Category Archives: Arequipa

Peru: Kan vi kanske få upp ögonen för den lokala maten nu?

Arequipa, Ekologiskt, Globalamålen, Hälsa, jordbruk, Klimatförändringar, Landsbygdsutveckling, Latinamerika, Miljö, Peru, självförsörjning | svalornauser | 11-06-2020

Under 2019 införde Peru ett nytt etikettsystem som gör det obligatoriskt för matproducenter att förse livsmedel med varningsetiketter om de överskrider gränserna för vad världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar som ett dagligt intag av exempelvis socker, salt eller mättat fett. Målet har varit att öka matsäkerheten och förbättra den generella folkhälsan.

Systemet har hyllats av flertalet internationella experter i hälsofrågor för dess positiva effekter, men nu höjs även röster om att initiativet inte är tillräckligt. Att den strängare lagstiftningen kring livsmedelsmärkning och det nya etikettsystemet visserligen bidragit till en ökning av konsumenternas kunskap kring hälsosamma matvanor men för att på riktigt få bukt med den bristande matsäkerheten krävs mer omfattande förändringar av matkonsumtion i landet.

Lokalt producerade grödor på en marknad i Castilla Media. Lokala grödor är ofta bättre för konsumenterna ur en näringssynpunkt likväl som ur ett ekonomiskt- och hållbarhetsperspektiv

Matsäkerhet och hälsosamma kostvanor är inte bara ett problem gällande konsumentinformation, utan även tätt kopplat till social ojämlikhet och ekonomiska samhällsklyftor. Det finns flera studier som visar på en hög korrelation mellan låga utbildningsnivåer och låga inkomstnivåer och en hög konsumtionsnivå av ohälsosamma livsmedel.

Giovanna Sarmiento, sociolog och koordinator för vårt landsbygdsutvecklingsprogram förklarar:

– Befolkningen behöver visserligen tydlig och enkel information som gör det lättare att välja hälsosamma produkter och livsmedel. Men dessa produkter är oftast dyrare vilket inte gör dem tillgängliga för alla, säger hon.

Det som på riktigt skulle öka matsäkerheten i Peru är att minska fattigdomen på landsbygden där även undernäringen och hungern är som mest utbredd.

– Lokalt producerad mat är ofta bättre både ur näringssynpunkt och ur ett flertal andra sociala och ekonomiska aspekter eftersom det ökar inkomsterna för de fattigaste grupperna i samhället. Ute i fält arbetar vi därför mycket med att hjälpa lokala jordbrukare att utveckla ekologisk odling av lokala frukter och grönsaker vilket bidrar till ett hälsosammare kostintag och till ökade inkomster för de som producerar den, säger Giovanna.

Den latinamerikanska efterätten, mazamorra, serveras på en marknad i Castilla Media, Peru

Coronapandemin har haft en starkt negativ påverkan på landets ekonomi och slagit hårt mot en stor del av befolkningen. Både i städer och på landsbygden har stora grupper fått det svårare att försörja sig.

Våra samarbetsorganisationer stödjer jordbrukare i regionen genom att utveckla nya, effektivare odlingsmetoder som är både mer ekonomiskt och ekologiskt hållbara. Denna utveckling av jordbruket är nödvändig då tillgången till säker, hälsosam och lokalt producerad mat nu är viktigare än någonsin.

– Befolkningen behöver visserligen tydlig och enkel information som gör det lättare att välja hälsosamma produkter och livsmedel. Men dessa produkter är oftast dyrare vilket inte gör dem tillgängliga för alla, säger hon.

Text: Leo Berggren-Lagercrantz, praktikant i Peru

Foto: Jennifer Persson Nääf & Tilda Segerberg

Peru: Kreativ kamp för rättvisa

Arequipa, Globalamålen, HBTQIA+, Landsbygdsutveckling, Latinamerika, Personporträtt, Utvecklingsarbete | svalornauser | 01-06-2020

Robert Alvarado är aktivist, kreatör och migrant. För ett år sedan flydde han från Venezuela till Peru där han nu jobbar med dans och teater i statsfinansierade projekt. Han engagerar sig dessutom ideellt i kampen för migranters rättigheter och brinner för att skapa fler sammanhang för venezolaner och peruaner att mötas. 

Främlingsfientlighet är ett stort problem i Peru. Hos båda etnicitetsgrupperna finns en rädsla för det som är annorlunda och nytt, berättar Robert. 

För att minska klyftan och förbättra den mentala hälsan hos migranter, vill han se fler och bättre kreativa mötesplatser i staden Arequipa där han bor.  

Jag har anordnat gratis biovisningar och satt upp teaterpjäser på teman som identitet och flykt. Kultur kan verkligen vara ett hjälpmedel för att bekämpa utanförskap.

I Roberts sociala arbete driver han små och stora projekt med målet ”verklig integration”. Det kan omfatta mycket, men bland annat att föreläsa på hjälporganisationer, undervisa i venezolansk dans för barn eller hålla i samtalsgrupper.  

