Category Archives: Kvinnors Rättigheter

Personporträtt: Valeria

Könsbaserat våld, Kvinnors Rättigheter, Personporträtt, Våldsbekämpning | svalornauser | 22-10-2020

Valeria är deltagare i DEDENANs utvecklingsprogram i Nicaragua.

Svalorna Latinamerikas utvecklingsprogram i Nicaragua kallas DEDENAN. I programmet ingår flera lokala samarbetsorganisationer som jobbar aktivt med kvinnor, barn och ungdomar för att motverka barnsexhandel och våld i hemmen. Läs Valerias tankar om hennes deltagande.


– Jag är 15 år och kommer från Telica som ligger i västra delen av Nicaragua. Här bor jag med min lilla familj som består av mig, min mamma och min bror, och en frånvarande pappa.

I det samhället vi lever i idag är det en utmaning och en sorglig verklighet att vara tjej. Över hela landet utsätts tjejer för alla typer av våld mot sin fysiska, emotionella och sexuella integritet och till med mot sitt egna liv.

Jag har dock haft tur, jag har inte utsatts, diskriminerats eller berövats av någonting och jag lärde mig tidigt att flickor och pojkar har samma rätt att utöva sina rättigheter och att vi alla har lika möjligheter att uppnå allt det vi vill.

Jag har varit en del av utvecklingsprogrammet DEDENANs tredje fas sedan starten 2018 och det har betytt jättemycket för mig. Jag har fått ny betydelsefull kunskap, verktyg för att förebygga alla typer av våld och sexhandel och möjligheten att stärkas som ungdom. Både min självkänsla och mitt självförtroende har förbättrats och jag har lärt mig att jag är huvudpersonen i min egen utveckling och äger mina egna tankar och beslut. De här lärdomarna och erfarenheterna delar jag med mig av till familj, vänner och grannar och tanken på att jag nu kan hjälpa andra flickor, pojkar och personer i mig omgivning fyller mig med glädje.

Citat av Valeria Del Carmen Tercero Mendoza
Översatt av Linn Thullberg

Våldet i hemmet har eskalerat under pandemin!

jämställdhet, Könsbaserat våld, Kvinnors Rättigheter, Våldsbekämpning | svalornauser | 12-10-2020

I den pågående pandemin är ingenting sig likt. Vi kan se hur samhället drabbas av viruset och hur människor fått sämre levnadsförhållanden. Det vi dock inte ser lika tydligt är vad som sker bakom stängda dörrar – våldet mot kvinnor i hemmet – vilket har eskalerat sedan pandemins start. Vi vill därför driva kampanjen “I karantän med machismen” för att uppmärksamma det könsbaserade våldet och dess orsaker. 


Könsbaserat våld, eller mäns våld mot kvinnor, är en grundläggande kränkning av de mänskliga rättigheterna och utgör ett allvarligt hot mot kvinnor och flickors liv, säkerhet och hälsa världen över. Våldet kan ta många olika former men begreppet innefattas bland annat av fysiskt eller hot om fysiskt våld, sexuella övergrepp, trakasserier, kvinnlig könsstympning, trafficking och kvinnomord. Enligt FN kan könsbaserat våld definieras som: 

”varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet”.

Våldet kan alltså röra sig om såväl fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld och termen används som ett samlingsbegrepp för det våld som bottnar i den rådande könsmaktsordningen och som försvarar patriarkala maktstrukturer och som syftar till att upprätthålla den underordnade ställning kvinnor har i förhållande till män.

Även om både män och kvinnor kan vara offer såväl som våldsöverträdare skiljer sig kännetecknen för våld som oftast begås mot kvinnor i kritiskt avseende från våld som ofta begås mot män. Kvinnor är mer benägna att bli fysiskt angripna eller mördade av någon de känner, ofta en familjemedlem eller en intim partner. Medans män oftast utsätts för våld utanför familjen är kvinnor och flickor framför allt offer för våld i hemmen och inom familjen. Detta har gjort våldet osynligt, grupperna sårbara och försvårat skydd mot det omfattande och systematiska våld och förtryck som könsbaserat våld innebär. Med detta sagt förekommer våldet mot kvinnor på flera arenor: inom familjen och i hemmet, men också på olika håll i samhället. Våldet kan utövas av en närstående men också av bekanta eller okända män. Det utövas eller tolereras ibland även av staten.

