Category Archives: Globalamålen

HÖJ RÖSTEN! för kvinnors rättigheter!

Globalamålen, jämställdhet, Kvinnors Rättigheter, Latinamerika, Sexuella och reproduktiva rättigheter, Sociala medier | svalornauser | 28-02-2020

Alla människor har en grundläggande rätt att bestämma över sin egen kropp och att inte utsättas för diskriminering eller våld. Trots detta kränks kvinnors mänskliga rättigheter varje dag. Det kan vi inte acceptera! I samband med den internationella kvinnodagen den 8 mars driver Svalorna Latinamerika därför kampanjen HÖJ RÖSTEN! för att belysa kvinnors rättigheter, arbetet kring dessa och för att uppmana människor runt omkring oss att höja sina röster mot det strukturella förtrycket av kvinnor världen över. Höj rösten du med och var med i kampen för en mer rättvis värld!

Svalorna Latinamerika arbetar med kvinnors rättigheter utifrån många olika perspektiv, bland annat genom vårt program mot könsbaserat våld i Bolivia, genom arbete med Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), genom vårt program som stödjer kvinnliga lantbrukare i Peru och genom vårt arbete för att förhindra barnsexhandel i Nicaragua.

Vi vill under denna kampanj lyfta vårt arbete för kvinnors rättigheter och självfallet också våra samarbetsorganisationer som kämpar för jämställdhet och kvinnors rättigheter på gräsrotsnivå. Men vi vill också, och kanske fram för allt, inspirera fler människor till att höja sina röster och ta ställning för kvinnors grundläggande rättigheter! Bidra du också genom att stödja vårt arbete eller genom att själv höja rösten och ladda upp ett inlägg på dina sociala medier under hashtaggen #höjrösten!

När du stödjer Svalorna Latinamerikas arbete tar du ställning för kvinnors rättigheter och bidrar till att kvinnor och flickor i Latinamerika får en tryggare framtid.

Skänk en gåva för att stödja vårt arbete för kvinnors rättigheter! Märk din gåva med ”Höj rösten!”

Peru: Långsiktigt jordbruk och klimatsmart odling

Globalamålen, Hälsa, jordbruk, Landsbygdsutveckling, Peru, Utvecklingsarbete | svalornauser | 05-02-2020

Det gemensamma växthuset i Arecocha fungerar som en modul för hur långsiktigt och hållbart odlande kan se ut och skötas. Deltagarna provar bland annat på att odla olika sorters grönsaker tillsammans med en agronom från Programmet för Hållbar Landsbygdsutveckling (PDR). De deltar också på genomgångar om hur klimatsmarta tekniker kan appliceras och vad olika växter har för nyttiga egenskaper. Deltagarna har nu jobbat flitigt i två år för att omvandla en förfallen trädgård till att bli ett grönskande paradis.

Den utbredda machokultur som existerar på Perus landsbygd har inte hindrat en lokal jordbruksorganisation med åtta kvinnor från byn Arecocha från att växa fram. Tillsammans arbetar kvinnorna och PDR med ett gemensamt växthus; där de kan utveckla och samla kunskaper kring jordbruk och hållbar odling.

”Det känns som ett privilegium att kunna få arbeta med och ansvara för detta växthus tillsammans”, säger Tomaza Huamani, utsedd ordförande för det gemensamma projektet. ”Det är viktigt med kunskap, och jag tycker att vi får väldigt bra information och stöd av agronomerna inom programmet PDR. Vi har exempelvis fått lära oss om hur vi kan hjälpa till att bekämpa anemin (blodbrist till följd av lågt antal röda blodkroppar vilket är ett omfattande problem på landsbygden i Peru) här i byn med hjälp av maten vi odlar i vårt växthus, vilket känns väldigt viktigt.”

Foto: Tilda Segerberg, Arkivbild från Svalorna Latinamerika

-”Det är väldigt viktigt att personerna som är involverade i växthuset känner samhörighet och en gemenskap, för då blir de mer motiverade att komma hit och jobba med den,” menar Roberto Velarde, som arbetar som agronom hos PDR. ”Vårt mål är att de ska bli inspirerade och applicera det de lär sig på genomgångarna i växthusmodulerna i sina egna hem. Det vill säga, att de skapar sina egna små växthus. Tillgången till näringsrika grönsaker underlättas enormt om de hittar dem i sin egen trädgård.”