Ett av mina uppdrag är att organisera migranter som också är HBTQI-personer. Vi brukar samlas och diskutera hur vi kan göra livet lättare för oss och andra i samma livssituation

Han önskar att fler biståndsorganisationer kunde engagera sig och inkludera migration i sitt arbete. 

Frågor om migration inom människorättsorganisationer borde vara mer aktuella än någonsin, konstaterar Robert. 

Text och foto: Hanna Holmqvist, praktikant i Peru 

Peru: Marscher och workshops för kvinnors rättigheter

Arequipa, El Taller, jämställdhet, Kvinnors Rättigheter, Peru | svalornauser | 13-03-2020

Under den internationella kvinnodagen talar Arequipas första kvinnliga borgmästare Laura López på ett feministiskt forum. Hon frågar sig själv och publiken:

– Hur ska vi kunna bli politiker när de mördar oss varje dag?

I Arequipa har folk gått ut på gatan för att demonstrera för kvinnors rättigheter.

Den 8 mars anordnas kvinnomarscher i landets storstäder Lima och Arequipa. Den senaste tidens feminicidios, mord på kvinnor, har väckt ilska och debatt om kvinnors säkerhet och frihet i Peru. I november förra året dödades tre kvinnor inom loppet av bara några dagar. Årets början har kantats av flera uppmärksammade fall av kvinnor som mördats av sina partners. I februari var 32 fall redan registrerade enligt siffror från Radio yaravi.

Sex timmar bort, på den andinska landsbygden, är stämningen något mer lättsam och folklig, men dagen likväl så värdefull och uppskattad. Solen står högt på himlen och förberedelserna inför eftermiddagens events är i full gång. Organisatörer och frivilliga bybor står och lagar mat.

I den lilla byn Típan samlas familjer, polisen, i den lilla och varma kommunlokalen för att uppmärksamma kvinnodagen. Mammor med barn, lärare och polis strömmar in och stolarna räcker inte till. Borgmästaren Enrique Ninaja Cabrera skakar hand med alla inbjudna och håller ett inledande, högtidligt, tal.

– Idag, år 2020 är ni advokater, politiker och taxichaufförer. Så har det inte alltid varit. Jag vill tacka alla er starka kvinnor som bidrar till regionen varje dag.

Catalina Huamani Mendoza och Maritza Rodriguez Nuñez

Det bjuds på förfriskningar, sång, mat och lekar. På den gröna cementväggen projiceras en film om kvinnohistoria i Latinamerika. Efteråt anordnas en frågesport om det som sagts i filmen. Till stor glädje delas små priser ut till vinnarna; matolja, kaffe och toalettpapper.

I Pampacolca, en liten stad med drygt tusen invånare, anordnas ett kvinnodagsfirande med hälsofokus. Även här är uppslutningen stor. Bygdens sjukhuspersonal delar ut information om sexualhälsa och det hålls gymnastikövningar till musik. Något som uppskattas av de äldre deltagarna som flåsar och skrattar om vartannat. Även här bjuds det på mat, dryck och musik.

När solen går ned bakom bergen, går deltagarna hem, säkerligen mätta och förhoppningsvis stärkta av dagens budskap och diskussioner. Det vi tar med oss från kvinnodagen i Peru är vikten av att värna varje kvinnas rätt till hälsa, njutning, utbildning och arbete oavsett klasstillhörighet, boendeort och ålder.

Arrangemangen på kvinnodagen den 8e mars 2020 anordnades av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation El Taller och kommunerna i Pampacolca och Típan.

Text och foto: Hanna Holmqvist, praktikant i Peru

Personporträtt: Clavelina Rocio Sahuanay

Arequipa, jordbruk, Landsbygdsutveckling, Personporträtt, Peru | svalornauser | 16-10-2019

Clavelina Rocio Sahuanay är en biodlare från Viraco i Peru. Genom att specialicera sig ännu mer jobbar hon mot att utöka och förändra hanteringen av sin biodling.

Hon har fått möjligheten att åka på en studieresa till andra distrikt i regionen Arequipa tillsammans med Svalorna Latinamerikas program, samt ett tjugotal andra jordbrukare från distrikten Viraco och Machaguay.

-Studieresan har öppnat mina ögon genom nya typer av lärdomar och att se saker på andra sätt. Jag har insett att det är vi själva som måste delta och initiera projekt för att nå våra mål. Vi har mycket resurser, men det som saknas är kunskap. Jag har genom resan lärt mig att det finns hjälp att få.

Clavelina fortsätter:

-Jag vill nu initiera ett projekt gällande min biodling. Jag är stolt över att jag redan kunnat utöka den genom att förändra min hantering av den, något som jag lärt mig inom Svalornas program. Imorgon ska jag på egen hand åka på en studieresa till för att lära mig mer. Jag vill specialisera mig mer och mer inom biodling.

Text och foto: Tilda Segerberg, praktikant, Peru

Stöd oss

Bli månadsgivare

Kontakt

Svalorna Latinamerika

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

© 2018 Svalorna Latinamerika