Våld mot kvinnor betraktades länge som en privat angelägenhet.
Men under de senaste decennierna har denna syn förändrats i grunden. Mäns våld mot kvinnor erkänns i dag som en kränkning av de mänskliga rättigheterna, ett globalt samhällsproblem och ett allvarligt folkhälsoproblem. Kartläggning visar att en mängd åtgärder vidtagits internationellt de senaste 10–15 åren för att börja bryta tystanden kring patriarkalt våld och förtryck. Kvinnors rätt att leva ett liv fritt från våld upprätthålls idag genom flertalet internationella avtal såsom Kvinnokonventionen och FNs deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor från 1993 (UN Declaration on the Elimination of Violence against Women). Vid FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 markerades att våld mot kvinnor och flickor, som länge definierats som en hälsofråga, är en fråga om rättigheter och ska behandlas ur ett rättighetsperspektiv. I Peking betonades vikten av att uppmärksamma våld mot kvinnor i alla världens regioner, och under flickors och kvinnors hela livscykel. Sedan dess har betydande framsteg gjorts för kvinnors grundläggande rättigheter i många av världens länder, men trots detta är det könsbaserade våldet fortfarande utbrett och kvinnor utsättas fortsatt för diskriminering, kränkningar och våld.

Vår partnerorganisation Chasqui och deras mimargrupp som uppträder på Feria de la Paz.
Foto: Nora Engvall Olmås

I de flesta fall av könsbaserat våld rapporteras och anmäls inte brotten. Detta bland annat till följd av rädsla, skam, missgynnande samhällsstrukturer som straffrihet för förövare och ojämlikhet. För de individer som drabbas medför våldet allvarliga konsekvenser, från fysisk skada och försämrad hälsa till varaktiga psykiska trauman. Det finns idag en växande insikt om våldets stora omfattning och systematik samt om könsmakt, genusordning och tolkningar av mansroller och maskulinitet som bakomliggande orsaker. Våldet tystar kvinnor och hindrar dem från att höja sina röster och kväver således kvinnors kamp för förändring. Föreställningar om kvinnors mindre värde får på så vis även socioekonomiska konsekvenser. I ett globalt perspektiv har kvinnor sämre hälsa, lägre lön och sitter betydligt mer sällan än män i beslutande positioner. Våldet på så vis inte bara ett problem som påverkar individen, utan hela samhället förlorar när kvinnor utsätts för våld eftersom grundläggande faktorer såsom jämlikhet, hållbar fred och säkerhet för alla inte kan uppnås förrän kvinnor är fria från hotet om våld och deras grundläggande mänskliga rättigheter respekteras.

Rätten att inte leva med och/eller utsättas för könsbaserat våld är i allra högsta grad en fråga om grundläggande mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati. Trots detta är könsbaserat våld och kränkningar ett utbrett problem över hela världen där miljontals kvinnor utsätts för någon form av könsbaserat våld under sin livstid.  I alltför många fall leder våldet till att kvinnor och flickor mister sina liv.

För att uppnå jämställdhet måste vi få ett slut på mäns våld mot kvinnor. Först när det våldet upphör kommer flickor och kvinnor att kunna delta i samhället på lika villkor som männen.

I Latinamerika är graden av könsbaserat våld bland de högsta i hela världen och hela 14 av 25 länder med högst andel kvinnomord i världen återfinns i regionen. Enligt rapporter från FN är den latinamerikanska regionen bland de farligaste och mest våldsamma för kvinnor i hela världen, där uppemot 12 kvinnor och/eller flickor dödas varje dag på grund av deras kön. Detta trots att alla regionens länder har ratificerat FN:s konvention om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor.

Under 2019 protesterade tusentals människor runt om i Latinamerika mot de höga våldsnivåerna och morden som begås mot kvinnor. Bland annat i Peru så gick kvinnor ut på gatorna och höjde sina röster som bottnade i kravet på en högre budget för att bekämpa det könsbaserade våldet i landet. Men trots en växande mobilisering genom bland annat massdemonstrationer och trots politiska reformer och lagstiftning, fortsätter alltså våldet mot kvinnor och flickor vara ett djupt rotat och allvarligt problem i den latinamerikanska regionen.

Kvinnomord är ett av de mest extrema uttrycken för könsbaserat våld. Enligt Observatorio de Igualdad de Género (OIG), vid FN-organet ECLAC, mördades minst 3,529 kvinnor på grund av sitt kön i den latinamerikanska regionen under 2018. Dock befaras mörkertalen inom frågan vara är stora och antalet kvinnor som utsätts vara betydligt fler.

