Category Archives: jämställdhet

Våldet i hemmet har eskalerat under pandemin!

jämställdhet, Könsbaserat våld, Kvinnors Rättigheter, Våldsbekämpning | svalornauser | 12-10-2020

I den pågående pandemin är ingenting sig likt. Vi kan se hur samhället drabbas av viruset och hur människor fått sämre levnadsförhållanden. Det vi dock inte ser lika tydligt är vad som sker bakom stängda dörrar – våldet mot kvinnor i hemmet – vilket har eskalerat sedan pandemins start. Vi vill därför driva kampanjen “I karantän med machismen” för att uppmärksamma det könsbaserade våldet och dess orsaker. 


Könsbaserat våld, eller mäns våld mot kvinnor, är en grundläggande kränkning av de mänskliga rättigheterna och utgör ett allvarligt hot mot kvinnor och flickors liv, säkerhet och hälsa världen över. Våldet kan ta många olika former men begreppet innefattas bland annat av fysiskt eller hot om fysiskt våld, sexuella övergrepp, trakasserier, kvinnlig könsstympning, trafficking och kvinnomord. Enligt FN kan könsbaserat våld definieras som: 

”varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet”.

Våldet kan alltså röra sig om såväl fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld och termen används som ett samlingsbegrepp för det våld som bottnar i den rådande könsmaktsordningen och som försvarar patriarkala maktstrukturer och som syftar till att upprätthålla den underordnade ställning kvinnor har i förhållande till män.

Även om både män och kvinnor kan vara offer såväl som våldsöverträdare skiljer sig kännetecknen för våld som oftast begås mot kvinnor i kritiskt avseende från våld som ofta begås mot män. Kvinnor är mer benägna att bli fysiskt angripna eller mördade av någon de känner, ofta en familjemedlem eller en intim partner. Medans män oftast utsätts för våld utanför familjen är kvinnor och flickor framför allt offer för våld i hemmen och inom familjen. Detta har gjort våldet osynligt, grupperna sårbara och försvårat skydd mot det omfattande och systematiska våld och förtryck som könsbaserat våld innebär. Med detta sagt förekommer våldet mot kvinnor på flera arenor: inom familjen och i hemmet, men också på olika håll i samhället. Våldet kan utövas av en närstående men också av bekanta eller okända män. Det utövas eller tolereras ibland även av staten.

Våld mot kvinnor betraktades länge som en privat angelägenhet.
Men under de senaste decennierna har denna syn förändrats i grunden. Mäns våld mot kvinnor erkänns i dag som en kränkning av de mänskliga rättigheterna, ett globalt samhällsproblem och ett allvarligt folkhälsoproblem. Kartläggning visar att en mängd åtgärder vidtagits internationellt de senaste 10–15 åren för att börja bryta tystanden kring patriarkalt våld och förtryck. Kvinnors rätt att leva ett liv fritt från våld upprätthålls idag genom flertalet internationella avtal såsom Kvinnokonventionen och FNs deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor från 1993 (UN Declaration on the Elimination of Violence against Women). Vid FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 markerades att våld mot kvinnor och flickor, som länge definierats som en hälsofråga, är en fråga om rättigheter och ska behandlas ur ett rättighetsperspektiv. I Peking betonades vikten av att uppmärksamma våld mot kvinnor i alla världens regioner, och under flickors och kvinnors hela livscykel. Sedan dess har betydande framsteg gjorts för kvinnors grundläggande rättigheter i många av världens länder, men trots detta är det könsbaserade våldet fortfarande utbrett och kvinnor utsättas fortsatt för diskriminering, kränkningar och våld.

Vår partnerorganisation Chasqui och deras mimargrupp som uppträder på Feria de la Paz.
Foto: Nora Engvall Olmås

I de flesta fall av könsbaserat våld rapporteras och anmäls inte brotten. Detta bland annat till följd av rädsla, skam, missgynnande samhällsstrukturer som straffrihet för förövare och ojämlikhet. För de individer som drabbas medför våldet allvarliga konsekvenser, från fysisk skada och försämrad hälsa till varaktiga psykiska trauman. Det finns idag en växande insikt om våldets stora omfattning och systematik samt om könsmakt, genusordning och tolkningar av mansroller och maskulinitet som bakomliggande orsaker. Våldet tystar kvinnor och hindrar dem från att höja sina röster och kväver således kvinnors kamp för förändring. Föreställningar om kvinnors mindre värde får på så vis även socioekonomiska konsekvenser. I ett globalt perspektiv har kvinnor sämre hälsa, lägre lön och sitter betydligt mer sällan än män i beslutande positioner. Våldet på så vis inte bara ett problem som påverkar individen, utan hela samhället förlorar när kvinnor utsätts för våld eftersom grundläggande faktorer såsom jämlikhet, hållbar fred och säkerhet för alla inte kan uppnås förrän kvinnor är fria från hotet om våld och deras grundläggande mänskliga rättigheter respekteras.

