Välkommen till praktikantbloggen

I den här bloggen skriver våra utlandspraktikanter om sina erfarenheter från våra utvecklingsprogram i Latinamerika. Från februari till juni 2019 befinner sig Beata, Elsa, Emelie, Linnea och Tilda i Bolivia och Love, Ida och Villemo i Peru. Följ deras tid i länderna här!

Peru: Stort engagemang vid första miljökommitté mötet i Piraucho.

Miljö, Peru, Programa de Desarrollo Rural, Uncategorized | Utlandspraktikant | 18-09-2016

Under måndagseftermiddagen befann vi oss i Piraucho i distriktet Union, i Castilla Media, för att ha det första mötet och workshopen med miljökommittén. Workshopen började med att vi tittade på två videos för att få alla att börja reflektera lite över miljön och vad vi gör mot den. Den första videon visade bilder på hur vi människor kontaminerar miljö och i den andra videon bad miljön alla människor att sluta kontaminera.

IMG_7727

Edith Cuyo håller i workshopen. Foto: Lillemor Lind Alpstad

–         Vad är miljö för er? frågade Edith Cuyo från Programa de Desarrollo Rural (PDR)

Deltagarna i workshopen fick beskriva deras uppfattning om vad miljö är. De svarade att miljö var allt som var omkring oss; flora och fauna, luften vi andas, träden och vatten. Sedan fick de besvara vilka miljöproblem som finns och speciellt de miljöproblemen som finns i deras distrikt. Därefter valde de ett av miljöproblemen att jobba med i distriktet. De valde att arbeta med avfallshantering och för att kunna jobba med avfallshantering sa deltagarna att de kommer behöva föreläsningar om avfallshantering samt identifiera vad som är organiskt och icke organiskt.

– Det var första gången vi hade denna workshop med miljökommittén. Det var jättebra och framförallt viktigt att vi hade denna workshop, så vi kan komma igång med miljöarbetet i vårt distrikt. Det var även kul att se alla som deltog på mötet, såsom borgmästaren, myndighetspersoner och civilbefolkningen. Det här mötet har fått mig att tänka jättemycket på vad vi invånare i distriktet gör som kanske inte är så bra för miljön och det måste vi ändra på, säger Juana Maria Huaina.

Lillemor Lind Alpstad, programpraktikant, Peru

 

Nicaragua: ”Männen måste ta ansvar”

Club Infantil, Nicaragua | Utlandspraktikant | 17-09-2016

I Club Infantils aula har journalister och kommunikatörer samlats för det sista utbildningstillfället av en serie träffar som har hållits under året. De är nämligen nyckelaktörer i det förebyggande arbetet mot barnsexhandel och på schemat står makt och macho-kultur, och dess koppling till barnsexhandel. Efter grupparbeten, Powerpointpresentation och diskussioner är det dags för en fingerad TV-paneldebatt.

Utbildningsdeltagarna deltar aktivt i den dynamiska aktiviteten som belyser det preventiva arbetet mot barnsexhandel. Foto: Caroline Jonsson

Utbildningsdeltagarna deltar aktivt i den dynamiska aktiviteten som belyser det preventiva arbetet mot barnsexhandel. Foto: Caroline Jonsson

−  Välkomna till kanal 100, kanalen för samhällsförändring, och dagens program ”Sin pelos en la lengua” (”Utan att skräda orden”). Med oss idag har vi två människorättsaktivister Lesther Castro och Domingo López, inleder Eyling Zarantes som själv är deltagare på utbildningen men för aktiviteten utnämnd TV-presentatör.

−  Tycker ni att mäns involvering i det förebyggande arbetet mot barnsexhandel är viktigt? fortsätter Eyling och vänder sig mot Lesther.

TV-panelen bestående utav Domingo López, Eyling Zarantes (Radio Estero Libre) y Lesther Castro (Radio Estereo Libre). Foto: Caroline Jonsson

TV-panelen bestående utav Domingo López (fr.v.), Eyling Zarantes (Radio Estero Libre) y Lesther Castro (Radio Estereo Libre). Foto: Caroline Jonsson

I rollen som aktivist som stödjer mäns deltagande i det förebyggande arbetet mot barnsexhandel argumenterar Lesther för att det är viktigt att jobba aktivt med män:

−  Jag tror att det är viktigt att vi involverar oss eftersom att det är viktigt att vi förändrar maskulinitetsnormer och maktstrukturer. Männen måste ta ansvar.

Domingo går aktivt in i rollen som motståndare och motsätter sig inte bara mäns involvering, utan argumenterar även emot att man pratar om sexualitet med barn och ungdomar.

−  Barnen och ungdomarna vaknar [anm. inleder sexuella relationer] så tidigt eftersom att de får information.

