Category Archives: Landsbygdsutveckling

Bolivia: Ungdomar med drivkraft att förändra!

Landsbygdsutveckling | svalornauser | 15-01-2019

Siembra Jueventud är en nationell organisation som genom ungdomars engagemang vill stärka en boliviansk fredskultur. Nu ska de båda organisationerna samarbeta i det Svalorna Latinamerika stödda projektet ”Juntas y Juntos” – samarbetet mot könsbaserat våld och trafficking. En av ungdomarna är Christian Aramayo. Han är en av de som längst tid har varit delaktiga i gruppen. Han tycker att initiativet är viktigt av flera anledningar.

Christian Aramayo, aktivist i Siembra Juventud och deltagare i ”juntas y juntos” program i Tarija.

– Vi har till exempel lagt fram ett förslag om hur en bör arbeta med hiv-frågor här i Tarija. Sen har vi också anordnat forum, det gör vi varje år, säger han.

Fredag den 16/11 anordnade Siembra Juventus 2018 års forum, där bland annat Ecams talesperson Peky Rubin de Celis var inbjuden för att tala om konflikter och konfliktlösning. Christian höll även han i en föreläsning senare på eftermiddagen. Han är vid det här laget van att ha föreläsningar och prata om fred och rättighetsfrågor med ungdomar i Tarija.

Christian ser flera olika viktiga anledningar till att han själv började engagera sig i Siembra Juventud.

-Ibland har vi möjligheter att förändra vår personlighet och saker vi ser utanför oss själva, men gör det inte. Att inte vara sådan har varit en drivkraft för mig, för att fortsätta framåt både med organisationen men också med mig själv. 

Bolivia: Sju organisationer tillsammans mot våld och trafficking

Landsbygdsutveckling | svalornauser | 15-01-2019

Den 8 november var det officiell invigning av programmet ”Juntas y Juntos Cambiando Nuestra Realidad” i La Paz.  Programmet där sju organisationer tillsammans ska arbeta mot könsbaserat våld och trafficking med inriktning på ungdomar.

Sorlet steg i auditoriet på Etnografiska museet i centrala La Paz allt eftersom fler gäster ankom. Snart var alla stolar fyllda och mittgången blev provisorisk sittplats. Ungdomarna från organisationen Aguayo bjöd på ett dansnummer på temat våld som gjorde starkt intryck på publiken. Därefter framförde organisationen Albors ett stycke ur sin pjäs ”Mujer Alfa”. Pjäsen utspelar sig på Akademin mot Machismo dit män och kvinnor kan komma för att bota machismon inom sig, för att i längden kunna eliminera machokulturen från familjen och samhället.

Ungdomar från organisationen Aguayo framför ett dansnummer om våld. Foto: Caroline Björkdahl

– Dans- och teaterpresentationerna som framfördes av Aguayo och Albor var väldigt bra. Jag tror att det skapade mycket reflektion bland ungdomarna och att de gick därifrån lite extra stärkta, säger Reyner Copeticana Pachajaya som arbetar inom programmet Juntas y Juntos på samarbetsorganisationen Chasqui.

Eventet avslutades ute på innergården till den vackra kolonialbyggnaden där Freddy Toledo, teknisk koordinator för programmet på Chasqui, utbringade en skål med orden:

– Jag bjuder in alla närvarande att höja sitt glas och utbringa en skål för vårt program, för Pachamama (Moder Jord) och ett ”jallalla” (ett uttryck på Aymara som innebär att man delar stunden och glädjen med dem vid sin sida) för alla oss som är här.

Freddy Toledo, Luis Fernandez och samtliga ansvariga för programmet i de olika organisationerna utbringar en invigningsskål. Foto: Caroline Björkdahl

Caroline Björkdahl, programpraktikant, Bolivia

I Peru käkar dom marsvin.

Ekologiskt, Klimatförändringar, Landsbygdsutveckling, Miljö, Peru | svalornauser | 14-01-2019

På marknaden i Castilla Media vill våra samarbetspartners sprida information och samla pengar till den lyckade satsningen på marsvinsuppfödning som minskat kvinnors beroendeställning.