Våldet är dessutom i många sociala kontexter delvis eller helt normaliserat vilket förstärker problematiken ytterligare. Detta då bland annat straffrihet för förövare även den normaliseras av tendensen att betrakta våldshandlingar mot kvinnor och flickor som ”normala”. Betydande framsteg har skett när det handlar om att uppmärksamma problematiken kring våldet mot kvinnor i regionen, men det har ännu inte gjorts tillräckligt för att bekämpa och undanröja våldets grundläggande orsaker. De patriarkala strukturerna och machismen styr och påverkar samhället i den grad att kvinnor hamnar i utsatta situationer och riskerar att drabbas av våld och diskriminering.

I Bolivia är våldet mot kvinnor utbrett. Feminicidio, eller kvinnomord, är utbrett och Bolivia var under 2018 ett av de tre länder med den högsta andelen mord på grund av kön, med frekvensen på 2,3 kvinnor dödade per 100 000, vilket gör Bolivia är ett av de länder i Latinamerika med högst andel mord på kvinnor i förhållande till invånarantal.

Sedan 2013 finns en omfattande lag för att garantera kvinnor ett liv fritt från våld och som syftar till att stärka de statliga insatserna mot våld mot kvinnor. Lagen erkänner 16 olika former av våld mot kvinnor. Några exempel på dessa är våld inom hemmet, arbetsrelaterat våld och politiskt våld.

Enligt lag (2013:348) garanteras kvinnor i Bolivia ett liv fritt från våld, men verkligheten som kvinnorna lever i är en annan. Trots att det finns lagliga skydd, då Boliviansk lagstiftning erkänner könsrelaterade mord på kvinnor som ett särskilt brott med tillhörande straffsatser, ger rättsväsendet i Bolivia som på så många andra platser i världen inte offren rättvisa för dessa handlingar och låter ofta angriparna gå fria. Enligt den Panamerikanska hälsoorganisationen (PAHO) är Bolivia ett av länder i Latinamerika med högst frekvens av fysiskt våld mot kvinnor. Kvinnor mellan 18–30 år löper störst risk att drabbas av våld och det är den vanligaste dödsorsaken i bland kvinnor i reproduktiv ålder.

75 procent av kvinnorna i Bolivia har någon gång under sitt liv utsatts för våld i hemmet och 7 av 10 kvinnor har blivit utsatta för sexuellt våld.

Könsbaserat våld är ett allvarligt globalt hinder för samhällsutveckling och implementering av de mänskliga rättigheterna. För att uppnå jämställdhet måste vi få ett slut på mäns våld mot kvinnor. Först när det våldet upphör kommer flickor och kvinnor att kunna delta i samhället på lika villkor som männen och grundläggande rättigheter uppfyllas.

En viktig del i arbetet för att stoppa våld mot kvinnor i att belysa normer och värderingar kring våld och manlighet, och att förändra dessa i grunden. Svalorna Latinamerika arbetar aktivt med att förebygga könsbaserat våld och för att öka sexuella rättigheter i Bolivia. Vi arbetar med civilsamhället, andra institutioner och interventioner på gemenskapsnivå för att få ett slut på våld mot kvinnor, öka medvetenheten om orsakerna till och följderna av våldet, samt bygga upp kapaciteten hos samarbetspartners och individer för att förebygga och reagera mot våldet. Vi lyfter frågor om maskulinitetsnormer, relationer, sexualitet, jämställdhet och rätten över sin kropp med målat att skapa attitydförändringar hos ungdomar, så att de själva kan bli förändringsaktörer och påverka sitt liv och samhället i stort. Genom att stärka kvinnor och minska könsskillnaderna genom förändringar i normer, normativa beteenden och attityder som främjar våld kan situationen förändras långsiktigt. Svalorna Latinamerika uppmärksammar således behovet av att förändra normer och beteendet hos män och pojkar, som en essentiell komponent i förespråkandet för jämställdhet och kvinnors rättigheter och i förebyggande syfte mot könsbaserat våld. Läs mer om arbetet och om våra samarbetsorganisationer i Bolivia här.