Domingo López i rollen som motståndare till mäns involvering i det preventiva arbetet mot barnsexhandel. Foto: Caroline Jonsson

Domingo López i rollen som motståndare till mäns involvering i det preventiva arbetet mot barnsexhandel. Foto: Caroline Jonsson

Detta provocerar publiken, och frågor och motargument haglar över Domingo.

−  Jag fick den svåraste rollen eftersom att jag var tvungen att representera något som jag inte är och inte tycker, men tyvärr är det verkligheten och därför var det en väldigt bra övning, säger Domingo efteråt.

Alla deltagarna är överens om att det är viktigt att involvera män i det förebyggande arbetet, speciellt eftersom att det till största delen är män som efterfrågar och utnyttjar barn och unga sexuellt. De betonar dock att man måste arbeta i alla delar av samhället.

I den avslutande utvärderingen av alla sessioner, sammanfattar Alejandro Úbeda, radiopratare:

−  Det är viktigt att vi inte bara har fått verktyg att använda i vårt kommunikationsarbete, utan även i våra egna liv: hur vi ska uppfostra våra barn och hur man behandlar kvinnor med respekt.

Caroline Jonsson, programpraktikant, Nicaragua

Peru: Hur mår dina marsvin?

Peru, Programa de Desarrollo Rural | Utlandspraktikant | 14-09-2016

– Det verkar som att marsvinen har fått loppor. Använd detta medel som du stryker på marsvinen, börja bakifrån och dra framåt. De verkar inte lida av coccidiosis, men om du är orolig för att det kommer drabba dina marsvin kan du ge de lite lime så att de får i sig vitamin C, förklarar Antony García för Mabel Cáceres Cano.

Antony skriver ned sina rekommendationer för Mabels marsvinsuppfödning. Foto: Lina Franzén

Antony från Programa de Desarrollo Rural (PDR)  – Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram i Peru –  befinner sig idag i byn Cotanay i distriktet Machahuay. I Cotanay har ett flertal kvinnor nyligen börjat med marsvinsuppfödning och Antony är här för att se hur marsvinen mår och ge tips på möjliga förbättringar av uppfödningen.

– Jag har fött upp marsvin väldigt länge men bara för egen konsumtion. Nu vill jag kunna ha marsvinen som en inkomstkälla, säger Mabel.

DSC_0026

En del av Mabels marsvinsuppfödning. Foto: Lina Franzén

Nästa besök är hemma hos Rosa Gamero där det finns ett flertal burar, men inga marsvin.

–  Jag hade ett 50-tal marsvin vars kött jag sålde och det var en viktig inkomstkälla för mig. För ett tag sedan blev mina marsvin väldigt sjuka. Jag vet inte om det fick parasiter eller om de kanske fick lunginflammation av kylan. Vad det nu än var så började de dö en efter en och nu har jag inga marsvin kvar. Jag ska dock köpa nya marsvin och denna gång hoppas jag att jag med den kunskap PDR ger mig ska kunna undvika att något sådant händer igen, säger Rosa.

DSC_0108

Rosa visar programpraktikanten Lillemor sina nu tyvärr tomma burar. Foto: Lina Franzén

Hon visar upp sina tomma burar och berättar stolt hur hon utifrån vad hon lärt sig på de workshops som arrangerats av PDR tänker bygga nya burar i lersten istället för i trä så att de blir lättare att hålla rent. När burarna är färdigbyggda kan Rosas nya marsvin flytta in, något hon verkligen ser fram emot.

Lina Franzén, programpraktikant, Peru

Peru: Tillsammans för miljön

Miljö, Peru, Programa de Desarrollo Rural | Utlandspraktikant | 11-09-2016

Det är skymning i byn Viraco i Castilla Media, Peru. På det centrala torget har invånare i alla åldrar, så väl män som kvinnor, samlats för att genomföra en manifestation för att höja medvetenheten om miljöfrågor i byn. En av deltagarna är Nancy Purhuaya Caceres som är ordförande i organisationen för biodlare ”Asociación de Apicultura Señor de los Milagros de Viraco”, som startades upp med hjälp av Programa de Desarrollo Rural (PDR) – Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram i Peru.

blogg 3

Deltagarna förbereder sig inför manifestationen. Foto: Lina Franzén

–  Jag tycker det är väldigt bra att den här manifestationen hålls eftersom att invånarna i vår by behövs uppmärksammas om de miljöproblem vi har och att vi måste ta hand om vår miljö. Många är inte medvetna om vilka negativa effekter deras handlingar har på miljön och då är det bra att PDR informerar oss och hjälper oss att sprida denna kunskap, säger Nancy.

