Category Archives: Klimatförändringar

Läs det senaste Svalbladet!

Bolivia, Coronaviruset, Globalamålen, Klimatförändringar, Kvinnors Rättigheter, Miljö, Nicaragua, Personporträtt, Peru, Programa de Desarrollo Rural, Sexuella och reproduktiva rättigheter, Sverige, Utvecklingsarbete | svalornauser | 17-06-2020

Under sommaren har kanske många av er lite extra tid över för läsning. Då passar den senaste utgåvan av Svalbladet utmärkt! Klicka på länken här för att läsa online.

Vi på Svalorna Latinamerika önskar er alla en riktigt bra sommar!

Peru: Kan vi kanske få upp ögonen för den lokala maten nu?

Arequipa, Ekologiskt, Globalamålen, Hälsa, jordbruk, Klimatförändringar, Landsbygdsutveckling, Latinamerika, Miljö, Peru, självförsörjning | svalornauser | 11-06-2020

Under 2019 införde Peru ett nytt etikettsystem som gör det obligatoriskt för matproducenter att förse livsmedel med varningsetiketter om de överskrider gränserna för vad världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar som ett dagligt intag av exempelvis socker, salt eller mättat fett. Målet har varit att öka matsäkerheten och förbättra den generella folkhälsan.

Systemet har hyllats av flertalet internationella experter i hälsofrågor för dess positiva effekter, men nu höjs även röster om att initiativet inte är tillräckligt. Att den strängare lagstiftningen kring livsmedelsmärkning och det nya etikettsystemet visserligen bidragit till en ökning av konsumenternas kunskap kring hälsosamma matvanor men för att på riktigt få bukt med den bristande matsäkerheten krävs mer omfattande förändringar av matkonsumtion i landet.

Lokalt producerade grödor på en marknad i Castilla Media. Lokala grödor är ofta bättre för konsumenterna ur en näringssynpunkt likväl som ur ett ekonomiskt- och hållbarhetsperspektiv

Matsäkerhet och hälsosamma kostvanor är inte bara ett problem gällande konsumentinformation, utan även tätt kopplat till social ojämlikhet och ekonomiska samhällsklyftor. Det finns flera studier som visar på en hög korrelation mellan låga utbildningsnivåer och låga inkomstnivåer och en hög konsumtionsnivå av ohälsosamma livsmedel.

Giovanna Sarmiento, sociolog och koordinator för vårt landsbygdsutvecklingsprogram förklarar:

– Befolkningen behöver visserligen tydlig och enkel information som gör det lättare att välja hälsosamma produkter och livsmedel. Men dessa produkter är oftast dyrare vilket inte gör dem tillgängliga för alla, säger hon.

Det som på riktigt skulle öka matsäkerheten i Peru är att minska fattigdomen på landsbygden där även undernäringen och hungern är som mest utbredd.

– Lokalt producerad mat är ofta bättre både ur näringssynpunkt och ur ett flertal andra sociala och ekonomiska aspekter eftersom det ökar inkomsterna för de fattigaste grupperna i samhället. Ute i fält arbetar vi därför mycket med att hjälpa lokala jordbrukare att utveckla ekologisk odling av lokala frukter och grönsaker vilket bidrar till ett hälsosammare kostintag och till ökade inkomster för de som producerar den, säger Giovanna.

Den latinamerikanska efterätten, mazamorra, serveras på en marknad i Castilla Media, Peru

Coronapandemin har haft en starkt negativ påverkan på landets ekonomi och slagit hårt mot en stor del av befolkningen. Både i städer och på landsbygden har stora grupper fått det svårare att försörja sig.

Våra samarbetsorganisationer stödjer jordbrukare i regionen genom att utveckla nya, effektivare odlingsmetoder som är både mer ekonomiskt och ekologiskt hållbara. Denna utveckling av jordbruket är nödvändig då tillgången till säker, hälsosam och lokalt producerad mat nu är viktigare än någonsin.

– Befolkningen behöver visserligen tydlig och enkel information som gör det lättare att välja hälsosamma produkter och livsmedel. Men dessa produkter är oftast dyrare vilket inte gör dem tillgängliga för alla, säger hon.

Text: Leo Berggren-Lagercrantz, praktikant i Peru

Foto: Jennifer Persson Nääf & Tilda Segerberg

Extremväder: För de peruanska bönderna är klimatförändringarna redan verklighet

Globalamålen, jordbruk, Klimatförändringar, Landsbygdsutveckling, Latinamerika, Peru | svalornauser | 16-04-2020

Förstörda hem och förstörda skördar är några av konsekvenserna från årets regnsäsong i Peru. 

Under årets regnperiod har Peru åter drabbats av extrema och oregelbundna skyfall. Det värst drabbade är bönderna i bergsområdena som är direkt beroende av att skörden slår rätt. Under flera år har framför allt tillgången till vatten varit en stor utmaning. 

Fredi Silva, en peruansk lantbrukare i närheten av staden Tipan, berättar om hur den oregelbundna regnsäsongen åter bidragit till att grödorna, såsom majs, helt förstörts: 

–      Det börjar med starka skyfall för att därefter gå över till extrem torka, under torkan så äter insekterna upp grödorna innan de hinner växa sig starka. 