Grupo de auto apoyo (självhjälpsgrupp). Varje vecka besöker RED ADA Unidad Educativa Simón Bolívar (El Alto, La Paz), där organisationen har gruppsamtal med kvinnor och tonårsflickor som har varit eller är offer för våld i hemmet. Fokus med mötena är att stärka deras självkänsla och förbättra sammanslutningen av kvinnorna i området så att de kan finna stöd och hjälp hos varandra. RED ADA utbildar kvinnorna om vad våld i hemmet är och skapar grundpelare för självkänsla/självrespekt genom vägledning av gruppövningar och kommunikation. 
Foto: Linnea Petré

Text: Mirja Fryckstedt

Källor: 

https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/mans-vald-mot-kvinnor-ett-globalt-perspektiv/mans-vald-mot-kvinnor—ett-globalt-perspektiv/
https://www.csis.org/blogs/smart-global-health/gender-based-violence-latin-america
https://www.unwomen.org/en/news/events/2018/09/event-spotlight-on-femicide-in-latin-america#view/
https://www.un.org/press/en/2018/dsgsm1224.doc.htm
https://eclac.org/en/pressreleases/2018-least-3529-women-were-victims-femicide-25-latin-american-and-caribbean-countries
https://globalportalen.org/artiklar/nyhet/la-violencia-contra-las-mujeres-valdet-mot-kvinnorna
https://oig.cepal.org/sites/default/files/femicide_web.pdf
https://www.regeringen.se/49f292/contentassets/4d59c434d3b84972aac24658ab20c8ef/bolivia-manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-2017.pdf
Läs det senaste Svalbladet!

Bolivia, Coronaviruset, Globalamålen, Klimatförändringar, Kvinnors Rättigheter, Miljö, Nicaragua, Personporträtt, Peru, Programa de Desarrollo Rural, Sexuella och reproduktiva rättigheter, Sverige, Utvecklingsarbete | svalornauser | 17-06-2020

Under sommaren har kanske många av er lite extra tid över för läsning. Då passar den senaste utgåvan av Svalbladet utmärkt! Klicka på länken här för att läsa online.

Vi på Svalorna Latinamerika önskar er alla en riktigt bra sommar!

Personporträtt: Hon vill öka antalet kvinnor i maktpositioner

Kvinnors Rättigheter, Landsbygdsutveckling, Latinamerika, Personporträtt, Peru, Programa de Desarrollo Rural | svalornauser | 27-05-2020

Efter att Glendy Cáceres Valdez bott i Lima och arbetat med jämställdhetsfrågor i flera år återvände hon till hemstaden och började engagera sig inom Svalorna Latinamerikas landsbygdsprogram.

På landsbygden i Peru finns få möjligheter för kvinnor att vara med och bestämma, såväl inom familjen som på samhällsnivå. Dessutom har kvinnor en mycket lägre inkomst än män vilket gör att de ofta hamnar i beroendeställning. 

 ”Vårt arbete handlar bland annat om att skola kvinnor i politiskt ledarskap, tack vare detta har flera kvinnor tillträtt viktiga poster i civilsamhället. Kvinnorna har mer att säga till om nu och vågar ta plats. Nu är majoriteten av ordförande för föreningarna i distriktet kvinnor och  fler kvinnor jobbar inom kommunen och har beslutsfattande roller”, berättar Glendy. ”Förut vågade inte kvinnor stå upp för sig själva. Kvinnors roll var begränsad. Det var männen som bestämde och satt på alla maktpositioner i samhället”, berättar hon.

Glendy betonar vikten av att arbeta kollektivt för att nå fram till alla kvinnor i distriktet. ”Det finns fortfarande skepsis och motstånd till att kvinnor åtar sig viktiga samhällsroller. Vi har gått från dörr till dörr för att öka antalet kvinnliga deltagare. När vi blir fler kan vi göra skillnad” 

Glendy Cáceres Valdez, ordförande för kvinnoföreningen AMMA (Asocación de mujeres de Machaguay y Anexos), är 38 år och arbetar inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR (Programa de Desarrollo Rural) som stöds av Svalorna Latinamerika.

Text och foto: Leo Berggren-Lagercrantz, praktikant, Peru

Det är en flicka! – barn som får barn

Kvinnors Rättigheter | svalornauser | 15-05-2020

Inför mors dag den 31 maj 2020 vill vi uppmärksamma alla de unga flickor som mot sin vilja får barn runt om i världen. Därför driver Svalorna Latinamerika nu kampanjen Det är en flicka! för att uppmärksamma problematiken kring tonårsgraviditeter och rätten för en flicka att inte bli mamma. Vi gör detta genom att anspela på konceptet Baby shower, där det blivande mödraskapet ska firas. Men för många är inte mödraskapet något önskvärt eller positivt. 

