade den första ungdomsmottagningen i Sverige och under 70-talet fick vanliga affärer sälja kondomer, preventivmedel blev i allmänhet enklare och billigare att få tag på. Innan 70-talet hade Sverige en lika hög andel tonårsgraviditeter som dagens Latinamerika

Svalorna Latinamerikas arbete och Agenda 2030

Undervisning och vård måste finnas tillgängligt från tidig ålder. Svalorna Latinamerika arbetar genomgripande med Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och mot könsbaserat våld i samtliga program.

Genom att stärka ungdomars och kvinnors kunskaper om SRHR stärks också deras mänskliga och demokratiska rättigheter. Detta är ett av de sätt som vi arbetar med för att på ett långsiktigt sätt ge stöd till permanent förändring och fattigdomsbekämpning i Latinamerika. 

Svalorna Latinamerika bidrar i arbetet för att nå de globala målen för hållbar utveckling. Arbetet med SRHR knyter an till flera mål, till exempel mål 5 jämställdhet, och då specifikt till delmål 5.6 Allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Tonårsgraviditeter är starkt sammankopplade med fattigdom och utsatthet, och fungerar ofta som en mekanism för att överföra dessa omständigheter, då det hindrar tonårsflickor från att utbilda sig och jobba. Då utbildning ofta blir lidande till följd av tonårsgraviditeter är det viktigt att arbeta med frågan för att kunna uppnå mål 4 god utbildning för alla. Arbetet bidrar övergripande med att nå mål 1 Ingen fattigdom, och då fattigdom inte enbart handlar om bristen på ekonomiska resurser utan också om flera andra dimensioner såsom möjligheten att bestämma över sitt eget liv, att ha tillgång till utbildning och säkerhet är det viktigt att arbeta med frågan genom ett holistiskt angreppssätt, vilket är det Svalorna Latinamerika gör genom sina program. 

Bolivia

Bolivia har en hög andel tonårsgraviditeter, 70 födslar per 1000 kvinnor mellan 15 och 19 år, vilket jämfört med sina andinska grannar är en hög siffra och tonårsfödslar är vanliga bland kvinnor på landsbygden. Att dessa siffror är så höga i Bolivia tros bero på den låga användningen av preventivmedel eller andra antikonceptiva metoder . De flesta tonårsmammor föder sitt första barn endast 16 månader efter sin sexdebut. Att flickor i så låg utsträckning skyddar sig mot graviditet kan härledas till de stigmatiserande normer som finns kring kvinnor och sex i Bolivia; en tidigare studie* bland gravida tonårstjejer i El Alto visade till exempel att en majoritet av tjejerna inte ens hade pratat med sin partner om preventivmedel för att de skämdes och av rädsla för att framstå som promiskuösa. Detta är ett tydligt exempel på hur de starka normer som finns om hur kvinnor bör vara – inte promiskuösa i detta fallet – drabbar kvinnor strukturellt.

Peru

I Peru är användningen av preventivmedel högre än genomsnittet i Latinamerika och Karibien och så även andelen tonårsgraviditeter. Utvecklingen har gått åt rätt håll. Dock är skillnaderna mellan inkomstgrupper och mellan stad och landsbygd stora. År 2015 var 22.5% av flickor 15-19 år boendes i rurala områden redan mödrar eller gravida, medan motsvarande siffra i urbana områden var mindre än hälften så många- 10.8%. Det är viktigt att inte glömma gruppen flickor under 15 år. I Peru föder varje dag fyra flickor under 15 år barn, och i 99% av dessa fall lever flickorna i fattigdom och graviditeterna är i stor utsträckning ett resultat av övergrepp.

Nicaragua

Nicaragua har den högsta andelen tonårsgraviditeter i Latinamerika och 25% av alla flickor i åldern 15-19 år har varit gravida åtminstone en gång. De flesta graviditeter är inte planerade, och anledningarna till att det är så vanligt beror bland annat på tidiga äktenskap, religiösa övertygelser om preventivmedel samt starka machoideal som bygger på ojämlika förhållanden mellan män och kvinnor. Dessutom är sexuellt våld ett omfattande problem, och barnsexhandel är vanligt förekommande. Därför arbetar Svalorna Latinamerika med att förebygga barnsexhandel i Nicaragua. 

Vårt mål med kampanjen Det är en flicka! är att lyfta frågan om tonårsgraviditeter och alla flickors rätt att få förbli barn och inte riskera hälsa, liv och framtidsutsikter på grund av avsaknad av information och vård.

Gör något konkret för att bidra till kampen för flickors, kvinnors och alla ungdomars rättigheter. Tryck på ” Skänk en gåva”.

Källor:

https://reproductiverights.org/world-abortion-laws/perus-abortion-provisions

https://reproductiverights.org/world-abortion-laws/nicaraguas-abortion-provisions

https://reproductiverights.org/world-abortion-laws/bolivia%E2%80%99s-abortion-provisions

https://www.rfsu.se/vad-vi-gor/i-varlden/tre-fokusomraden/abortratt/varldens-farligaste-abortforsok/

https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/preventing-unsafe-abortion

https://www.guttmacher.org/fact-sheet/induced-abortion-worldwide#

https://lac.unfpa.org/es/temas/embarazo-en-adolescentes

https://rpp.pe/peru/actualidad/el-13-de-adolescentes-peruanas-quedan-embarazadas-segun-informe-del-unfpa-noticia1085541?ref=rpp

https://openknowledge.worldbank.org/bitstream/handle/10986/31820/Gender-Gaps-in-Peru-An-Overview.pdf?sequence=1&isAllowed=y

http://documents.worldbank.org/curated/en/118641557834881604/pdf/Tackling-Teenage-Pregnancy-by-Enhancing-Youth-Socioeconomic-Opportunities-in-Nicaragua-Completion-Report.pdf

https://plan-international.org/case-studies/tackling-teen-pregnancy-nicaragua

Noras uppsats: 

Lipovsek V, et al (2002) Correlates of adolescent pregnancy in La Paz, Bolivia: findings from a quantitative-qualitative study.