Yulie Huayna och Miguelina Apancho

Egentligen är marsvin, eller Cuy som det heter, en specialitet i hela Anderna, om än särskilt i Peru. Den kräver nästan ingen plats och äter nästan vad som helst. De serveras hela med huvud och fötter, så turister blir ofta förvånade när tallriken kommer in. Många säger att de smakar ungefär som stekt kyckling. För utlänningar kan det verka bisarrt men det är en traditionsenlig och helt vanlig mat för lokalbefolkningen.

Yulie Huayna och Miguelina Apancho från föreningen ” Asociación Pecuaria Virgen de Machaguay” har åkt till marknaden för att berätta om uppfödningen och landsbygdsutvecklingsprogrammet. Det är ett projekt som pågått sedan 2012 med fokus på landsbygdsutveckling och kvinnor- och barns rättigheter.

Kvinnor är i majoritet på landsbygden, då det är främst män som migrerar till de närliggande städerna för att leta arbete. De lever oftast av små jordbruk under mycket knappa förhållanden. Dessutom har kvinnor en mycket lägre inkomst än män vilket gör att kvinnor hamnar i beroendeställning. Marsvinsuppfödningen är därför ett sätt att bryta trenden och skapa bättre försörjningsmöjligheter för kvinnorna på landsbygden.

Text: Maja Magnusson och Sara Erlandsson, praktikant Peru

 

 

 

Bolivia: Stödgruppen för att stärka självförtroende

Landsbygdsutveckling | svalornauser | 14-01-2019

Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Red Ada har med självhjälpsgruppen Grupo de Autoapoyo nått ut till kvinnor med samtal och diskussioner om våld i hemmet, självkänsla, självförtroende och säkerhet i vardagen. Deltagaren Ermania vad gruppen betytt mycket för henne när det kommer till att stärka hennes självkänsla och att överkomma vissa rädslor.

 

”Jag har blivit bättre på att säga vad jag tycker och prata med min make. Jag låter honom inte längre säga till mig vad jag inte kan göra.

Buster Hellertz, programpraktikant, Bolivia

Bolivia: Skolelever på väg att bli jordbrukare

Landsbygdsutveckling | svalornauser | 11-01-2019

På två skolor i utkanten av El Alto är det nu dags för eleverna att sätta frön till kommande grönsaksodlingar. Projektet vill ge barnen praktiska kunskaper kring mat och odling men förhoppningen är att det sår ett frö till något större. 

Eleverna spenderade rasten efter lektionen i ett av växthusen som finns på skolgården. Foto: Agnes von Unge

Eleverna spenderade rasten efter lektionen i ett av växthusen som finns på skolgården. Foto: Agnes von Unge

”När jag odlar något så är det fint att se plantan växa. Du känner att du växer tillsammans med den. För att skörda så måste vi så.”Jhessica Perez Sanchez 15 år

Gabriela Flores Acsencio och Vaneza Maribel Aguirre Rocha är agronomstudenter från stadens universitet och håller i kurstillfällena.

Nästa vecka kommer eleverna att sätta dagens teori i praktik. De kommer att producera grönsaker som de sedan kan äta. Främst så kommer sallad, rädisa och mangold att odlas, säger Gabriela och fortsätter- Det är viktigt att skolor har odlingar eftersom att eleverna lär sig om jordbruk och om hur man äter hälsosamt. Att odla egna grönsaker på skolan är något som går hand i hand med de globala målen. Det är så många rättigheter som flyter ihop när det handlar om maten vi äter. Framför allt rätten till försörjning, hälsa och miljö. Det är ett sätt att konkret visa på alternativ och prata om det sätt som många grönsaker framställs industriellt i världen, vilka konsekvenser det får.

Agnes von Unge, programpraktikant, Bolivia

Stöd oss

Bli medlem här

Kontakt

Svalorna Latinamerika

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

© 2018 Svalorna Latinamerika