Ungdomar i i El Alto på en workshop i sexualkunskap och sexuella rättigheter

Tonårsgraviditeter skapar spiraler av fattigdom

Konsekvenserna av att bli gravid i tidig ålder kan vara ödesdigra. Flickorna förlorar ofta möjligheten till utbildning och tvingas tidigt in i försörjningsansvar. Det är en ond spiral där flickor i högre utsträckning har lägre utbildningsnivåer, mindre kvalificerade jobb, lägre lön och i högre utsträckning lever i fattigdom.

I Peru, Bolivia och Nicaragua där Svalorna Latinamerika är verksamma är problemen med tonårsgraviditeter stora.  Framförallt är det flickor från marginaliserade grupper på landsbygden som redan lever i fattigdom som drabbas värst. Ofta saknar dessa flickor valmöjligheter och har inte haft tillgång till vare sig information om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter eller preventivmedel. Inte sällan är våld och övergrepp med i bilden.

Med livet som insats

Komplikationer till följ av graviditet och förlossning är globalt den vanligaste dödsorsaken bland flickor i åldern 15-19 år. Dessutom dör tiotusentals kvinnor varje år i osäkra aborter. I stort sett alla dödsfall skulle kunna undvikas om det fanns tillräcklig tillgång till preventivmedel och kunskap om dessa, säkra aborter och rätt vård. 

I Latinamerika är abortlagstiftningen i de flesta länder mycket sträng. I bland annat Nicaragua, där Svalorna Latinamerika är verksamma, är abort totalt förbjudet. I de två andra verksamhetsländerna Peru och Bolivia är abort förbjudet med några få undantag. Det finns ett stort motstånd mot att lätta på lagstiftningen kring abort i Latinamerika. Men att aborter är olagliga innebär inte att de inte utförs. De utförs istället genom osäkra metoder som riskerar flickors och kvinnors hälsa och liv.

Att förbjuda abort leder inte heller till färre aborter. I Sverige utförs ca 19 aborter per 1 000 kvinnor i åldern 15–44 år vilket kan jämföras med 48 aborter per 1000 kvinnor i Sydamerika. Sedan den fria aborten infördes 1975 har tonårsgraviditeterna i Sverige minskat drastiskt och är idag nere på 3,3 per 1000 födslar.

Det minskade antalet tonårsgraviditeter i Sverige och jämförbara länder beror inte enbart på abortlagstiftningen. Det handlar i hög utsträckning om tillgång till preventivmedel och sexualkunskap. 1970 öppnade den första ungdomsmottagningen i Sverige och under 70-talet fick vanliga affärer sälja kondomer, preventivmedel blev i allmänhet enklare och billigare att få tag på. Innan 70-talet hade Sverige en lika hög andel tonårsgraviditeter som dagens Latinamerika

Svalorna Latinamerikas arbete och Agenda 2030

Undervisning och vård måste finnas tillgängligt från tidig ålder. Svalorna Latinamerika arbetar genomgripande med Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och mot könsbaserat våld i samtliga program.

Genom att stärka ungdomars och kvinnors kunskaper om SRHR stärks också deras mänskliga och demokratiska rättigheter. Detta är ett av de sätt som vi arbetar med för att på ett långsiktigt sätt ge stöd till permanent förändring och fattigdomsbekämpning i Latinamerika. 

Svalorna Latinamerika bidrar i arbetet för att nå de globala målen för hållbar utveckling. Arbetet med SRHR knyter an till flera mål, till exempel mål 5 jämställdhet, och då specifikt till delmål 5.6 Allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Tonårsgraviditeter är starkt sammankopplade med fattigdom och utsatthet, och fungerar ofta som en mekanism för att överföra dessa omständigheter, då det hindrar tonårsflickor från att utbilda sig och jobba. Då utbildning ofta blir lidande till följd av tonårsgraviditeter är det viktigt att arbeta med frågan för att kunna uppnå mål 4 god utbildning för alla. Arbetet bidrar övergripande med att nå mål 1 Ingen fattigdom, och då fattigdom inte enbart handlar om bristen på ekonomiska resurser utan också om flera andra dimensioner såsom möjligheten att bestämma över sitt eget liv, att ha tillgång till utbildning och säkerhet är det viktigt att arbeta med frågan genom ett holistiskt angreppssätt, vilket är det Svalorna Latinamerika gör genom sina program. 