Rätten att inte leva med och/eller utsättas för könsbaserat våld är i allra högsta grad en fråga om grundläggande mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati. Trots detta är könsbaserat våld och kränkningar ett utbrett problem över hela världen där miljontals kvinnor utsätts för någon form av könsbaserat våld under sin livstid.  I alltför många fall leder våldet till att kvinnor och flickor mister sina liv.

För att uppnå jämställdhet måste vi få ett slut på mäns våld mot kvinnor. Först när det våldet upphör kommer flickor och kvinnor att kunna delta i samhället på lika villkor som männen.

I Latinamerika är graden av könsbaserat våld bland de högsta i hela världen och hela 14 av 25 länder med högst andel kvinnomord i världen återfinns i regionen. Enligt rapporter från FN är den latinamerikanska regionen bland de farligaste och mest våldsamma för kvinnor i hela världen, där uppemot 12 kvinnor och/eller flickor dödas varje dag på grund av deras kön. Detta trots att alla regionens länder har ratificerat FN:s konvention om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor.

Under 2019 protesterade tusentals människor runt om i Latinamerika mot de höga våldsnivåerna och morden som begås mot kvinnor. Bland annat i Peru så gick kvinnor ut på gatorna och höjde sina röster som bottnade i kravet på en högre budget för att bekämpa det könsbaserade våldet i landet. Men trots en växande mobilisering genom bland annat massdemonstrationer och trots politiska reformer och lagstiftning, fortsätter alltså våldet mot kvinnor och flickor vara ett djupt rotat och allvarligt problem i den latinamerikanska regionen.

Kvinnomord är ett av de mest extrema uttrycken för könsbaserat våld. Enligt Observatorio de Igualdad de Género (OIG), vid FN-organet ECLAC, mördades minst 3,529 kvinnor på grund av sitt kön i den latinamerikanska regionen under 2018. Dock befaras mörkertalen inom frågan vara är stora och antalet kvinnor som utsätts vara betydligt fler.

Våldet är dessutom i många sociala kontexter delvis eller helt normaliserat vilket förstärker problematiken ytterligare. Detta då bland annat straffrihet för förövare även den normaliseras av tendensen att betrakta våldshandlingar mot kvinnor och flickor som ”normala”. Betydande framsteg har skett när det handlar om att uppmärksamma problematiken kring våldet mot kvinnor i regionen, men det har ännu inte gjorts tillräckligt för att bekämpa och undanröja våldets grundläggande orsaker. De patriarkala strukturerna och machismen styr och påverkar samhället i den grad att kvinnor hamnar i utsatta situationer och riskerar att drabbas av våld och diskriminering.

I Bolivia är våldet mot kvinnor utbrett. Feminicidio, eller kvinnomord, är utbrett och Bolivia var under 2018 ett av de tre länder med den högsta andelen mord på grund av kön, med frekvensen på 2,3 kvinnor dödade per 100 000, vilket gör Bolivia är ett av de länder i Latinamerika med högst andel mord på kvinnor i förhållande till invånarantal.

Sedan 2013 finns en omfattande lag för att garantera kvinnor ett liv fritt från våld och som syftar till att stärka de statliga insatserna mot våld mot kvinnor. Lagen erkänner 16 olika former av våld mot kvinnor. Några exempel på dessa är våld inom hemmet, arbetsrelaterat våld och politiskt våld.

Enligt lag (2013:348) garanteras kvinnor i Bolivia ett liv fritt från våld, men verkligheten som kvinnorna lever i är en annan. Trots att det finns lagliga skydd, då Boliviansk lagstiftning erkänner könsrelaterade mord på kvinnor som ett särskilt brott med tillhörande straffsatser, ger rättsväsendet i Bolivia som på så många andra platser i världen inte offren rättvisa för dessa handlingar och låter ofta angriparna gå fria. Enligt den Panamerikanska hälsoorganisationen (PAHO) är Bolivia ett av länder i Latinamerika med högst frekvens av fysiskt våld mot kvinnor. Kvinnor mellan 18–30 år löper störst risk att drabbas av våld och det är den vanligaste dödsorsaken i bland kvinnor i reproduktiv ålder.

