Category Archives: jämställdhet

Personporträtt: María Isabel Cano Taco

Globalamålen, jämställdhet, Kvinnors Rättigheter, Latinamerika, Personporträtt, Peru | svalornauser | 23-04-2020

María Isabel Cano Taco avbröt sina lärarstudier i Lima och flyttade tillbaka till bergsbyn Machaguay. Först arbetade hon på ett så kallat DEMUNA, ett skyddscenter som hjälper barn som utsätts för våld i hemmet samt arbetar i förebyggande syfte med frågan. Efter ett år började hon att arbeta tillsammans med polisen och socialen för att jobba med våld i staden, med fokus på våldet mot kvinnor och inom familjen. 

Jag kände att det var det här jag skulle göra, jobba med en kvinnorättsorganisation.                   

María kämpar för barns och kvinnors rättigheter.

Till det lilla kontoret mitt i byn är alla välkomna. Hon beskriver jobbet som socialt, att de försöker arbeta förebyggande för att problemen inte ska bli så stora. Om hot inom familjen förekommer kan hon vara med och medla och göra hembesök. Det gånger våld förekommer måste hon lämna över ärendet till andra instanser. 

– Jag känner familjerna, de kan inte ljuga för mig. Såklart vet vi inte allt, men vi vet mycket. 

María förklarar att det i Peru fortfarande finns en bild av att ett äktenskap måste vara för alltid och att många kvinnor därför döljer att våldet existerar inom familjen. Hon säger att hon alltid är noga med att säga, att oavsett om det finns barn i hemmet eller inte så är det viktigaste att det är välfungerande.

Jag har alltid tänkt att föräldrarna inte måste vara tillsammans för att det ska gå bra för barnet, utan att det behövs ett fridfullt hem. Ett hem som inte fungerar resulterar i barn som inte fungerar, och barnen är vår framtid, samhällets framtid. 

Text och foto: Sara Holmberg, praktikant i Peru

Peru: Marscher och workshops för kvinnors rättigheter

Arequipa, El Taller, jämställdhet, Kvinnors Rättigheter, Peru | svalornauser | 13-03-2020

Under den internationella kvinnodagen talar Arequipas första kvinnliga borgmästare Laura López på ett feministiskt forum. Hon frågar sig själv och publiken:

– Hur ska vi kunna bli politiker när de mördar oss varje dag?

I Arequipa har folk gått ut på gatan för att demonstrera för kvinnors rättigheter.

Den 8 mars anordnas kvinnomarscher i landets storstäder Lima och Arequipa. Den senaste tidens feminicidios, mord på kvinnor, har väckt ilska och debatt om kvinnors säkerhet och frihet i Peru. I november förra året dödades tre kvinnor inom loppet av bara några dagar. Årets början har kantats av flera uppmärksammade fall av kvinnor som mördats av sina partners. I februari var 32 fall redan registrerade enligt siffror från Radio yaravi.

Sex timmar bort, på den andinska landsbygden, är stämningen något mer lättsam och folklig, men dagen likväl så värdefull och uppskattad. Solen står högt på himlen och förberedelserna inför eftermiddagens events är i full gång. Organisatörer och frivilliga bybor står och lagar mat.

I den lilla byn Típan samlas familjer, polisen, i den lilla och varma kommunlokalen för att uppmärksamma kvinnodagen. Mammor med barn, lärare och polis strömmar in och stolarna räcker inte till. Borgmästaren Enrique Ninaja Cabrera skakar hand med alla inbjudna och håller ett inledande, högtidligt, tal.

– Idag, år 2020 är ni advokater, politiker och taxichaufförer. Så har det inte alltid varit. Jag vill tacka alla er starka kvinnor som bidrar till regionen varje dag.

Catalina Huamani Mendoza och Maritza Rodriguez Nuñez

Det bjuds på förfriskningar, sång, mat och lekar. På den gröna cementväggen projiceras en film om kvinnohistoria i Latinamerika. Efteråt anordnas en frågesport om det som sagts i filmen. Till stor glädje delas små priser ut till vinnarna; matolja, kaffe och toalettpapper.

I Pampacolca, en liten stad med drygt tusen invånare, anordnas ett kvinnodagsfirande med hälsofokus. Även här är uppslutningen stor. Bygdens sjukhuspersonal delar ut information om sexualhälsa och det hålls gymnastikövningar till musik. Något som uppskattas av de äldre deltagarna som flåsar och skrattar om vartannat. Även här bjuds det på mat, dryck och musik.

När solen går ned bakom bergen, går deltagarna hem, säkerligen mätta och förhoppningsvis stärkta av dagens budskap och diskussioner. Det vi tar med oss från kvinnodagen i Peru är vikten av att värna varje kvinnas rätt till hälsa, njutning, utbildning och arbete oavsett klasstillhörighet, boendeort och ålder.

Arrangemangen på kvinnodagen den 8e mars 2020 anordnades av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation El Taller och kommunerna i Pampacolca och Típan.

Text och foto: Hanna Holmqvist, praktikant i Peru

HÖJ RÖSTEN! för kvinnors rättigheter!