Bolivia

Bolivia har en hög andel tonårsgraviditeter, 70 födslar per 1000 kvinnor mellan 15 och 19 år, vilket jämfört med sina andinska grannar är en hög siffra och tonårsfödslar är vanliga bland kvinnor på landsbygden. Att dessa siffror är så höga i Bolivia tros bero på den låga användningen av preventivmedel eller andra antikonceptiva metoder . De flesta tonårsmammor föder sitt första barn endast 16 månader efter sin sexdebut. Att flickor i så låg utsträckning skyddar sig mot graviditet kan härledas till de stigmatiserande normer som finns kring kvinnor och sex i Bolivia; en tidigare studie* bland gravida tonårstjejer i El Alto visade till exempel att en majoritet av tjejerna inte ens hade pratat med sin partner om preventivmedel för att de skämdes och av rädsla för att framstå som promiskuösa. Detta är ett tydligt exempel på hur de starka normer som finns om hur kvinnor bör vara – inte promiskuösa i detta fallet – drabbar kvinnor strukturellt.

Peru

I Peru är användningen av preventivmedel högre än genomsnittet i Latinamerika och Karibien och så även andelen tonårsgraviditeter. Utvecklingen har gått åt rätt håll. Dock är skillnaderna mellan inkomstgrupper och mellan stad och landsbygd stora. År 2015 var 22.5% av flickor 15-19 år boendes i rurala områden redan mödrar eller gravida, medan motsvarande siffra i urbana områden var mindre än hälften så många- 10.8%. Det är viktigt att inte glömma gruppen flickor under 15 år. I Peru föder varje dag fyra flickor under 15 år barn, och i 99% av dessa fall lever flickorna i fattigdom och graviditeterna är i stor utsträckning ett resultat av övergrepp.

Nicaragua

Nicaragua har den högsta andelen tonårsgraviditeter i Latinamerika och 25% av alla flickor i åldern 15-19 år har varit gravida åtminstone en gång. De flesta graviditeter är inte planerade, och anledningarna till att det är så vanligt beror bland annat på tidiga äktenskap, religiösa övertygelser om preventivmedel samt starka machoideal som bygger på ojämlika förhållanden mellan män och kvinnor. Dessutom är sexuellt våld ett omfattande problem, och barnsexhandel är vanligt förekommande. Därför arbetar Svalorna Latinamerika med att förebygga barnsexhandel i Nicaragua. 

Vårt mål med kampanjen Det är en flicka! är att lyfta frågan om tonårsgraviditeter och alla flickors rätt att få förbli barn och inte riskera hälsa, liv och framtidsutsikter på grund av avsaknad av information och vård.

Gör något konkret för att bidra till kampen för flickors, kvinnors och alla ungdomars rättigheter. Tryck på ” Skänk en gåva”.

Källor:

https://reproductiverights.org/world-abortion-laws/perus-abortion-provisions

https://reproductiverights.org/world-abortion-laws/nicaraguas-abortion-provisions

https://reproductiverights.org/world-abortion-laws/bolivia%E2%80%99s-abortion-provisions

https://www.rfsu.se/vad-vi-gor/i-varlden/tre-fokusomraden/abortratt/varldens-farligaste-abortforsok/

https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/preventing-unsafe-abortion

https://www.guttmacher.org/fact-sheet/induced-abortion-worldwide#

https://lac.unfpa.org/es/temas/embarazo-en-adolescentes

https://rpp.pe/peru/actualidad/el-13-de-adolescentes-peruanas-quedan-embarazadas-segun-informe-del-unfpa-noticia1085541?ref=rpp

https://openknowledge.worldbank.org/bitstream/handle/10986/31820/Gender-Gaps-in-Peru-An-Overview.pdf?sequence=1&isAllowed=y

http://documents.worldbank.org/curated/en/118641557834881604/pdf/Tackling-Teenage-Pregnancy-by-Enhancing-Youth-Socioeconomic-Opportunities-in-Nicaragua-Completion-Report.pdf

https://plan-international.org/case-studies/tackling-teen-pregnancy-nicaragua

Noras uppsats: 

Lipovsek V, et al (2002) Correlates of adolescent pregnancy in La Paz, Bolivia: findings from a quantitative-qualitative study.

Världsbanken.(2018).Gender Gaps in Bolivia: An Overview.  https://openknowledge.worldbank.org/handle/10986/31822

Stöd oss

Bli månadsgivare

Kontakt

Svalorna Latinamerika

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

© 2018 Svalorna Latinamerika