75 procent av kvinnorna i Bolivia har någon gång under sitt liv utsatts för våld i hemmet och 7 av 10 kvinnor har blivit utsatta för sexuellt våld.

Könsbaserat våld är ett allvarligt globalt hinder för samhällsutveckling och implementering av de mänskliga rättigheterna. För att uppnå jämställdhet måste vi få ett slut på mäns våld mot kvinnor. Först när det våldet upphör kommer flickor och kvinnor att kunna delta i samhället på lika villkor som männen och grundläggande rättigheter uppfyllas.

En viktig del i arbetet för att stoppa våld mot kvinnor i att belysa normer och värderingar kring våld och manlighet, och att förändra dessa i grunden. Svalorna Latinamerika arbetar aktivt med att förebygga könsbaserat våld och för att öka sexuella rättigheter i Bolivia. Vi arbetar med civilsamhället, andra institutioner och interventioner på gemenskapsnivå för att få ett slut på våld mot kvinnor, öka medvetenheten om orsakerna till och följderna av våldet, samt bygga upp kapaciteten hos samarbetspartners och individer för att förebygga och reagera mot våldet. Vi lyfter frågor om maskulinitetsnormer, relationer, sexualitet, jämställdhet och rätten över sin kropp med målat att skapa attitydförändringar hos ungdomar, så att de själva kan bli förändringsaktörer och påverka sitt liv och samhället i stort. Genom att stärka kvinnor och minska könsskillnaderna genom förändringar i normer, normativa beteenden och attityder som främjar våld kan situationen förändras långsiktigt. Svalorna Latinamerika uppmärksammar således behovet av att förändra normer och beteendet hos män och pojkar, som en essentiell komponent i förespråkandet för jämställdhet och kvinnors rättigheter och i förebyggande syfte mot könsbaserat våld. Läs mer om arbetet och om våra samarbetsorganisationer i Bolivia här.

Grupo de auto apoyo (självhjälpsgrupp). Varje vecka besöker RED ADA Unidad Educativa Simón Bolívar (El Alto, La Paz), där organisationen har gruppsamtal med kvinnor och tonårsflickor som har varit eller är offer för våld i hemmet. Fokus med mötena är att stärka deras självkänsla och förbättra sammanslutningen av kvinnorna i området så att de kan finna stöd och hjälp hos varandra. RED ADA utbildar kvinnorna om vad våld i hemmet är och skapar grundpelare för självkänsla/självrespekt genom vägledning av gruppövningar och kommunikation. 
Foto: Linnea Petré

Text: Mirja Fryckstedt

Källor: 

https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/mans-vald-mot-kvinnor-ett-globalt-perspektiv/mans-vald-mot-kvinnor—ett-globalt-perspektiv/
https://www.csis.org/blogs/smart-global-health/gender-based-violence-latin-america
https://www.unwomen.org/en/news/events/2018/09/event-spotlight-on-femicide-in-latin-america#view/
https://www.un.org/press/en/2018/dsgsm1224.doc.htm
https://eclac.org/en/pressreleases/2018-least-3529-women-were-victims-femicide-25-latin-american-and-caribbean-countries
https://globalportalen.org/artiklar/nyhet/la-violencia-contra-las-mujeres-valdet-mot-kvinnorna
https://oig.cepal.org/sites/default/files/femicide_web.pdf
https://www.regeringen.se/49f292/contentassets/4d59c434d3b84972aac24658ab20c8ef/bolivia-manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-2017.pdf
Personporträtt: María Isabel Cano Taco

Globalamålen, jämställdhet, Kvinnors Rättigheter, Latinamerika, Personporträtt, Peru | svalornauser | 23-04-2020

María Isabel Cano Taco avbröt sina lärarstudier i Lima och flyttade tillbaka till bergsbyn Machaguay. Först arbetade hon på ett så kallat DEMUNA, ett skyddscenter som hjälper barn som utsätts för våld i hemmet samt arbetar i förebyggande syfte med frågan. Efter ett år började hon att arbeta tillsammans med polisen och socialen för att jobba med våld i staden, med fokus på våldet mot kvinnor och inom familjen. 

