Category Archives: Globalamålen
Läs det senaste Svalbladet!
Bolivia, Coronaviruset, Globalamålen, Klimatförändringar, Kvinnors Rättigheter, Miljö, Nicaragua, Personporträtt, Peru, Programa de Desarrollo Rural, Sexuella och reproduktiva rättigheter, Sverige, Utvecklingsarbete | svalornauser | 17-06-2020
Under sommaren har kanske många av er lite extra tid över för läsning. Då passar den senaste utgåvan av Svalbladet utmärkt! Klicka på länken här för att läsa online.
Vi på Svalorna Latinamerika önskar er alla en riktigt bra sommar!
Peru: Kan vi kanske få upp ögonen för den lokala maten nu?
Arequipa, Ekologiskt, Globalamålen, Hälsa, jordbruk, Klimatförändringar, Landsbygdsutveckling, Latinamerika, Miljö, Peru, självförsörjning | svalornauser | 11-06-2020
Under 2019 införde Peru ett nytt etikettsystem som gör det obligatoriskt för matproducenter att förse livsmedel med varningsetiketter om de överskrider gränserna för vad världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar som ett dagligt intag av exempelvis socker, salt eller mättat fett. Målet har varit att öka matsäkerheten och förbättra den generella folkhälsan.
Systemet har hyllats av flertalet internationella experter i hälsofrågor för dess positiva effekter, men nu höjs även röster om att initiativet inte är tillräckligt. Att den strängare lagstiftningen kring livsmedelsmärkning och det nya etikettsystemet visserligen bidragit till en ökning av konsumenternas kunskap kring hälsosamma matvanor men för att på riktigt få bukt med den bristande matsäkerheten krävs mer omfattande förändringar av matkonsumtion i landet.
Matsäkerhet och hälsosamma kostvanor är inte bara ett problem gällande konsumentinformation, utan även tätt kopplat till social ojämlikhet och ekonomiska samhällsklyftor. Det finns flera studier som visar på en hög korrelation mellan låga utbildningsnivåer och låga inkomstnivåer och en hög konsumtionsnivå av ohälsosamma livsmedel.
Giovanna Sarmiento, sociolog och koordinator för vårt landsbygdsutvecklingsprogram förklarar:
– Befolkningen behöver visserligen tydlig och enkel information som gör det lättare att välja hälsosamma produkter och livsmedel. Men dessa produkter är oftast dyrare vilket inte gör dem tillgängliga för alla, säger hon.
Det som på riktigt skulle öka matsäkerheten i Peru är att minska fattigdomen på landsbygden där även undernäringen och hungern är som mest utbredd.
– Lokalt producerad mat är ofta bättre både ur näringssynpunkt och ur ett flertal andra sociala och ekonomiska aspekter eftersom det ökar inkomsterna för de fattigaste grupperna i samhället. Ute i fält arbetar vi därför mycket med att hjälpa lokala jordbrukare att utveckla ekologisk odling av lokala frukter och grönsaker vilket bidrar till ett hälsosammare kostintag och till ökade inkomster för de som producerar den, säger Giovanna.
Coronapandemin har haft en starkt negativ påverkan på landets ekonomi och slagit hårt mot en stor del av befolkningen. Både i städer och på landsbygden har stora grupper fått det svårare att försörja sig.
Våra samarbetsorganisationer stödjer jordbrukare i regionen genom att utveckla nya, effektivare odlingsmetoder som är både mer ekonomiskt och ekologiskt hållbara. Denna utveckling av jordbruket är nödvändig då tillgången till säker, hälsosam och lokalt producerad mat nu är viktigare än någonsin.
– Befolkningen behöver visserligen tydlig och enkel information som gör det lättare att välja hälsosamma produkter och livsmedel. Men dessa produkter är oftast dyrare vilket inte gör dem tillgängliga för alla, säger hon.
Text: Leo Berggren-Lagercrantz, praktikant i Peru
Foto: Jennifer Persson Nääf & Tilda Segerberg
Peru: Kreativ kamp för rättvisa
Arequipa, Globalamålen, HBTQIA+, Landsbygdsutveckling, Latinamerika, Personporträtt, Utvecklingsarbete | svalornauser | 01-06-2020
Robert Alvarado är aktivist, kreatör och migrant. För ett år sedan flydde han från Venezuela till Peru där han nu jobbar med dans och teater i statsfinansierade projekt. Han engagerar sig dessutom ideellt i kampen för migranters rättigheter och brinner för att skapa fler sammanhang för venezolaner och peruaner att mötas.
