Category Archives: Maskuliniteter

Bolivia: “¡Ni una menos!”- inte ett kvinnomord till!

Bolivia, jämställdhet, Maskuliniteter | svalornauser | 16-01-2019

Ur megafonen från ett bilflak i Tarija ropas det ut, “¡Ni una menos!” – ett slagord som betyder ungefär ”inte en till” och syftar på att det dödliga våldet mot kvinnor måste upphöra. 

Ni Una Menos Tarijas logga. Foto: tagen från Ni Una Menos Tarijas facebooksida.

Ni Una Menos Tarijas logga. Foto: tagen från Ni Una Menos Tarijas facebooksida https://es-la.facebook.com/niunamenostarija/

Den 23 november hölls en demonstrationen i staden Tarija i södra Bolivia i samband med internationella dagen mot våld mot kvinnor den 25 november. Många aktivister från olika organisationer i Tarija, bland annat Svalornas samarbetsorganisation Ecam, deltar i tåget. Plakat, banderoller och regnbågsflaggan syns i demonstrationståget som går från från Cementerio General i Tarija ner till Plaza Principal. Längs med gatorna har gamla och unga stannat till för att lyssna på ropen av ramsorna som ekar mellan husväggarna. En av ramsorna lyder “Män och kvinnor, var inte likgiltiga, kvinnorna dör framför ögonen på folket!”, ett minst sagt starkt budskap.

María Clara Zeballos Puccherelli och Ana Laura Zeballos Puccherelli marscherandes för "Ni Una Menos". Foto: Anna Bokinge.

María Clara Zeballos Puccherelli och Ana Laura Zeballos Puccherelli marscherandes för ”Ni Una Menos”. Foto: Anna Bokinge.

Bara i oktober 2018 registrerades 85 kvinnomord i Bolivia, varav 8 i departementet Tarija. Av de kvinnor som blivit mördade i Tarija var det i samtliga fall en manlig partner eller expartner som varit förövaren. 17 barn har lämnats moderslösa. Offrens porträtt syns inramade bärandes av familjemedlemmar och människor som stod dem nära. Demonstrationen var ett mot den machokultur som resulterar i att kvinnors liv tas ifrån dem.

Porträtt på offren för dödligt machokulturellt våld. Foto: Anna Bokinge.

Porträtt på offren för dödligt machokulturellt våld. Foto: Anna Bokinge.

Som avslutning samlades deltagarna för att minnas och hylla de 8 kvinnornas liv. På torget syns deras porträttbilder, deras skor och varsitt ljus som brinner för dem. Personal från Tarijas kommun håller tal. Folk gråter. Släkt och familj till offren syns med plakat, blommor och med bistra ansikten. Denna dag river upp känslor i det bolivianska folkets kollektiva historia av våld – inte minst mot kvinnor.  

Eva Louise Bäckemo Johansson, programpraktikant, Bolivia.

Bolivia: Aguayos ungdomar släpper egen tidning

Bolivia, Globalamålen, jämställdhet, Maskuliniteter, poesi | svalornauser | 16-01-2019

Vår samarbetsorganisation Aguayo och dess ungdomar i Copacabana, Bolivia, har tagit till ännu ett medel i kampen för att förhindra våld i deras kommun. Snart har de inte bara sitt eget radioprogram, en fotoutställning och gruppaktiviteter som är öppna för Copacabanas ungdomar, utan även en egen tidning. Tidningens redaktör är Abel Mamani, 18 år, som under lång tid har deltagit i Aguayos olika aktiviteter.

– Det grundläggande temat som genomsyrar hela vår tidning är just våld, i alla dess former, och alla tidningens olika delar har syftet att förhindra att våldet fortsätter. Den kommer bland annat att innehålla poesi, intervjuer, bilder och reella historier; både sådana som ger en klump i halsen att läsa och inspirerande händelser som tyder på solidaritet, säger Abel.