Jag kände att det var det här jag skulle göra, jobba med en kvinnorättsorganisation.                   

María kämpar för barns och kvinnors rättigheter.

Till det lilla kontoret mitt i byn är alla välkomna. Hon beskriver jobbet som socialt, att de försöker arbeta förebyggande för att problemen inte ska bli så stora. Om hot inom familjen förekommer kan hon vara med och medla och göra hembesök. Det gånger våld förekommer måste hon lämna över ärendet till andra instanser. 

– Jag känner familjerna, de kan inte ljuga för mig. Såklart vet vi inte allt, men vi vet mycket. 

María förklarar att det i Peru fortfarande finns en bild av att ett äktenskap måste vara för alltid och att många kvinnor därför döljer att våldet existerar inom familjen. Hon säger att hon alltid är noga med att säga, att oavsett om det finns barn i hemmet eller inte så är det viktigaste att det är välfungerande.

Jag har alltid tänkt att föräldrarna inte måste vara tillsammans för att det ska gå bra för barnet, utan att det behövs ett fridfullt hem. Ett hem som inte fungerar resulterar i barn som inte fungerar, och barnen är vår framtid, samhällets framtid. 

Text och foto: Sara Holmberg, praktikant i Peru

Peru: Marscher och workshops för kvinnors rättigheter

Arequipa, El Taller, jämställdhet, Kvinnors Rättigheter, Peru | svalornauser | 13-03-2020

Under den internationella kvinnodagen talar Arequipas första kvinnliga borgmästare Laura López på ett feministiskt forum. Hon frågar sig själv och publiken:

– Hur ska vi kunna bli politiker när de mördar oss varje dag?

I Arequipa har folk gått ut på gatan för att demonstrera för kvinnors rättigheter.

Den 8 mars anordnas kvinnomarscher i landets storstäder Lima och Arequipa. Den senaste tidens feminicidios, mord på kvinnor, har väckt ilska och debatt om kvinnors säkerhet och frihet i Peru. I november förra året dödades tre kvinnor inom loppet av bara några dagar. Årets början har kantats av flera uppmärksammade fall av kvinnor som mördats av sina partners. I februari var 32 fall redan registrerade enligt siffror från Radio yaravi.

Sex timmar bort, på den andinska landsbygden, är stämningen något mer lättsam och folklig, men dagen likväl så värdefull och uppskattad. Solen står högt på himlen och förberedelserna inför eftermiddagens events är i full gång. Organisatörer och frivilliga bybor står och lagar mat.

I den lilla byn Típan samlas familjer, polisen, i den lilla och varma kommunlokalen för att uppmärksamma kvinnodagen. Mammor med barn, lärare och polis strömmar in och stolarna räcker inte till. Borgmästaren Enrique Ninaja Cabrera skakar hand med alla inbjudna och håller ett inledande, högtidligt, tal.

– Idag, år 2020 är ni advokater, politiker och taxichaufförer. Så har det inte alltid varit. Jag vill tacka alla er starka kvinnor som bidrar till regionen varje dag.

Catalina Huamani Mendoza och Maritza Rodriguez Nuñez

Det bjuds på förfriskningar, sång, mat och lekar. På den gröna cementväggen projiceras en film om kvinnohistoria i Latinamerika. Efteråt anordnas en frågesport om det som sagts i filmen. Till stor glädje delas små priser ut till vinnarna; matolja, kaffe och toalettpapper.

I Pampacolca, en liten stad med drygt tusen invånare, anordnas ett kvinnodagsfirande med hälsofokus. Även här är uppslutningen stor. Bygdens sjukhuspersonal delar ut information om sexualhälsa och det hålls gymnastikövningar till musik. Något som uppskattas av de äldre deltagarna som flåsar och skrattar om vartannat. Även här bjuds det på mat, dryck och musik.

När solen går ned bakom bergen, går deltagarna hem, säkerligen mätta och förhoppningsvis stärkta av dagens budskap och diskussioner. Det vi tar med oss från kvinnodagen i Peru är vikten av att värna varje kvinnas rätt till hälsa, njutning, utbildning och arbete oavsett klasstillhörighet, boendeort och ålder.