Världsbanken.(2018).Gender Gaps in Bolivia: An Overview.  https://openknowledge.worldbank.org/handle/10986/31822

Personporträtt: María Isabel Cano Taco

Globalamålen, jämställdhet, Kvinnors Rättigheter, Latinamerika, Personporträtt, Peru | svalornauser | 23-04-2020

María Isabel Cano Taco avbröt sina lärarstudier i Lima och flyttade tillbaka till bergsbyn Machaguay. Först arbetade hon på ett så kallat DEMUNA, ett skyddscenter som hjälper barn som utsätts för våld i hemmet samt arbetar i förebyggande syfte med frågan. Efter ett år började hon att arbeta tillsammans med polisen och socialen för att jobba med våld i staden, med fokus på våldet mot kvinnor och inom familjen. 

Jag kände att det var det här jag skulle göra, jobba med en kvinnorättsorganisation.                   

María kämpar för barns och kvinnors rättigheter.

Till det lilla kontoret mitt i byn är alla välkomna. Hon beskriver jobbet som socialt, att de försöker arbeta förebyggande för att problemen inte ska bli så stora. Om hot inom familjen förekommer kan hon vara med och medla och göra hembesök. Det gånger våld förekommer måste hon lämna över ärendet till andra instanser. 

– Jag känner familjerna, de kan inte ljuga för mig. Såklart vet vi inte allt, men vi vet mycket. 

María förklarar att det i Peru fortfarande finns en bild av att ett äktenskap måste vara för alltid och att många kvinnor därför döljer att våldet existerar inom familjen. Hon säger att hon alltid är noga med att säga, att oavsett om det finns barn i hemmet eller inte så är det viktigaste att det är välfungerande.

Jag har alltid tänkt att föräldrarna inte måste vara tillsammans för att det ska gå bra för barnet, utan att det behövs ett fridfullt hem. Ett hem som inte fungerar resulterar i barn som inte fungerar, och barnen är vår framtid, samhällets framtid. 

Text och foto: Sara Holmberg, praktikant i Peru

Peru: Marscher och workshops för kvinnors rättigheter

Arequipa, El Taller, jämställdhet, Kvinnors Rättigheter, Peru | svalornauser | 13-03-2020

Under den internationella kvinnodagen talar Arequipas första kvinnliga borgmästare Laura López på ett feministiskt forum. Hon frågar sig själv och publiken:

– Hur ska vi kunna bli politiker när de mördar oss varje dag?

I Arequipa har folk gått ut på gatan för att demonstrera för kvinnors rättigheter.

Den 8 mars anordnas kvinnomarscher i landets storstäder Lima och Arequipa. Den senaste tidens feminicidios, mord på kvinnor, har väckt ilska och debatt om kvinnors säkerhet och frihet i Peru. I november förra året dödades tre kvinnor inom loppet av bara några dagar. Årets början har kantats av flera uppmärksammade fall av kvinnor som mördats av sina partners. I februari var 32 fall redan registrerade enligt siffror från Radio yaravi.

Sex timmar bort, på den andinska landsbygden, är stämningen något mer lättsam och folklig, men dagen likväl så värdefull och uppskattad. Solen står högt på himlen och förberedelserna inför eftermiddagens events är i full gång. Organisatörer och frivilliga bybor står och lagar mat.

I den lilla byn Típan samlas familjer, polisen, i den lilla och varma kommunlokalen för att uppmärksamma kvinnodagen. Mammor med barn, lärare och polis strömmar in och stolarna räcker inte till. Borgmästaren Enrique Ninaja Cabrera skakar hand med alla inbjudna och håller ett inledande, högtidligt, tal.

– Idag, år 2020 är ni advokater, politiker och taxichaufförer. Så har det inte alltid varit. Jag vill tacka alla er starka kvinnor som bidrar till regionen varje dag.

Catalina Huamani Mendoza och Maritza Rodriguez Nuñez

Det bjuds på förfriskningar, sång, mat och lekar. På den gröna cementväggen projiceras en film om kvinnohistoria i Latinamerika. Efteråt anordnas en frågesport om det som sagts i filmen. Till stor glädje delas små priser ut till vinnarna; matolja, kaffe och toalettpapper.

I Pampacolca, en liten stad med drygt tusen invånare, anordnas ett kvinnodagsfirande med hälsofokus. Även här är uppslutningen stor. Bygdens sjukhuspersonal delar ut information om sexualhälsa och det hålls gymnastikövningar till musik. Något som uppskattas av de äldre deltagarna som flåsar och skrattar om vartannat. Även här bjuds det på mat, dryck och musik.

När solen går ned bakom bergen, går deltagarna hem, säkerligen mätta och förhoppningsvis stärkta av dagens budskap och diskussioner. Det vi tar med oss från kvinnodagen i Peru är vikten av att värna varje kvinnas rätt till hälsa, njutning, utbildning och arbete oavsett klasstillhörighet, boendeort och ålder.

Arrangemangen på kvinnodagen den 8e mars 2020 anordnades av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation El Taller och kommunerna i Pampacolca och Típan.

Text och foto: Hanna Holmqvist, praktikant i Peru

Stöd oss

Bli månadsgivare

Kontakt

Svalorna Latinamerika

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

© 2018 Svalorna Latinamerika