Abel under mötet för planeringen av tidningens innehåll. Foto: Filippa Lirvall

Abel under mötet för planeringen av tidningens innehåll. Foto: Filippa Lirvall

– Idéen är att göra Copacabanas ungdomars röster hörda. Alla som vill är välkomna att deltaga i utförandet av tidningen. Det viktigaste är att alla får säga sitt. För mig har det också varit viktigt att inkludera och öka deltagandet av ungdomarna som bor i Copacabanas utkanter, som i samhällen som till exempel Huacuyo. Det är sällan man får reda på vad som sker ute på landet. Andra tidningars fokus brukar ligga på städerna.

Aguayos kreativa ungdomar i full gång av att skapa innehållet i sin tidning. Foto: Filippa Lirvall

Aguayos kreativa ungdomar i full gång av att skapa innehållet i sin tidning. Foto: Filippa Lirvall

Enligt Oxfam (2017) hade Bolivia högst antal fall av våld mot kvinnor i hela Latinamerika. Mörkertalet är stort. Abel och hans jämnåriga kompisar har visionen att göra en skillnad.

– Det finns inget bättre sätt att påverka samhället än via olika kommunikationskanaler. Vi har vårt radioprogram, snart även ett TV-program och vi är även aktiva på sociala medier. Jag hoppas att tidningen kommer att inverka på läsarnas sätt att tänka och agera framöver, säger Abel.

Tidningen kommer att släppas i slutet av året med namnet ”LanzArte”.

Filippa Lirvall, praktikant, Bolivia

Bolivia: ¡NO SEÑOR!

Bolivia, Globalamålen, Maskuliniteter, Maskuliniteter, Sexuella och reproduktiva rättigheter, Workshop | svalornauser | 10-01-2019

Vad händer om vi säger nej till Machismo? Det är vad en av våra samarbetspartners i Bolivia arbetat med. Med dansen och teaterns hjälp skapar de utrymmen för reflektion kring mansdominerade normer och könsstereotypa rollfördelningar i hemmet och samhället för att främja en mer jämställd syn.

Machismo innebär att män värdesätts mer än kvinnor det ger män en högre maktposition, i hemmet liksom i det offentliga rummet. På grund av denna samhällsstruktur tar sig många män rätten att bestämma över kvinnors liv och kroppar.Jämställdhet och kvinnors rättigheter genomsyrar alla Svalorna LA:s program i Latinamerika. Tillsammans med lokala organisationer arbetar Svalorna LA för att motverka könsbaserat våld och barnsexhandel. Svalorna LA stödjer även kvinnor att starta sina egna verksamheter och att få större politiskt inflytande genom utbildning i ledarskap.

Film av: Filippa Lirvall, Praktikant på Aguayo i Bolivia

Bolivia: Teater mot sexism

Albor, Bolivia, El Alto, Maskuliniteter, Sexuella och reproduktiva rättigheter, Suma Thakhi II, Teater | Utlandspraktikant | 08-09-2017

Det är tidigt en fredagsmorgon i augusti, och en efter en trillar de in genom dörren – ungdomarna och deltagarna i Albors nystartade teatergrupp i Villa Adela, El Alto. Ungdomarna är i tidiga tonår upp till universitetsstudenter och ledaren för gruppen, Michael Gonzales, berättar att gruppen startades i juni i år. Eftersom gruppen är såpass ny, fokuserar han på grundläggande diskussioner och övningar runt de centrala teman Albor och Svalorna Latinamerikas program Suma Thakhi II står för, som sexuella rättigheter och anti-machismo.

– Målen med den här gruppen är att ungdomarna ska bli väl bekanta med alla teman och frågor vi talar om, och vi täcker både diskussioner och teater i gruppen så att de ska få teoretisk kunskap och verktyg som är nödvändiga för att konfrontera ett ganska sexistiskt samhälle, berättar Michael.

Första timman leder Michael och assisterande ledaren, Norka Canaviri Quezo, deltagarna i en kort uppvärmning innan det är dags för samarbetsövningar.

Michael 2
Deltagarna värmer upp inför morgonens teaterlektion. Foto: Hanna Anevik

Michael är en karismatisk ledare, med en kraftfull, teatralisk stämma som fångar de unga deltagarnas uppmärksamhet och lockar till många skratt. Han har dock stött på några utmaningar med konstformen:

– Att arbeta med teater i El Alto innebär att hantera sexistiska fördomar och att folk bara förväntar sig att se teater som får en att skratta. Albor framför teater med ett socialt innehåll.