Efter att alla deltagarna i manifestationen samlats och fått ordning på sina plakat ansluter det lokala bandet. Tåget går längs med byns huvudgator och deltagarna delar ut broschyrer med information till åskådarna. Dessa broschyrer innehåller information om varför det är viktigt att värna om miljön och några tips på hur invånarna kan göra detta. Till exempel uppmuntras invånarna till att vara sparsamma med elektricitet och vatten.

blogg 1

Samtliga deltagare samlade på torget efter att ha genomfört miljömanifestationen. Foto: Lina Franzén

Efter ungefär en halvtimme återvänder tåget till torget, där deltagarna ivrigt diskuterar hur kampanjen gått.

– Jag tycker att det gick väldigt bra! Det är fint att se allt från skolelever till borgmästaren enas kring detta problem. Jag är väldigt glad över att PDR är här och vägleder oss i denna fråga så att vi kan föregå med gott exempel för resten av befolkningen, säger Nancy.

blogg 2

Nancy Purhuaya Caceres visar upp broschyren som delades ut under manifestationen. Foto: Lina Franzén.

Lina Franzén, programpraktikant, Peru

Bolivia: Knäböj, teater och att formulera det osagda

Albor, Bolivia, Suma Thakhi II | Utlandspraktikant | 09-09-2016

Det börjar hårt. Uppvärmning på 4000 meters höjd är ingen enkel sak, inte ens för Las/Los Alteñas/Alteños*. Ansträngda stön och kvävda svordomar ekar ut i den stora lokalen. Knäböj, armhävningar, burpees och vokalartikulering i springande tempo: en skådespelare måste ha en stark kropp och kraftfull röst.

Uppvärmningen är tung och obligatorisk. Foto: Frej Berglund

Uppvärmningen är tung och obligatorisk. Foto: Frej Berglund

Uppvärmningen är första momentet av en två timmars teatersession. Snart följer improvisationsteater. Deltagarna delas upp i två grupper och får 20 minuter på sig att tillsammans gestalta någon typ av våld. En av grupperna presenterar en pjäs om våld utlöst av svartsjuka: en flickvän mördar sin makes älskare. Den andra gruppen gestaltar våld provocerat av fattigdom: en mamma som tvingas låna pengar av gangsters för att försörja sin familj. Studiecirklarna är dock mer än bara teater. Den här studiecirkeln är en av tre nystartade år 2016 och mellan de svettiga uppvärmningarna och mer tekniska teaterövningarna vilar ett djupare allvar, ett allvar som flätas in i alla aktiviteter som genomförs.

–  På Albor har vi arbetat med studiecirklar sedan 2014. Det vi mest ägnar åt oss är frågor som könsbaserat våld, machismo, symboliskt våld och medievåld, säger Josué Santos Quispe, 18, gruppledare för en av de nya cirklarna och skådespelare i Yatiri.

–  Vi arbetar genom teatern: att bygga upp ett scenario, hur man går, vokalisering och så vidare. I övningarna så inkorporerar vi sociala frågor så som våld och sexuella och mänskliga rättigheter. Just nu håller vi på att skapa en pjäs som behandlar denna typ av frågor.

Improvisationsteater, planer smids. Foto: Frej Berglund

Improvisationsteater, planer smids. Foto: Frej Berglund

–  Vi [ungdomsledare] måste vinna deltagarnas förtroende. Inte skolbänksundervisning: en person som säger till dem hur saker och ting ligger till. Vi arbetar genom studiecirklar. Alla får säga vad de själva tycker, allt ifrån vad som irriterar oss eller vad som gör oss glada. På så sätt genereras förtroendet mellan oss ledare och deltagarna. Sen introducerar vi de frågor vi arbetar med genom olika gruppövningar som de själva utformar. Vi utgår ifrån situationer som de känner igen: skolan, hemmet, arbetet. Sen införlivar vi det i frågeställningar som formuleras via improvisationsteater. Eftersom att allt är en process så sker förändringarna enbart lite åt gången. Den processen kommer till slut att bära frukt och formuleras på scen. Det är genom gruppövningarna som de kommer i kontakt med de här frågorna och själva börjar berätta om våldet de upplevt eller människor i deras närhet som har erfarenheter [av våld], t.ex feminicidio** och patriarkala familjestrukturer. Vissa ungdomar kan säga ”min pappa/mamma är machisto/a” eller att de lever i våldsamma miljöer. Sådana berättelser får vi höra av ungdomarna. Övningarna får dem att fundera över de här frågorna och det kommer att reflekteras i deras egna liv och familjer, avslutar Josué.

Text  & Foto: Frej Berglund, infopraktikant i Bolivia.

* De som härrör från staden El Alto – Alteños

** Könsbetingat mord på kvinnor

Stöd oss

Bli månadsgivare

Kontakt

Svalorna Latinamerika

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

© 2018 Svalorna Latinamerika