Globalamålen, jämställdhet, Kvinnors Rättigheter, Latinamerika, Sexuella och reproduktiva rättigheter, Sociala medier | svalornauser | 28-02-2020

Alla människor har en grundläggande rätt att bestämma över sin egen kropp och att inte utsättas för diskriminering eller våld. Trots detta kränks kvinnors mänskliga rättigheter varje dag. Det kan vi inte acceptera! I samband med den internationella kvinnodagen den 8 mars driver Svalorna Latinamerika därför kampanjen HÖJ RÖSTEN! för att belysa kvinnors rättigheter, arbetet kring dessa och för att uppmana människor runt omkring oss att höja sina röster mot det strukturella förtrycket av kvinnor världen över. Höj rösten du med och var med i kampen för en mer rättvis värld!

Svalorna Latinamerika arbetar med kvinnors rättigheter utifrån många olika perspektiv, bland annat genom vårt program mot könsbaserat våld i Bolivia, genom arbete med Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), genom vårt program som stödjer kvinnliga lantbrukare i Peru och genom vårt arbete för att förhindra barnsexhandel i Nicaragua.

Vi vill under denna kampanj lyfta vårt arbete för kvinnors rättigheter och självfallet också våra samarbetsorganisationer som kämpar för jämställdhet och kvinnors rättigheter på gräsrotsnivå. Men vi vill också, och kanske fram för allt, inspirera fler människor till att höja sina röster och ta ställning för kvinnors grundläggande rättigheter! Bidra du också genom att stödja vårt arbete eller genom att själv höja rösten och ladda upp ett inlägg på dina sociala medier under hashtaggen #höjrösten!

När du stödjer Svalorna Latinamerikas arbete tar du ställning för kvinnors rättigheter och bidrar till att kvinnor och flickor i Latinamerika får en tryggare framtid.

Skänk en gåva för att stödja vårt arbete för kvinnors rättigheter! Märk din gåva med ”Höj rösten!”

Personporträtt: Ricardo Ivan Cordon

Bolivia, CDC, jämställdhet | svalornauser | 05-02-2020

Jämställdhet är den största lögnen, säg mig, vart är vi lika?

Ricardo Iván Cordón vill ha ett mer jämställt samhälle.

Ricardo Iván Cordón arbetar som koordinator för programmet Iguales ante La Ley i Bolivia. Det är ett program som finns inom Capacitación y Derecho Ciudadano (CDC) där målet är att alla ska stå lika inför lagen. Iguales ante La Ley arbetar mer specifikt med hbtq-frågor och rättigheter.

‒ Det är viktigt att prata om hbtq-frågor för att det finns grupper i vårt samhälle som inte riktigt förstår eller misstolkar vårt budskap om allas lika värde, säger Ricardo.

‒ I teorin är vi jämställda, men i praktiken fungerar det inte så. Jag säger det här för att det börjar med kvinnan: hon tjänar mindre, arbetar hårdare och faller ofta för någon typ av misshandel. Vidare till personer över 35 år, de blir diskriminerade för att de anses vara för gamla för att söka nya jobb. Och så har vi transpersoner som blir diskriminerade i sin vardag på arbetsplatser, i hemmet och på tingsrätten.

Lag 807 om könsidentitet infördes år 2016 där transpersoner, bland andra, fick rätt att exempelvis gifta sig och adoptera barn. I mitten av år 2017 kom en dom från Högsta Förvaltningsdomstolen där giftermål och adoptering för hbtq-personer förbjöds. Lag 807 tillåter endast namnbyte.

‒ Transpersoner blir lyckliga när de får beviljat sitt namnbyte, men det enda du får som garanti är ett nytt namn, inte respekt. Därför är det viktigt att vi fortsätter arbeta för hbtq-personers rättigheter.

‒  Idag, jämfört med för 15 år sedan , finns det mer tolerans. Speciellt bland unga människor. Det är från den juridiska delen vi kan förändra våra villkor.

Text och foto: Soledad Cornejo, praktikant, Bolivia

Personporträtt: Dina Tintaya Condo

jämställdhet, jordbruk, Landsbygdsutveckling, Personporträtt, Peru | svalornauser | 05-02-2020

‒ Tack vare initiativet att kvinnor också ska kunna vara företagsamma, har vi möjligheten att både synas och delta vid sådana här event, säger Dina Tintaya Condo, ordförande i jordbruksföreningen Virgen de Fatima.

Dina Tintaya Condo visar stolt upp sin egenodlade vid matmässan i Viraco .

Hon är ordförande i jordbruksföreningen Virgen de Fátima som utgörs av tre mindre samhällen i distriktet Machaguay i Castilla Media, Peru. Hon deltar vid matfestivalen i Viraco som Svalorna Latinamerika tillsammans med Landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR har varit med och anordnat i samråd med lokala auktoriteter i området.

‒ Att kvinnor får ta del av denna kunskap är viktigt, vi är dom som kommer föra dom vidare till våra egna barn och kommande generationer, säger Dina Tintaya Condo.

Deltagarna spelar en stor roll inom programmet och stod i fokus under eventet.

‒ Vi är få men vi är enade. Detta har gjort att vi nu är mycket mer fria och mer involverade, vilket vi är glada och tacksamma för. Vi är inte längre rädda för att ta plats eller yttra våra åsikter. Jag ser inte längre stereotypiska könsroller som ett hinder, säger hon.

Text och foto: Jennifer Persson Nääf, praktikant, Peru.

Stöd oss

Bli månadsgivare

Kontakt

Svalorna Latinamerika

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

© 2018 Svalorna Latinamerika