Arrangemangen på kvinnodagen den 8e mars 2020 anordnades av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation El Taller och kommunerna i Pampacolca och Típan.

Text och foto: Hanna Holmqvist, praktikant i Peru

HÖJ RÖSTEN! för kvinnors rättigheter!

Globalamålen, jämställdhet, Kvinnors Rättigheter, Latinamerika, Sexuella och reproduktiva rättigheter, Sociala medier | svalornauser | 28-02-2020

Alla människor har en grundläggande rätt att bestämma över sin egen kropp och att inte utsättas för diskriminering eller våld. Trots detta kränks kvinnors mänskliga rättigheter varje dag. Det kan vi inte acceptera! I samband med den internationella kvinnodagen den 8 mars driver Svalorna Latinamerika därför kampanjen HÖJ RÖSTEN! för att belysa kvinnors rättigheter, arbetet kring dessa och för att uppmana människor runt omkring oss att höja sina röster mot det strukturella förtrycket av kvinnor världen över. Höj rösten du med och var med i kampen för en mer rättvis värld!

Svalorna Latinamerika arbetar med kvinnors rättigheter utifrån många olika perspektiv, bland annat genom vårt program mot könsbaserat våld i Bolivia, genom arbete med Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), genom vårt program som stödjer kvinnliga lantbrukare i Peru och genom vårt arbete för att förhindra barnsexhandel i Nicaragua.

Vi vill under denna kampanj lyfta vårt arbete för kvinnors rättigheter och självfallet också våra samarbetsorganisationer som kämpar för jämställdhet och kvinnors rättigheter på gräsrotsnivå. Men vi vill också, och kanske fram för allt, inspirera fler människor till att höja sina röster och ta ställning för kvinnors grundläggande rättigheter! Bidra du också genom att stödja vårt arbete eller genom att själv höja rösten och ladda upp ett inlägg på dina sociala medier under hashtaggen #höjrösten!

När du stödjer Svalorna Latinamerikas arbete tar du ställning för kvinnors rättigheter och bidrar till att kvinnor och flickor i Latinamerika får en tryggare framtid.

Skänk en gåva för att stödja vårt arbete för kvinnors rättigheter! Märk din gåva med ”Höj rösten!”

Personporträtt: Ricardo Ivan Cordon

Bolivia, CDC, jämställdhet | svalornauser | 05-02-2020

Jämställdhet är den största lögnen, säg mig, vart är vi lika?

Ricardo Iván Cordón vill ha ett mer jämställt samhälle.

Ricardo Iván Cordón arbetar som koordinator för programmet Iguales ante La Ley i Bolivia. Det är ett program som finns inom Capacitación y Derecho Ciudadano (CDC) där målet är att alla ska stå lika inför lagen. Iguales ante La Ley arbetar mer specifikt med hbtq-frågor och rättigheter.

‒ Det är viktigt att prata om hbtq-frågor för att det finns grupper i vårt samhälle som inte riktigt förstår eller misstolkar vårt budskap om allas lika värde, säger Ricardo.

‒ I teorin är vi jämställda, men i praktiken fungerar det inte så. Jag säger det här för att det börjar med kvinnan: hon tjänar mindre, arbetar hårdare och faller ofta för någon typ av misshandel. Vidare till personer över 35 år, de blir diskriminerade för att de anses vara för gamla för att söka nya jobb. Och så har vi transpersoner som blir diskriminerade i sin vardag på arbetsplatser, i hemmet och på tingsrätten.

Lag 807 om könsidentitet infördes år 2016 där transpersoner, bland andra, fick rätt att exempelvis gifta sig och adoptera barn. I mitten av år 2017 kom en dom från Högsta Förvaltningsdomstolen där giftermål och adoptering för hbtq-personer förbjöds. Lag 807 tillåter endast namnbyte.

‒ Transpersoner blir lyckliga när de får beviljat sitt namnbyte, men det enda du får som garanti är ett nytt namn, inte respekt. Därför är det viktigt att vi fortsätter arbeta för hbtq-personers rättigheter.

‒  Idag, jämfört med för 15 år sedan , finns det mer tolerans. Speciellt bland unga människor. Det är från den juridiska delen vi kan förändra våra villkor.

Text och foto: Soledad Cornejo, praktikant, Bolivia

Stöd oss

Bli månadsgivare

Kontakt

Svalorna Latinamerika

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

© 2018 Svalorna Latinamerika