Andra timman får grupperna en scen var att öva in och spela upp för resten av gruppen. Scenerna har bland annat machismo som tema. I en scen blir en 14-årig pojke pressad av sin far att välja ut en tjej att ligga med i en “Mercado del Amor” efter att pappan ryter till att det verkligen är dags för sonen att bli en man.

Michael 1
Michael och Norka tittar på när grupperna spelar upp sina scener. Foto: Hanna Anevik

– Albors arbete är viktigt för stadens ungdomar eftersom vi inte tycker att det är acceptabelt att de är oinformerade om frågor som sexualitet, våld, och machismo, förklarar Michael.

Hanna Anevik, programpraktikant, Bolivia

Peru: Lanseringen av programmet fortsätter!

Ceder, jordbruk, Landsbygdsutveckling, Maskuliniteter, Miljö, Peru, Uncategorized | Utlandspraktikant | 21-06-2017

DSC_0048

Att ta sig till Unro tar ca 4 timmar, så man måste börja tidigt. På bilden: Irma Timoná Taboana, Ricardo Velardo García, och Celestino Huamani Corahua

Klockan är sex på morgonen, och vi har precis stigit ut ur bilen. Solen har ännu inte börjat klättra sig över de höga bergen i Castilla Media, vilket gör det ganska kallt. Vi skall snart börja vår fyra timmar långa vandring till den lilla avskärmade byn Unro, där 13 familjer bor. Vi ska gå dit, för lansera den nya fasen av PDR och för att ta reda på vilka förhoppningar målgruppen har på oss. Vi får hjälp att hitta av en av invånarna, Celestino Huamani Corahua, som ofta måste ta denna vägen för att komma till de större byarna längre ner i dalen.

DSC_0094

Utan Celestinos hjälp hade det inte varit lika lätt att hitta till Unro, som är ligger gömt bland bergen. På bilden: Irma Timoná Taboana, Ricardo Velardo García, och Celestino Huamani Corahua

 

Det är sen förmiddag när vi kommer fram till Unro. Det är platser som denna, isolerade och svåråtkomliga, som verkligen behöver det stöd som vårt utvecklingsprogram erbjuder. En av invånarna, Aydee Corahua Corahua, svarar på frågan gällande de största behoven i området: ”Det saknas fortfarande saker som ljus, elektricitet och vatten – det är något som vi skulle behöva.” Just eftersom sådan grundläggande infrastruktur saknas, blir området extra utsatt.

DSC_0101

Emblemet ovanför porten till den lokala skolan, där mötet hölls.

DSC_0123 (2)

Medarbetaren Irma Timoná Taboana från organisationen Ceder förklarar vad programmet PDR går ut på, och hur de kan dra nytta av det. Det var stor uppslutning, och deltagarna var väldigt nyfikna på programmet.

Mötet inleds och vår medarbetare Irma från Ceder går igenom de grundläggande delarna i PDR. Hon berättar om hur det inte bara handlar om att hjälpa till med deras jordbruk, men också ge de viktiga kunskaper gällande hur man organiserar sig för att stärka sina rättigheter och på så sätt förbättra sina levnadsvillkor. Också maskulinitetsnormer lyfts som ett problem, där män ofta anser sig behöva kontrollera både sina känslor och familjen. ”En man är inte mindre av en man för att han hjälper till med att laga mat och andra hushållssysslor om hans fru har mycket att göra – tvärtom, gör det honom till mer av en man” säger hon.

Efter att ha introducerat programmet tar Roberto över, där han frågar vilken typ av hjälp som efterfrågas. Främst verkar det efterfrågas att bättre och effektivare sätt att odla och avla sina djur – något som kanske kan bli ett huvudsakligt fokus för Unro i framtiden.

Daniel Sahle, programpraktikant, Peru

DSC_0125 (2)

Medarbetaren Roberto Velarde García från Ceder skriver upp alla de förhoppningar och förväntningar som deltagarna har på programmet i framtiden.

Stöd oss

Bli medlem här

Kontakt

Svalorna Latinamerika

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

© 2018 Svalorna Latinamerika