Växthusmodulen är en plats där kvinnorna kan arbeta gemensamt för att ta lärdom av varandra. På detta sätt blir kvinnorna i organisationen utbildade inom matsuveränitet likväl som klimatanpassning, vilket är en förutsättning för organisationens arbete kring långsiktigt hållbara jordbruk.

Text: Martina Lindberg, praktikant i Peru

Peru: Vad vore vi utan vatten?

Globalamålen, Klimatförändringar, Landsbygdsutveckling, Miljö, Peru | svalornauser | 23-10-2019

Invånarnas viktigaste vattentillgång i provinsen Castilla i Peru är ständigt utsatt för klimatförändringarna. Glaciären Coropuna har till ytan minskat med halva sin existens under loppet av 40 år, vilket är en faktor som ständigt oroar befolkningen i området.

Glaciären Coropuna är provinsens viktigaste källa till vatten.

Vattentillgångarna är redan åtstramade. Det vi nu kan försöka att göra är att dra ut på processen så gott det går, konstaterar Roberto Velarde Garcia, agronom och specialist inom Svalorna LA:s Landsbygdsutvecklingsprogram.

Under de senaste 40 åren har vattentillgången i området Castilla Media åtstramats till följd av varmare globala temperaturer. Glaciären Coropuna, som formar del av bergskedjan Anderna, är Perus tredje högsta berg men dess istäcke lyser alltmer med sin frånvaro. Glaciärerna i de peruanska Anderna utgör hela 71 procent av alla glaciärer i Sydamerika, därav är förebyggandet av den globala uppvärmningen av stor vikt för landets tillgångar. Glaciärens smältvatten är en viktig tillgång som ger upphov till både liv och levebröd i området, men utan vattnet hotas inte enbart jordbruken och tillgången till mat utan även samhällens totala existens.

Coropuna är ett tydligt exempel på där klimatförändringarna och den globala uppvärmningen slår extra hårt mot de mest utsatta, så som samhällen på landsbygden. Detta visar vilken skada globala problem kan orsaka på en lokal nivå. Mål nummer 6 som innefattar ”Rent vatten och sanitet” i Agenda 2030, fastställer att ”säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla”, en vision som ständigt är under hot för befolkningen i provinsen Castilla, Peru.

-Det finns en högre andel medvetenhet bland befolkningen i dagsläget gällande klimatförändringarna. Även om många fortfarande förnekar fenomenet så ser vi en positiv trend i och med att fler och fler tar sitt ansvar gällande att inte spendera eller oansvarigt förbruka mängder vatten, berättar Roberto.

Svalorna Latinamerika tillsammans med lokala samarbetsorganisationer i Peru arbetar ständigt med att aktivera de globala målen. Detta uppnås genom att upplysa invånarna om problematiken samt genom att öka kunskapen om hur man på bästa sätt kan anpassa sina levnadsförhållanden. Landsbygdsutvecklingsprogrammet ger invånarna möjlighet, trots omständigheterna, att få tillgång till viktig information och strategier gällande miljön och hur man på bästa sätt tar hand om den.

Jennifer Persson Nääf, praktikant, Peru

Peru: Nu startar nya ekologiska odlingar i Piscopampa

Ekologiskt, Globalamålen, jordbruk, Landsbygdsutveckling, Peru | svalornauser | 18-04-2019

Den nystartade landsbruksföreningen i Piscopampa, en by i Castilla media, är i full gång med att starta en gemensam ekologisk odling. Den ska bidra till en mer varierad kost och öka konsumtionen av närodlade grönsaker i området. Några fröer delas ut till var och en av medlemmarna och landsbygdsutvecklingsprogrammets ingenjör Ricardo Manrique ber dem att gissa vilken gröda de håller i handen.

Dagen har spenderats på skolgården, där föreningens medlemmar har hjälpts åt att bygga ett växthus. Anledningen till att växthuset byggs just där är för att det är viktigt med en neutral plats där alla känner sig välkomna och kan komma och gå som de vill. Grödorna är till för medlemmarnas egenkonsumtion och barnens skolmat, så att den blir mer varierad och billigare. Den förbättrade tillgången till näringsrik mat bidrar till det Globala målet om att ”avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk”*. Odlingen är även tänkt att öka konsumtionen av närproducerade grönsaker. Detta då befolkningen idag ofta köper sina grönsaker från affären som i sin tur har köpt dem från närliggande städer där besprutningsmedel många gånger används.