Fredi Silva är lantbrukare i närheten av staden Tipan i Peru

Liknande problem har förekommit runt om i bergsområdena. Allt fler vittnesmål kommer in om hur den opålitliga vattenförsörjningen drabbar bönderna hårt. Det blir allt svårare att veta hur skördarna ska leverera.

Svalorna Latinamerika arbetar i samarbetsprojekt för att utveckla och sprida kunskap om hur möjligheterna för odling har förändrats samt vad som kan göras för att underlätta och effektivisera odlingen under dessa förhållanden. 

Text och foto: Sadredin Mahmoudi, praktikant i Peru

Peru: Vad vore vi utan vatten?

Globalamålen, Klimatförändringar, Landsbygdsutveckling, Miljö, Peru | svalornauser | 23-10-2019

Invånarnas viktigaste vattentillgång i provinsen Castilla i Peru är ständigt utsatt för klimatförändringarna. Glaciären Coropuna har till ytan minskat med halva sin existens under loppet av 40 år, vilket är en faktor som ständigt oroar befolkningen i området.

Glaciären Coropuna är provinsens viktigaste källa till vatten.

Vattentillgångarna är redan åtstramade. Det vi nu kan försöka att göra är att dra ut på processen så gott det går, konstaterar Roberto Velarde Garcia, agronom och specialist inom Svalorna LA:s Landsbygdsutvecklingsprogram.

Under de senaste 40 åren har vattentillgången i området Castilla Media åtstramats till följd av varmare globala temperaturer. Glaciären Coropuna, som formar del av bergskedjan Anderna, är Perus tredje högsta berg men dess istäcke lyser alltmer med sin frånvaro. Glaciärerna i de peruanska Anderna utgör hela 71 procent av alla glaciärer i Sydamerika, därav är förebyggandet av den globala uppvärmningen av stor vikt för landets tillgångar. Glaciärens smältvatten är en viktig tillgång som ger upphov till både liv och levebröd i området, men utan vattnet hotas inte enbart jordbruken och tillgången till mat utan även samhällens totala existens.

Coropuna är ett tydligt exempel på där klimatförändringarna och den globala uppvärmningen slår extra hårt mot de mest utsatta, så som samhällen på landsbygden. Detta visar vilken skada globala problem kan orsaka på en lokal nivå. Mål nummer 6 som innefattar ”Rent vatten och sanitet” i Agenda 2030, fastställer att ”säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla”, en vision som ständigt är under hot för befolkningen i provinsen Castilla, Peru.

-Det finns en högre andel medvetenhet bland befolkningen i dagsläget gällande klimatförändringarna. Även om många fortfarande förnekar fenomenet så ser vi en positiv trend i och med att fler och fler tar sitt ansvar gällande att inte spendera eller oansvarigt förbruka mängder vatten, berättar Roberto.

Svalorna Latinamerika tillsammans med lokala samarbetsorganisationer i Peru arbetar ständigt med att aktivera de globala målen. Detta uppnås genom att upplysa invånarna om problematiken samt genom att öka kunskapen om hur man på bästa sätt kan anpassa sina levnadsförhållanden. Landsbygdsutvecklingsprogrammet ger invånarna möjlighet, trots omständigheterna, att få tillgång till viktig information och strategier gällande miljön och hur man på bästa sätt tar hand om den.

Jennifer Persson Nääf, praktikant, Peru

Peru: 4 000 nya avokadoträd till byn Yato

jordbruk, Klimatförändringar, Landsbygdsutveckling, Miljö, Peru, Programa de Desarrollo Rural | svalornauser | 26-03-2019

Odlingsföreningen Senor de la Peña i byn Yato har varit ansluten till Svalorna Latinamerikas lantbruksutvecklingsprogram (PDR) sedan ett år tillbaka. Representanter för programmet utbildar föreningens medlemmar i hållbart jordbruk. Deras första projekt är en avokadoodling!

-Det här är en stor dag för oss. Som du ser är alla glada och hjälps åt med det tunga arbetet, säger Vilma Soto Vera, ordförande i odlingsföreningen i Yato.

Ordförande Vilma (till höger) tillsammans med två andra kvinnor i föreningen

Klockan är 05:30 och förflyttningen av 4 000 avokadoplantor pågår för fullt. Senor de la Peña består av 15 hushåll, vilka alla delar på dessa plantor. De har odlat plantorna i små påsar i ett odlingstält hos en av medlemmarna i föreningen. Nu är det dags att plantera de små träden i jorden. Alla hjälps åt att bära plantorna ner till vägen. Sedan fraktas de med lastbil till var och en av medlemmarnas odlingsmarker. Stämningen är god.

Efter lunch visar jordbruksingenjören Ricardo Manrique hur avokadoplantan planteras på bästa sätt och vilka andra grödor plantan trivs ihop med. Det ställs mycket frågor och medlemmarna är med och planterar den första plantan. Efter att plantorna är i jorden är nästa steg att installera ett tryckbevattnings system. Tryckbevattning är en teknik som leder vatten direkt till varje planta, vilket innebär mindre vattenanvändning än vid traditionell bevattning.

Om tre år kan den första avokadon skördas. Tanken är att föreningens avokados ska exporteras till bland annat USA och Europa.

Text och foto: Love Markensten

Stöd oss

Bli månadsgivare

Kontakt

Svalorna Latinamerika

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

© 2018 Svalorna Latinamerika