– Främlingsfientlighet är ett stort problem i Peru. Hos båda etnicitetsgrupperna finns en rädsla för det som är annorlunda och nytt, berättar Robert.
För att minska klyftan och förbättra den mentala hälsan hos migranter, vill han se fler och bättre kreativa mötesplatser i staden Arequipa där han bor.
– Jag har anordnat gratis biovisningar och satt upp teaterpjäser på teman som identitet och flykt. Kultur kan verkligen vara ett hjälpmedel för att bekämpa utanförskap.
I Roberts sociala arbete driver han små och stora projekt med målet ”verklig integration”. Det kan omfatta mycket, men bland annat att föreläsa på hjälporganisationer, undervisa i venezolansk dans för barn eller hålla i samtalsgrupper.
– Ett av mina uppdrag är att organisera migranter som också är HBTQI-personer. Vi brukar samlas och diskutera hur vi kan göra livet lättare för oss och andra i samma livssituation
Han önskar att fler biståndsorganisationer kunde engagera sig och inkludera migration i sitt arbete.
– Frågor om migration inom människorättsorganisationer borde vara mer aktuella än någonsin, konstaterar Robert.
Text och foto: Hanna Holmqvist, praktikant i Peru
Personporträtt: María Isabel Cano Taco
Globalamålen, jämställdhet, Kvinnors Rättigheter, Latinamerika, Personporträtt, Peru | svalornauser | 23-04-2020
María Isabel Cano Taco avbröt sina lärarstudier i Lima och flyttade tillbaka till bergsbyn Machaguay. Först arbetade hon på ett så kallat DEMUNA, ett skyddscenter som hjälper barn som utsätts för våld i hemmet samt arbetar i förebyggande syfte med frågan. Efter ett år började hon att arbeta tillsammans med polisen och socialen för att jobba med våld i staden, med fokus på våldet mot kvinnor och inom familjen.
– Jag kände att det var det här jag skulle göra, jobba med en kvinnorättsorganisation.
Till det lilla kontoret mitt i byn är alla välkomna. Hon beskriver jobbet som socialt, att de försöker arbeta förebyggande för att problemen inte ska bli så stora. Om hot inom familjen förekommer kan hon vara med och medla och göra hembesök. Det gånger våld förekommer måste hon lämna över ärendet till andra instanser.
– Jag känner familjerna, de kan inte ljuga för mig. Såklart vet vi inte allt, men vi vet mycket.
María förklarar att det i Peru fortfarande finns en bild av att ett äktenskap måste vara för alltid och att många kvinnor därför döljer att våldet existerar inom familjen. Hon säger att hon alltid är noga med att säga, att oavsett om det finns barn i hemmet eller inte så är det viktigaste att det är välfungerande.
– Jag har alltid tänkt att föräldrarna inte måste vara tillsammans för att det ska gå bra för barnet, utan att det behövs ett fridfullt hem. Ett hem som inte fungerar resulterar i barn som inte fungerar, och barnen är vår framtid, samhällets framtid.
Text och foto: Sara Holmberg, praktikant i Peru
Extremväder: För de peruanska bönderna är klimatförändringarna redan verklighet
Globalamålen, jordbruk, Klimatförändringar, Landsbygdsutveckling, Latinamerika, Peru | svalornauser | 16-04-2020
Förstörda hem och förstörda skördar är några av konsekvenserna från årets regnsäsong i Peru.
Under årets regnperiod har Peru åter drabbats av extrema och oregelbundna skyfall. Det värst drabbade är bönderna i bergsområdena som är direkt beroende av att skörden slår rätt. Under flera år har framför allt tillgången till vatten varit en stor utmaning.
Fredi Silva, en peruansk lantbrukare i närheten av staden Tipan, berättar om hur den oregelbundna regnsäsongen åter bidragit till att grödorna, såsom majs, helt förstörts:
– Det börjar med starka skyfall för att därefter gå över till extrem torka, under torkan så äter insekterna upp grödorna innan de hinner växa sig starka.
Liknande problem har förekommit runt om i bergsområdena. Allt fler vittnesmål kommer in om hur den opålitliga vattenförsörjningen drabbar bönderna hårt. Det blir allt svårare att veta hur skördarna ska leverera.
Svalorna Latinamerika arbetar i samarbetsprojekt för att utveckla och sprida kunskap om hur möjligheterna för odling har förändrats samt vad som kan göras för att underlätta och effektivisera odlingen under dessa förhållanden.
Text och foto: Sadredin Mahmoudi, praktikant i Peru