Medlemmarna i den nystartade föreningen jobbar med att få jorden i växthuset odlingsbar. 
Ricardo från landsbygdsutvecklingsprogrammet visar upp frön som gruppen senare ska så. 

Efter att själva växthuset är färdigbyggt hålls ett möte om hur föreningen kan arbeta för att göra egen kompost och gödsel. Odlingen ska vara helt och hållet ekologisk och inga medel ska användas för att bespruta växterna.

 – De bekämpningsmedel ni använder hamnar i jorden och förstör den naturliga balansen av mineraler, det gör det svårare att på ett naturligt sätt få saker att växa och de grönsaker ni skördar kommer att ha kemikalier i sig, berättar Ricardo för gruppen.

Dagen avslutas med att de fröer som tidigare visats upp odlas i det nybyggda växthuset, bland annat spenat, morötter och rödbeta planteras. Föreningen ritar sedan upp en karta för att hålla koll på grönsakerna och ett bevattningsschema för hela året sammanställs.

Medlemmarna gräver ner och vattnar de nysådda fröna. 

Text och foto: Villemo Tomasdotter, praktikant, Peru.

*Mål två i de Globala målen. https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-2-ingen-hunger/

Bolivia: Om jag klipper av mig håret, är jag en kille då?

Bolivia, Chasqui, El Alto, Globalamålen, jämställdhet, Maskuliniteter, Sexuella och reproduktiva rättigheter | svalornauser | 19-03-2019

I den bolivianska skolan ingår inte sexualundervisning och när barnen är små, kallas deras könsorgan för “cosita”, vilket översätts till “liten sak”. Bristen på information om sexuellt umgänge och rätten till sin egen kropp är stor. På skolan Villandrani arbetar man för att skapa en mer öppen dialog om ämnet.

I utkanten av området El Alto i Bolivia finns skolan Villandrani. Där håller Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Chasqui i dag en workshop om människokroppen och skillnaden mellan mäns och kvinnors kroppar.

Workshopen inleds med att två siluetter avbildas på stora vita papper på golvet, en av en flickas kropp och en av en pojkes. De två siluetterna blir till en början nästintill identiska. Barnen uppmanas då lägga till det de anser saknas för att respektive siluett ska representera de två könen.

Flickorna ritar siluetten av en pojke…
Och pojkarna ritar siluetten av en flicka.

På avbildningen av flickans kropp skriver barnen namnet ”Julia” och adderar klackskor, nagellack, en kjol och långt hår. En av pojkarna skriver “olika sätt att tänka på”, på pappret med den kvinnliga kroppen.

Siluetten av pojken får namnet ”Daimar”. Byxor och kort hår läggs till. Vid upprepade tillfällen frågar vi eleverna vad som saknas. Flickorna blir generade, tittar på varandra och skrattar. Efter viss tvekan ritas det manliga könsorganet på siluetten av pojken.

En högljudd diskussion om siluetterna pågår i klassrummet.

– Hur identifierar vi en flicka? frågar Rodolfo, som arbetar på Chasqui.

Julia, ett av barnen som intagit platsen vid tavlan, svarar att flickor är mer försiktiga än pojkar. Rodolfo undrar om inte pojkar också kan vara det.

– Tjejer har kjol, säger Daimar, en av pojkarna i klassen.

– Har någon tjej en kjol på sig härinne? Nej, alla har byxor, är de killar då?” utmanar Rodolfo.

Svaren på det påståendet blir ett bestämt ”nej” från majoriteten av klassen. Rodolfo förklarar för barnen att skillnaden mellan män och kvinnor är de reproduktiva organen.

Workshopen är en start på en mer öppen dialog om ämnet och Rodolfo avslutar med att betona att kroppen är varje individs privata ägodel och att ingen får röra den mot din vilja.

Text och bild: Elsa Rechlin, praktikant i Bolivia

Stöd oss

Bli månadsgivare

Kontakt

Svalorna Latinamerika

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

© 2018 Svalorna Latinamerika